”Anledningen till att läraryrket betalar dåligt är för att det är ett kvinnodominerat yrke.”
Så låter det allt som ofta när man läser om lärarlöner.
På sent 1800-tal öppnade man upp för kvinnliga lärare eftersom det saknades utbildade lärare men även på grund av att kvinnor skulle ha lägre lön än män, det var helt enkelt kostnadseffektivt att få in kvinnor i yrket. Mig veterligen är det inte längre lagstadgat. Argumentet haltar ytterligare då kvinnliga lärare, generellt, tjänar bättre än manliga lärare i dag.
En höjning av lärarlönerna skulle kunna höja resultaten i skolan, men det skulle ta 30 år eftersom en hel lärarkår måste bytas ut för att på nationell nivå få en positiv effekt av höjda lärarlöner. Anledningen till att politiker pratar om höjda lärarlöner beror på debatten om PISA, TIMSS och PIRLS – resultaten sjunker som en sten i vatten, och lärarbristen är total, i synnerhet inom matematik och NO. Löner ska i och för sig höjas för poliser, sjuksköterskor, alla med låg lön, alla som har lägst lön inom en yrkeskategori och jämlikheten måste alltid värnas till varje pris. Med ett fokus likt ett bortskämt barn är det inte konstigt att det alltid är brist på resurser – alla ska alltid lovas allting, den ekvationen går väldigt sällan ihop. Man säger också att statusen ska höjas och då förlänger man utbildningen för berörd grupp, precis som man har gjort för lärarna som studerar och arbetar mot yngre barn. Statusen höjs av längre studier, enligt denna teori, och då höjs lönerna per automatik. Det lustiga i detta resonemang är att samma personer som bestämmer över utbildningens längd inte bestämmer lönerna, det gör kommunerna, som i sin tur får pengar från skattebetalarna. Skattebetalarna har inget att säga till om gällande lärares – eller andra gruppers lön inom offentlig sektor – och då kliver staten in med extra pengar till lärarlöner. Enklare borde i stället ha varit att staten sköt till mer pengar för att på så sätt skapa starkare incitament att få fler kompetenta individer till att söka till lärarutbildningarna, men det var tydligt för enkelt varför man i stället gått den långa vägen via längre och mer kostsamma utbildningar. Inte heller kan den enskilde läraren börja tjäna extra pengar på sin kompetens – denne kan aldrig ta betalt för sin förmåga utan endast förlita sig på kommunens budget/ekonomi/resursallokering.
Lärare tjänade år 2013 7000 kr i månaden mindre än sina akademiska kollegor som studerat tre år eller mer. Det var framför allt under 70- och 80-talet inflationen åt upp reallöneökningarna, lärarnas löner slog regeringen fast i riksdagen men riksdagsledamöter hade då som nu uppenbarligen inte koll på vad inflation är och vad den beror på. Som en parantes kan nämnas att riksdagsledamöters löner baserades på lärarnas fram till 1970-talet. En återgång till en statlig skola utan fri lönesättning skulle med största sannolikhet leda till ett sämre löneläge, vilket också Milton Friedman påpekade i sin bok Capitalism and Freedom från 1962. Det har varit friskolereformen som lyckats vända den negativa lönetrenden för lärarna, ty det var efter 1992 som lönerna sakteliga började stiga, och senaste åren har det varit utbud och efterfrågan som gett lärarna ett lönelyft – kommunerna har helt enkelt tvingats att betala högre löner eftersom det är en sådan total lärarbrist nu tack vare många år av statligt satta löner samt den degenerering av lärarnas status som skrämmer bort duktiga och kompetenta människor från yrket.
Enligt forskning är läraren den enskilt viktigaste faktorn i klassrummet – dåliga lärare ger helt enkelt dåliga resultat. Trots allt prat om hur viktigt det är med bra lärare fortsätter staten sitt krig mot lärarkåren och dess autonomi.
[hoops name=”alla-175-år”]
Det hjälper ju inte heller att det på lärarutbildningen och i de fackliga förbunden gärna uttalas att om bara det blir statligt kommer det att ge bättre betyg, bättre arbetsvillkor och högre löner. Vinstintresset får lärare, och många lärarutbildare, att se rött. Kolla in vilken grupp som helst med lärare som uttalar sig i frågan. Man saknar helt förmåga att se att staten innebär en arbetsgivare och man ser inte kopplingen alls till andra delar av tjänstesektorn. Till och med sophämtningen får gå med vinst.
/ Camilla, lärarstudent
Kommunala bostadsbolag går med vinst. Delar av vinsten stoppas in i hål i kommunernas budgetar. De som bor i dessa hus betalar således en extra skatt.
Det går bra. Hyckleri på vänsterkanten.
Skolan kommer aldrig att bli bra. Förlåt alla som studerar till lärare, att jag utmålar en sådan mörk syn. Men, skolan är en dinousarier och alla människor i Sverige kan inte tänka sig något annat än en dinousarie.
Vi måste inse att vi måste få experimentera, ha olika formar av skolor och undervisning. Framtiden för undervisning ligger på Internet och vill vi inte inse det i Sverige kommer svensk utbildning att komma hopplöst efter andra länder.
Bästa lärarna i Sydkorera har miljonlöner. Se bara på doktor Jordan Peterson. När han blev utmobbad från universitetet han var anställd på gick han över till Internet och tjänar nu runt 50.000 dollar per månad.