Goda skäl för austrolibertarianismen

Vill ge mina grundskäl till varför jag, efter stort motstånd som mer radikal konservativt/ traditionalistiskt inriktad gick till ”austro-libertarianism”. Det handlade inte enbart om filosofiska skäl, även om dessa var viktigast.

Jag inleder med att sätta upp vissa av de vanligaste kriterierna som finns inom moralfilosofin på en godtagbar etisk teori. Ett sådant krav är kravet på koherens och konsistens. En etisk teori, för att vara godtagbar, skall vara koherent mellan värderingar och fakta och kunna prövas mot bakgrund av hypotetiska exempel. Den måste också kunna tillämpas på konkreta etiska fall med konsistens och då rimma med moraliska intuitioner. Oberoende av vilken ontologi man bekänner sig till ifråga om möjligheten att göra objektiva värderutsagor, sätter man således kravet på koherens högt även om det skulle vara en ”andra ordningens etik” mot bakgrund av en ontologisk nihilism eller relativism. Ett rimligt kriterium på en godtagbar social etik och politisk filosofi är således att den skall motsvara våra moraliska intuitioner, vara koherent, konsistent och kunna tillämpas på konkreta fall. Den mest rimmade moraliska teorin i denna mening är då också den som vi, genom reflektion, bör sluta oss till. Notera här att jag inte behöver ta ställning för en ontologisk värderealism i detta initiala avseende.

För mig var dessa kriterium svåra att nå upp till när det kommer till en social etik och en politisk grund som var användbara på Sverige idag och som lösning på flera av de ekonomiska, sociala, juridiska och politiska problem vi möter dagligen. 

Jag var dessutom rätt kräsen vid valet av etisk teori då jag dessutom önskade en teori som inte stod i konflikt med min kristna tro eller med mina kunskaper i psykologi. Jag ville dessutom kunna förespråka vissa konservativa värden i den andra ordningens moraliska teori, samt kunna förena teorin med ett försvar av europeiska värden. Till sist så ville jag att den sociala etiken dessutom skall vara moraliskt förenlig med en ekonomiskt godtagbar teori ifråga om konsekvenser
Som konservativ kunde jag enbart uppnå en rimmad syn inom vissa av dessa områden, men då inte på ett sätt som var förankrad i ett logiskt koherent system. Jag var tvungen att söka vidare och se om jag kunde förena konservatismen ifråga om värden med en koherent socialetik. 
Det jag då upptäckte i Ludwig von Mises praxeologi och grunderna för denna erbjöd en sådan koherens baserad på den kantianska men också aristoteliska traditionen. Vidare så var den axiomatisk ifråga om värden och deduktivt tillämpbar (rationalistisk).

Det jag då upptäckte i min filosofiska verkstad var att dessa axiom också rimmade mot:

• En kristen personalistisk voluntarism uttryckt genom kyrkofädernas försvar av människans fria vilja.
• Modern kognitionsforskning om hur kunskap uppstår och hur intresse väcks för ny kunskap och där frihet är en grundläggande premiss bland flera.
• Vad den kognitiva beteendeterapin lär oss om trauman och deras inverkan på flera typer av psykiatriska och neurologiska funktionsnedsättningar och där trauma ofta tycks uppstå genom brott mot liv, frihet och egendom.
• Med hur konservativa samhällen och gemenskaper uppstått i historien. När svenskar var fria från statsmakten så utvecklade de traditionella gemenskaper och baserade sin frihet på äganderätter. I alla fall för de fria bönderna. Schweiz är ett annat exempel i samtiden på en frihetlig ordning. Likaså Lichtenstein.
• Den leder till bäst ekonomiska effekter och svarar således även mot rimliga krav om konsekvenser. En fri marknadsekonomi leder till att människor i gemen faktiskt får det bättre, att barnadödligheten minskar, att nya mediciner utvecklas och att ny teknik förbättrar tillvaron för så många fler än i alternativa system.
• Den kunde tillämpas logiskt.
• Den svarar mot mina moraliska intuitioner i varje enskilt avseende. Allt jag finner moraliskt dåligt i samhället bygger alltid till syvende om sist på brott mot liv, frihet och egendom. Så även tragiska historiska skeenden som stormningen av Bastiljen och den bolsjevikiska revolutionen. 1900-talets massmord, folkmord, förföljelser, slavläger, förintelsen, dödsläger mm kunde alla angripas för att de byggde på övergrepp mot varje enskild individs liv och frihet.
• Den kunde direkt förklara varför svensk narkotikalagstiftning är misslyckad vilket även är min kliniska erfarenhet. Sjuka människor bestraffas för deras substansberoende, men man tvingar dem även till en kriminell livsstil eftersom man har en kriminallagstiftning som baseras på en dålig moral.
• Den möjliggör separationsfrihet från de organisationer och grupper som motverkar den kristna europeiska kulturen i Sverige. De må vara humanister, liberaler eller islamister.
• Den möjliggör ständig intellektuell reflektion och utmanar alltid i konkreta politiska exempel. 

Således var det inte heller konstigt att jag just skulle fastna för ”austro-libertarianismen” eller ”paleolibertarianismen”. En stor del av mina krav var just att den etiska teorin skulle vara förenlig med religiösa värden och med en sund form av oikofili det vill säga kärleken till sin lokala nation, sitt hem.