I volym 43, nummer 4 av den vetenskapliga tidskriften International Journal of Social Economics skriver Joakim Kämpe, Mises.se:s vice president och founder, tillsammans med Professor Dave Howden om tidspreferens och civilisationsprocessen. Artikeln förklarar hur civilisation kan förklaras med hjälp av det högst österrikiska konceptet tidspreferens: samhällen med låg tidspreferens (dvs där människor agerar i enlighet med sina långsiktiga intressen snarare än för omedelbar konsumtion) är inte bara korrelerade med civilisation, utan deras civilisation kan förklaras av långsiktigheten.
Kämpe och Howden diskuterar civilisationsprocessen som en utveckling av materiellt välstånd (genom sparande/investeringar och utveckling av kapital) samt skapande och evolution av samhälleliga och ekonomiska institutioner som stödjer framför allt långsiktigt tänkande. Moral, religion, familjen och allmänt förtroendekapital tas upp som exempel på institutioner som bidrar till att sänka tidspreferensen (dvs ökar långsiktigheten) för en befolkning överlag.
Även om Kämpe och Howden inte tar upp detta, så handlar dessa institutioner och deras påkallade lägre tidspreferens om social ”embeddedness”, dvs ett större sammanhang eller en konceptualisering av individens liv och leverne – vilket givetvis påverkar individens beteende. Individer som identifierar sig med och anser sig vara en del av något större – såsom ”samhällskroppen” eller en kultur – agerar inte endast i kortsiktigt eget intresse, utan även i intresset av detta större.
Samma argument gäller för Adam Smiths bevingade ord om marknadens ”osynliga hand”. Den osynliga handen som leder till att ageranden i eget intresse också sker i samhällets intresse, är ett uttryck för långsiktighet (låg tidspreferens) helt enkelt för att en individ producerar för andra för att därigenom tjäna pengar så att de egna intressena kan tillfredsställas. Alltså: man tjänar på att tjäna andra, vilket alltså innebär en ”roundabout” (omständlig, lång) typ av produktion som tjänar flera syften. Detta sker endast inom ramen för den fria marknadens institutioner, som skapar det sammanhang inom vilket det inte finns motsättningar mellan det egna och samhällsintresset. (De motsättningar som finns är i allmänhet skapade av politik, som syftar till att skapa konflikter som sedan kräver politiska lösningar.)
Just detta är Kämpe och Howdens poäng i artikeln, som ger en överblick över hur tidspreferens och civilisation är två sätt att säga samma sak. Mer högtstående civilisationer genomsyras av en i allmänhet lägre tidspreferens, vilket är ett resultat av ökat materiellt välstånd (kapitalackumulation) och marknadsstödjande institutioner. Det är av denna anledning som den keynesianska ekonomiska teorin, som syftar till konsumtion i nuet utan hänsyn till framtiden (dvs mycket hög, politiskt skapad social tidspreferens), är så ödesdiger: den leder inte endast till att samhällets ackumulerade kapital konsumeras för kortsiktiga politiska syften, utan är ett steg tillbaka i civilisationsprocessen – en nedmontering av civilisation.
Artikeln är relativt lättläst och ger en mycket bra överblick över den samhälleliga betydelsen av tidspreferens. Den finns att ladda ner här, men för åtkomst behöver man besöka hemsidan från ett universitets nätverk. (Man kan också kontakta Joakim för en kopia.)
