029: Skoltvång och fördumning

Härskare har i alla tider velat “undervisa” undersåtarnas barn enligt enhetliga läroplaner för att fostra ett lydigt folk och befästa den rådande ordningen. Detsamma gäller demokratiska härskare. Alla barn är olika och utvecklas bäst av olika typer av undervisning. Civilisation kännetecknas av att individuella olikheter får blomma ut. Men den statliga skolans egalitära ideal strävar mot likhet och därmed barbari. Redan några av de gamla grekerna hade skoltvång, men i modern tid uppstod obligatoriet med Martin Luther, förfinades i det militariserade Preussen, omfamnades av franska revolutionen, propagerades av Marx och spreds med övriga socialistiska ideal över världen. Med tiden har dess kollektiviserande, propagandistiska syften kommit att överskugga de liberala bildningsidealen.

Education, Free and Compulsory (Rothbard)
Folkskolans historia (Lärarnas historia)
Klassisk bildning (Wikipedia)
Varning för skolböcker (Klaus Bernpaintner)
Varsågod Lisa, vi fixade din text (om friskolor, Joakim Kämpe)

66 reaktioner på ”029: Skoltvång och fördumning”

  1. Angående IS så känns det ju rätt lustigt att de har en hel del amerikanska vapen; delvis från Syrien där vapnena egentligen skulle gått till FSA, och delvis från när irakiska armén flydde hals över huvud. Så nu används amerikanskt bombflyg för att bomba amerikansk utrustning på andra sidan jordklotet, långt bort från amerikansk mark. Tokigt det kan bli ibland.

  2. Det här är min hjärtefråga också, så jag får tacka så mycket för detta! Om någon frågar vad min första åtgärd som statsminister skulle vara så svarar jag att avskaffa skolplikten och all statlig inblandning i utbildningens organisation. I absolut första hand grundskolan.

    Hans, du hade en väldigt intressant parallell mellan en till stor del föräldralös barndom och en framtid styrd av mentala barn. Det är någonting Molyneuvianskt över den, men mycket mer övertygande. Kanske kan F!:s framgångar vara ett symptom på detta? Det är uppenbart att politiken blir allt mer memefierad som en följd av att den första riktiga internetgenerationen (min generation) börjar få rösträtt och inflytande. Förståelsen kan sällan ha matchat intresset så lite som det verkar göra hos de facebookpolitiska memekrater vi nog alla har i våra vänlistor och nyhetsflöden. En del av dessa har därtill valt att skjuta upp vuxenlivet ytterligare, genom att plugga rena ideologier eller hobbyämnen på högskola som inte nödvändigtvis kommer leda till några jobb när det väl blir dags. Allt detta verkar stämma väl med din prediktion.

  3. ”Memefierad” var ordet. Vi skall komma ihåg att en ”meme” är inget mer än en mycket grov, simplistisk symbolik som används istället för djupare konceptuell förståelse. ”Sloganpolitik” tror jag det kallades en gång i tiden.

    Det finns ett demokratiskt dilemma här också – om vi har en myndighetsålder och denna innebär att man får rösta i demokratiska val, borde inte myndighetsåldern höjas om folk blir vuxna allt senare? Kanske dags att höja myndighetsåldern till 25-26 eller så….

    Något som det finns mycket bristande förståelse för är att människor växer med utmaningar, särskilt barn (som har mycket växande att göra). Att istället hålla handen genom 9 + 3 + x års skolgång innebär att det kommer trilla ut många människor i andra ändan strax innan 25 års ålder som har ytterst lite förståelse för vad det innebär att vara en vuxen, ansvarstagande individ.

    Och ja, FI!s framväxt är sannolikt ett tecken i tiden. Tyvärr.

      1. Jesus fanns visst det men helt naturligt har den bild vi fått av Jesus färgats av den utvecklade teologin.

        Här gäller det att ha utvecklingen och historien klart i medvetandet!Det kan exempelvis ses som brutalt att stadga, som i Moseböckerna, att äktenskapsbrytare ska föras till statsporten för att stenas. Men detta stadgande har ju uppkommit för att undvika blodshämnd! Genom stadgandet och krav på flera vittnen har man byggt in en tröskel, en rättssäkerhetsmekanism, som förhindrar att gifta personer börjar ha ihjäl varandra vid första misstanke.

