Med anledning av Motion 2020/21:1993 av Anna Wallentheim m.fl. (S)
”Det kan låta DRASTISKT med en förskoleplikt från två års ålder…”
Ni borde skrivit DRAKONISKT. Detta är något av det värsta jag sett komma ur politikens förslagslåda, och då har jag sett en hel del.
Att en stor majoritet av barnen redan går på dagis vid två års ålder är ett icke-argument. Med samma logik kan man skriva en motion för att göra köttätande obligatoriskt eftersom de flesta ändå äter kött. Att de flesta redan gör ett politiskt korrekt val är snarare ett argument för att en dylik motion inte behövs.
Ni talar om att “förskolan är till för barnen”. Det är ingen liten roll ni tar på er när ni gör anspråk på att veta vad som är bäst för alla barn. Har någon av er barn själva? Vuxna människor som har barn vet att alla barn är olika. Barn utvecklas i olika takt. Vissa barn blir stressade av för mycket folk och av att tvingas umgås med människor de inte känner.
Givetvis finns ett litet antal barn som har “destruktiva familjeförhållanden”, så har det alltid varit. Men hur många lider idag inte av destruktiva dagisförhållanden, av att vara ett litet barn i en stor grupp, utan möjlighet till närhet och tid med en egen vuxen människa som älskar just dem.
”Idén om en stark välfärdsstat bygger på individens möjlighet till frigörelse från klass, kön och familjebakgrund. En frigörelse som bör börja redan i förskoleåldern.”
Jag förstår att det måste låta otroligt för er, men de flesta av oss vanligt folk är inte intresserade av att frigöra oss från våra familjeband, vårt kön och vår klass. Det är där vi känner samhörighet och trygghet och trivs allra bäst. För de flesta av oss är relationer viktigare än ideologi.
Det viktigaste argumentet mot den här motionen är ändå frihetsargumentet, vilket även förekommer i diverse deklarationer om mänskliga rättigheter: Det ska vara föräldrars privilegium att välja den fostran, de värderingar och den skolning åt sina barn som passar deras egen övertygelse bäst. I klarspråk: de folkvalda ska hålla sina ideologiska tassar borta från barnens fostran. Det ni föreslår är att sopa undan denna grundläggande rättighet till förmån för ett ideologiskt experiment.
Känner ni till Albert Camus, en vänsterkollega till er? Han var motståndare mot sovjetstaten på grund av dess totalitarism, det vill säga förtryck av mänskliga friheter. En viktig del av sovjetstatens program var att sätta barn på dagis i så tidig ålder som möjligt. Tanken var att ta dem från modersbröstet fostra dem i korrekt ideologi så tidigt som möjligt under samma förevändning som ni använder, att detta var “bäst för barnen”. Om den synen på människan hade Camus följande att säga:
Mänsklighetens välfärd är alltid tyrannernas alibi
Studera gärna hur det gick för sovjetbarnen. Allt ni försöker göra har redan prövats. Det finns en hel del att lära av historien.
Med vänliga hälsningar och hopp om att era riksdagskollegor har vett nog att såga den här motionen vid fotknölarna.
Klaus Bernpaintner
Ledamot i Ludwig von Mises institutet i Sverige
www.mises.se
Skickat till motionsförfattarna:
Anna Wallentheim (S)
Emilia Töyrä (S)
Ida Karkiainen (S)
Sultan Kayhan (S)
Erik Ezelius (S)
Laila Naraghi (S)
Fredrik Lundh Sammeli (S)
Johan Büser (S)
Kalle Olsson (S)
Hanna Westerén (S)
Adnan Dibrani (S)
Tack. Väldigt bra uttryckt. Det är ett fruktansvärt och skrämmande förslag.
Inte då dumt skrivet av Klaus! Själv anser jag att det i särklass viktigaste argumentet (något som också Klaus tar upp) mot detta förslag är att det absolut inte främjar barnens bästa. Kanske har motionsförfattarna integration i åtanke? I så fall finns det långt bättre lösningar än att varenda stackars tvåårig ska knös in i en förskola som sedan länge går på knäna. Både barn och personal far illa i den svenska förskolan i dess nuvarande utformning!
Tror de att de äger andras barn? Ett barns viktigaste anknytningsprocess pågår från födelseögonblicket och tre år framåt. Förvägras barnen detta blir de otrygga och det ser vi tydligt när de kommer i tonåren. De får psykiska men i forn av oro och ångest i varierande grad. De får svårt att skapa trygga och varaktiga relationer i vuxen ålder. Detta är irreversibelt. VET DE INGENTING, dessa välbetalda nollor? Eller är det vilsna själar som har svårt att känna tillit till andra och att bilda familj – de vill skapa? Vet inte vilket som är värst? Vad jag vet är att de borde få sparken omedelbart!