Mises grundade en ekonomisk teori som skulle vara tillräckligt solid för att undvika kritik från historicism, behaviorism, positivism, marxism och liknande teorier. Han introducerar teleologin som en metod som skiljer sig från positivismen och den vid denna tid rådande fysikaliska världsbilden med dess två orsaksförklaringar.
De filosofiska premisserna till praxeologin Läs mer »
Att rösta om beslut över gemensam egendom i privata sammanhang är oproblematiskt. Men ett politiskt system som bygger på röstning kan aldrig bli ”rättvist”. Dels för att det inte finns något objektivt mått på sådan rättvisa, men också för att det alltid finns möjlighet att oförtjänt rösta till sig frukten av andras arbete. Beroende på hur rösträtt och röstvikter fördelas får man olika förskjutning av välståndet i samhället. Emedan demokrati således innebär systematiskt förtryck av minoriteter måste det enligt normala etiska kriterier klassas som institutionaliserad mobbning och därmed ett omoraliskt system.
Röstandets praxeologi Läs mer »
Det är ingen slump att nyspråket är framträdande även i vår tid då den mjuka demokratiska totalitarismen breder ut sig och vi i många aspekter närmat oss Orwells dystopi.
Nyspråk och praxeologi Läs mer »
Något har definitivt hänt i Sverige och västvärlden de senaste årtiondena. Kostnaden för att begå brott har minskat, åsikterna har polariserats och radikaliserats. Våldsbrotten ökar dramatiskt. Syndabockar börjar utses. Staterna blir våldsammare. Kort och gott känns det som att det börjar vibrera av 30-talet igen. Praxeologiskt kan vi sluta oss till att det kommer bli ännu mer våld, våldtäkter, fler kravaller, upplopp och vansinnesdåd. Det spelar ingen roll hur många poliser vi har, för det är huvudsakligen kulturen som håller ordning i samhället. När kulturen är förstörd finns det ingen polisstyrka i världen som kan hålla ordning på folkmassorna.