        Den Gud som Moses talade med ansikte med ansikte har lämnat stafettpinnen vidare till Jesus. Ser man det på det viset uppstår bilden av en underliggande religiös struktur som ”vecklas ut” under historiens gång för att kontrollera folk och bevara samhällsordningen, samt för att höja oss, eller åtminstone verka i den riktningen.

        En dag ska vi kunna leva i ett samhälle utan dessa normer. Då de blivit en del av oss själva. Då medvetenheten blivit så stor att vi kan skippa staten.

        Men skynda inte för fort, ty då kan ni snava!

      2. Nostradamus d.y.

        Visst fanns det många Jesusar för par tusen år sen men ingen som kunde gå på vatten eller flyga eller liknande akrobatiska övningar….
        Finns det en selfie från det härliga mötet , hade jag varit Moses skulle jag inte kunna låta bli att ta en när jag får möta ”Högsta hönset”? Selfie i sten duger också i brist på annat

  4. I skolan talas det om att undervisningen skall individualiseras. Mycket viktigt! För att nämna ett mycket konkret exempel på hur organiseringen av undervisningen går precis stick i stäv med detta så skall den sjättedel av befolkningen som befinner sig strax över särskolenivå (71-85 IQ) ha exakt lika mycket och likadan utbildning, dessutom samtidigt som den sjättedel som befinner sig strax under Mensa nivå (115-130 IQ).

    För övrigt är år 6-9 i grundskolan helt organiserad efter Taylors idéer om det effektiva arbetet. Han som hjälpte Ford organisera de första löpande bandfabrikerna. Kan vara effektivt för att tillverka bilar men med största sannolikhet inte för att bedriva en effektiv och samtidigt individualiserad utbildning av ungdomar.

    Hur svårt kan det vara att förstå att organiseringen av utbildningen inte rimmar med den uttalade målsättningen?

    Idag kostar en månad då eleverna är i skolan i storleksordningen en kvarts miljon för en grundskoleklass (25 elever). Vi kan pumpa in ytterligare pengar i detta absurda system med oerhört liten verkningsgrad då organisationens utformning ändå motverkar det hela.

    Reflektera gärna över kostnaden en kvarts miljon i månaden då eleverna är i skolan. Hur mycket är lärarlön? Lokalhyra? Utbildningsmateriel? Fria måltider? Skolskjutsar?

    Vart går resten? Sen kan man undra om alla kostnader för skolan verkligen ligger i de budgetar som är medtagna i beloppet 10 000:-/ elev/ mån som de är i skolan.

    Fast det otäckaste är ändå att en man som kallar sig liberal inför Hitlers nivå på skolplikt i vårt land. I kombination med mer eller mindre obligatoriskt dagis från 1-2 års ålder.

    De flesta människor man möter ser detta som framsteg. Personligen har jag nära till gråt av sorg över de övergrepp som begås mot människorna i landet.

    Statligt reglerad institutionsuppfostran med stora inslag av ideologisk skolning tillika indoktrinering av våra barn från 1-2 års ålder och sedan under hela deras uppväxt under hot om årslöner i böter eller kidnappning av barnen. Det är verkligheten.

    Glöm för allt i världen inte att du bor i ett av de bästa, friaste och mest demokratiska länderna i världen. Det skall du dessutom vara mycket tacksam över.

    1. Svensk skoldebatt är också ett skämt. Nu börjar det diskuteras igen avseende huvudmannaskapet (vem äger skolan) och vinstuttag ur skolan. För min del tycker jag att skolorna ska få vara vinstdrivande och att de, om de drivs som aktiebolag, ska ägna sig åt samma typ av skatteplanering som andra företag som drivs i den bolagsformen gör. Skatteplanering är resultatet av att skattetrycket är för högt. Vill man minska skatteplaneringen hos företagen förbättrar man skattestrukturen.

      Friskolor agerar oftare smartare än kommunala skolor avseende val av lokaler och liknande. Istället för att bygga en skola med egen skolbespisning och gympalokaler hyr många friskolor in sig i lokaler med närhet till resturanger och idrottsanläggningar som skolan kan utnyttja och upprätta avtal med om matservering till eleverna. Om en skola använder sin resurser på detta smarta sätt istället för på dyra skollokaler är det inget fel att ägaren gör vinster.

