Sovjetunionen hade 70 år av svält. Enligt officiella källor berodde det på vädret. Varje år. Var det inte för torrt så var det för blött. Socialister skyller alltid på vädret. Och i förlängningen på ”klimatet”.
Enligt Frida Bratt på Nordnet beror den nuvarande inflationen om 10,2 procent på årsbasis på de höga elpriserna. De beror i sin tur på att det blåser för lite på väderkvarnarna ute i landet. Ergo orsakas (pris-)inflationen av vädret. Klart som korvspad. Eller?
Det finns några saker som får priser att stiga:
- Stigande efterfrågan – fler vill köpa samma mängd varor och säljarna kan höja priserna.
- Fallande utbud – köparna slåss om färre varor och säljarna kan höja priserna.
- Högre insatskostnader, till exempel på el, som tvingar producenter att höja sina priser för att inte gå med förlust; prisökningen skickas vidare till kunderna.
- Mer pengar i omlopp, mer pengar i folks fickor gör att de kan bjuda upp priserna – penningmängdsinflation.
Hur mycket av en given prisökning som orsakats av vad är givetvis omöjligt att bena ut. Men Frida Bratt är helt säker på att det är punkt 3, på grund av väder. Om du får tag i hennes beräkningar, skicka gärna.
Låt oss ändå göra ett försök att med rimliga antaganden bena ut vad som kan vara huvudförklaringarna till prisökningarna.
Vi kan vara rätt säkra på att konsumenternas efterfrågan på morötter, kött och potatis inte har stigit dramatiskt det senaste året. (Punkt 1.)
Vad gäller utbudet av varor och tjänster är det möjligt att det har minskat något på grund av de folkvaldas dåraktiga corona-lockdowns och Rysslands-bojkotter. Det har till exempel blivit svårare att få tag i gödningsmedel och elektronikkomponenter. (Punkt 2.)
Vad gäller insatsvaror så visst påverkar ett högre energipris slutpriset på varorna. Men energipriset har främst stigit på grund av de folkvaldas beslut att stänga hälften av vår kärnkraft, exportera mängder av el till EU och att bara köpa olja/gas från vissa ”odemokratiska” länder men inte andra. Det höga elpriset är alltså i grund och botten ett demokratiskt beslut. (Punkt 3.)
Vad gäller penningmängden har den enligt måttet M3 ökat med 34 procent under de tre åren från december 2019 (innan covid) till december 2022 (källa: SCB). Det är hiskeliga siffror. Över tid gör det att priserna stiger i ungefär motsvarande grad, det vill säga med ca tio procent per år. Penningmängdsökningen är också ett demokratiskt beslut av våra folkvalda. (Punkt 4.) Ja, jo, Riksbanken är så klart ”politiskt oberoende” bla bla bla, men det är bara i fantasin.
Av de fyra krafterna ovan som förklarar stigande priser är det bara den första som konsumenter kan beskyllas för. Alla tre övriga är en konsekvens av de folkvaldas politiska beslut, av ren och oförfalskad omsorg om sina undersåtar. Självklart är energipriset en faktor, men väderberoendet har skapats genom demokratiska beslut. Dock är den viktigaste förklaringen i vanlig ordning sannolikt punkt 4; den är i allra högsta grad en konsekvens av demokratiska beslut.
Politik kostar.
