Efter ett tag med kraftigt stigande inflation – toppen i USA nådde cirka 8,5 procent – har nu Federal Reserve beslutat sig för att strama åt saker och ting genom att bland annat höja räntan. Räntan är en trubbig mekanism som FED har till sitt förfogande för att bibehålla en i deras tycke ”sund ekonomi” – det vill säga en inflation om två procent per år.
Reaktionen på världens börser har inte låtit vänta på sig och många småsparare hamnar nu rejält i kläm när räntan ska återgå till mer historiskt normala nivåer.
Man kan också tydligt se hur räntan påverkar börsens avkastning historiskt.
Eftersom jag själv följer börsens utveckling väldigt noga vet jag att väldigt många analytiker, framför allt i USA, redan sommaren 2020 slog fast att inflationen 1) inte alls kommer att vara övergående och 2) bli mycket högre än vad FED tror. Det är inget man ens behöver diskutera vilka som fick rätt – alla siffror talar sitt tydliga språk.
Federal Reserves Jerome Powell
Första grafen, Graf 1, visar räntan i USA från cirka 1960 till 2020 där man tydligt ser hur den var som högst kring 1980 och sedan dess är i fallande trend och där man under drygt ett decennium legat på nollränta. Det var Lehman Brothers-kraschen hösten 2008 som föranledde FEDs nollräntepolitik.
Graf 1
Nästa graf, Graf 2, visar hur börsen har utvecklats sedan cirka 1954 fram till i dag. Varje ”candlestick” är ett år (12 månader) för att visa den mer övergripande trenden på börsen senaste cirka 70 åren.
Graf 2
Noterbart är att ”Svarta måndagen” 19 oktober 1987 – världens börser rasade med 20 till 30 procent under kort tid och nedgången på Dow Jones var 22 procent den dagen – syns knappt när man tittar på denna graf, trots att det är en extremt omtalad händelse i börsens historia.
Om vi zoomar in lite (Graf 3) och tittar på utvecklingen från 1980 – då vi i praktiken och övergripande har haft fallande ränta – ser man tydligare vartåt börsen går: uppåt.
Graf 3
Under 1990-talet steg räntorna en aning i USA (se graf 1) – medan räntan var ett mer eller mindre kaos här hemma i Sverige under 90-talskrisen – medan IT-boomen tog fart med start 1995 (vilket också Graf 3 visar tydligt).
Efter att IT-bubblan sprack i mars 2000 ser man hur räntan kraftigt sänks för att ”stimulera ekonomin” för att sedan höjas en aning när ekonomin tog fart igen 2003 (se Graf 1).
Graf 4
Nästa påtagliga ”hack i kurvan” är Lehman Brothers-kraschen hösten 2008 och även där ser man hur räntan korrelerar med börsen och vad som händer när man har sänkt räntan – börsen får fnatt och stiger hejdlöst. När man försökte höja räntan föll börsen och man återgick till lägre ränta igen – och börsen fortsatte uppåt.
Graf 5
Samma fenomen har vi haft sedan Corona-pandemins utbrott – börsen rasade likt IT-bubblan och räntan sänktes återigen vilket fick börserna att gå bananer och sedan FED signalerade att det var dags att höja räntan har luften fullständigt gått ur börsen vilket man tydligt ser i Graf 5.
Graf 6
Det som många nu talar om är rädslan för att vi får en mer regelrätt recession tack vare att man har haft, och i viss mån fortfarande har, problem i leveranskedjorna världen över och för att räntorna nu måste upp till nivåer som kommer att ”bryta ryggen av ekonomin” för att bukt på inflationen som är den högsta sedan 1980 (se Graf 6).
Historiskt sett har FED endast lyckats tre gånger med en mjuklandning när de har höjt räntorna – 1965, 1984 och 1994.
Graf 7
Hur det kommer att gå den här gången kan man endast sia om men med tanke på att FED har haft fundamentalt fel i princip allting hittills skulle inte jag sätta mina surt förvärvade pengar och min tillit till dem. Om man betänker att inflationen verkar ha toppat på 8,5 procent och nu ligger den på 8,3 (se Graf 7) procent och S&P500 har gått ner med 14,14 procent (2022-06-03) bara i år får det i alla fall mig att känna visst tvivel att detta kommer att gå helt smärtfritt.
