Vad händer när nya pengar letar sig in i ekonomin och spelar det någon roll var de letar sig in först? Redan på 1700-talet besvarade den irländske ekonomen Richard Cantillon i sin bok Essay on the Nature of Trade in General dessa frågor.
Många ekonomer hävdar att pengar är neutrala, en teori som kallas Pengars Neutralitet (eng. Neutrality of Money). De som hävdar att pengar är neutrala menar att en ökning av penningmängden påverkar alla priser lika mycket och samtidigt. Därav menar de också att ökningen av penningmängden inte påverkar pengarnas köpkraft, då priserna skulle öka i proportion till penningmängden.
Cantilloneffekten visar att tidigare nämnd teori är nonsens. Den visar också följande:
1. Att en ökning av penningmängden orsakar störst prisökningar där de nya pengarna injiceras först.
2. Att alla priser justeras oproportionerligt efter ökningen av penningmängden.
3. Att de som tar emot de nya pengarna först tjänar mest på det och de som tar emot dem sist tjänar minst på det.
4. Att det sker en omfördelning av resurser och välstånd och oftast från fattiga till rika.
Som jag nämnt tidigare så finns det ingen ”allmän prisnivå”, då olika priser stiger olika mycket till följd av penninginflation. Genom att ”följa pengarna” kan vi både se i verkligheten och rent logiskt vad som händer när nya pengar förs in i ekonomin. Jag kommer att ge ett förenklat exempel för att ge en bild av hur Cantilloneffekten fungerar.
Lek med tanken att du vore pojken (eller flickan) med guldbyxorna och att varje gång du stoppade ner handen i fickan fick du upp en tusenlapp som skapades ur tomma intet. Vi låtsas för enkelhetens skull att sedlar i olika valörer var enda giltiga cirkulerande betalmedel.
Låt säga att du älskar sportbilar och din hunger för samlandet av dessa vrålåk tycks aldrig kunna mättas. Inför ditt första köp stannar du hemma en hel dag och drar upp sedlar ur fickan som du sedan lägger i en portfölj och beger dig till bilhandlaren och köper en sportbil. Dina vänner blir avundsjuka och givmild som du är så vill du så klart bjuda dina vänner på sportbilar. Så du börjar dra upp fler och fler sedlar och handla allt fler bilar hos olika handlare.
Nu börjar bilhandlarna som märker att det finns en stor efterfrågan på sportbilar höja sina priser och importera hem fler bilar. För några veckor sedan var Nilsson hos Rothbards Sportbilar och hittade en riktigt fin sportbil som han hade tänkt köpa för 1 000 000 kronor. Ett stort köp för Nilsson som sparat pengar länge och även låneförhandlat ihärdigt inför detta köpet.
Så när Nilsson kommer tillbaka efter att ha ordnat lån och sparade pengar får han en chock när han får se att hans drömbil ökat i pris med 10%. Tack vare guldbyxorna har alltså du kunnat köpa bilar till ett billigare pris än Nilsson som kom för sent till festen.
Hos bilhandlarna är det bara glada miner och affärerna blomstrar. Då de fick mer pengar från guldbyxornas köp har nu ökad köpkraft de också. Somliga utökar sina verksamheter och somliga nöjer sig med att bara höja priserna. Bilhandlarna ökar också sin konsumtion tack vare mer köpkraft. Anta nu för enkelhetens skull att alla bilhandlare älskar golf och börjar köpa nya golftillbehör. Återigen sker samma sak som hände när du och dina vänner köpte sportbilar: priserna höjs och ”guldbyxpengarna” byter händer från dina, till dina vänner och bilhandlarna, vidare till golfbutikerna och så vidare.
De som mottager guldbyxpengarna, eller som ekonomer brukar kalla det — de nya pengarna först blir vinnarna och de som mottager de sist blir förlorarna. Det spelar alltså ingen roll vilken typ av nya pengar som injiceras i vilken marknad först. Cantilloneffekten uppstår alltid vid penninginflation. Oavsett om alla människor vaknade upp med dubbelt så mycket pengar på kontot imorgon så hade Cantilloneffekten ändå uppstått. Det hade bara varit en fråga om var pengarna hamnade först, alltså vem eller vilka som var snabbast med att spendera pengarna.
Ekonomen Arkadiusz Sieroń skriver i sin artikel A Note on Some Recent Misinterpretations of the Cantillon Effect på Mises.org 21/5 2020:
”The whole idea of the Cantillon effect is that during monetary inflation, it’s better to spend money before rather than after price adjustment. Those people who get money first rather than those people who get money last have simply more chances to do it.”
”Coronaflationen”
Den 20 februari 2020 kraschade världens börser till följd av den växande coronapaniken och fortsatte på grund av lockdown-politiken. Samtidigt som staten satte käppar i hjulen för ekonomin genom absurda regleringar, ville de stimulera den. Centralbankernas idé om att stimulera ekonomin är, som känt, genom att skapa mer pengar. Detta gjorde man främst genom köp av värdepapper med skuldpengar och att sänka styrräntan.
De så kallade utökade värdepappersköpen började i mars 2020 och löpte ut 31 december 2021. Om man mäter stängningskurserna sista börsdagen i mars 2020 och sista börsdagen i december 2021 på OMXS30 så ser man att börsen ökade med 166,97% under perioden. I skrivande stund (december 2022) är inflationstakten mätt med KPIF 9,3% och enligt KPI 10,9%.
Samtidigt höll sig inflationen mätt med KPIF mellan -0,4 och 4,1 procent månadsvis mellan mars 2020 till december 2021. I takt med att man lättade på restriktioner, höjde styrräntan och minskade värdepappersköpen så spred sig vinsterna från den finansiella ekonomin (börsen) till den reala ekonomin (varor och tjänster). I och med detta sjönk börsen och KPIF ökade. Även om KPIF är lurigt så kan man ändå få en bild av hur Cantilloneffekten sett ut under pandemin.
I detta riktiga exemplet var Riksbanken ägaren av guldbyxorna, bilhandlarna var aktieägarna och hur pengarna spred sig sedan är omöjligt att följa. Det vi kan säga med säkerhet är att pengarna spred sig ojämnt ut i den reala ekonomin. Följaktligen ska det påpekas att inflationen är inte högre nu med sina 9,3% jämfört med i december 2021 med sina 4,1%. Det enda som har hänt är att pengarna har förflyttats och att priserna har minskat på vissa ställen och ökat på andra ställen.