      Vad sedan avser det viktigaste, utbildningens kvalité, så är det upp till barnens föräldrar att återta makten och ansvaret över vad barnen väljer för utbildning. Om du har en tonåring som vill söka till en skola känd för sin usla utbildningskvalité men som ger bort en dator eller läsplatta får du som förälder säga nej till din tonåring. Du får förklara att din prioritering är att skolan ska hålla hög undervisningskvalité.

      De flesta vuxna bör vara kapabla och ansvarsfulla nog att kunna fatta ett riktigt beslut. En statlig skolplan behövs naturligtvis inte heller. Detta leder till att bästa kvalité inte kan levereras av friskolorna eftersom de måste möta krav från en statlig myndighet om hur de ska undervisa. Ta bort. Ge istället utbildningsanordnare och föräldrar maximal frihet att utforma utbildningen precis som de vill respektive att välja bort dåliga skolor. Då skulle kvalitén höjas. Marknaden är bättre på att sortera bort undermåliga skolor än statliga kontrollmyndigheter. Det är jag helt övertygad om.

      1. Det finns intressanta filosofiska aspekter dolt i ditt inlägg!

        Jag delar din uppfattning att staten bör nöja sig med en principiell skolplan och skolpeng. Sedan fixar aktörerna resten.

        Vi kan se detta som en mix där staten gagnar det privata för en sorts ekonomisk konservatism måhända (för att skilja mellan detta och anarkism).

        Men hur går det om alla själva ska få bestämma hur de ska leva? Får någon säga att hans hustru är en dunk bensin och att de ska få röra sig fritt med sitt adoptivbarn fröken nytroglycerin?

        Staten behövs som en sammanhållande ram som aktivt bejakar valfriheten. Men det måste finnas en gemensam grund, gemensamma värderingar. Mitt exempel visar att utan en gemensam norm, en som accepterar frihet, kan följderna bli tämligen bisarra.

      2. Dan,
        du är tydligen övertygad om att staten behövs. Men du har ju inga som helst vettiga argument varför staten behövs… utom rena rama gissningar om att det eller detta skulle löpa amok om allt släpptes helt fritt åt vars och ens moral, beslut och agerande!

      3. Uno, jag tror stat och kommuner behövs för att vi ska få en balans mellan olika grupper. Förutan staten tror jag att många som ärver fattigdom och misär skulle reagera på att andra ärver rikedom och makt.

        Jag tror att staten medelst skolpengen kan skapa en valfrihet som inte kommer av sig själv, inte till den önskade kvaliteten i vart fall.

        Libertarianer som inte vill ha någon stat alls, inga skatter och inget rättsväsen (bara frivilliga överenskommelser – haha!) inser inte eller bryr sig inte om att många skolor förutan skolpengen kanske skulle finnas men med så lite resurser att de inte kan uppnå vad som är ett rimligt golv.

        Även den som ärver stora förmögenheter tjänar på att vi har utbildade arbetare och en medveten allmänhet. Om staten ökar valmängden är den rättfärdigad. I annat fall är det tveksamt.

      4. Dan: Varför får man alltid den typen av argument du kommer med som motiverar staten genom att ge exempel på fullkomligt orationella och korkade individer som gör direkt skadliga saker mot sig själv och sin omgivning?

        Detta rättfärdigar inte staten på något sätt.

      5. @ Niklas87

        Jag är medveten om problemet. Att det inte bara är en skolpeng vi får utan mycket annat varav en del kan vara rent skadliga.

        Ni är väl att se som radikala libertarianer. Ni tror att det går att avskaffa staten och allt fungerar fint utan staten. Ni har en stark tro på marknadens förmåga att lösa problem. Jag är lite mer pessimistisk. Ser mig snarare som en reformistisk libertarian, dvs jag tror att staten är nödvändig för att vi ska kunna ha en fungerande marknad.

        Det är sant att statens representanter kan ställa till skada istället för att kratta manegen så att marknaden fungerar bra. Men handen på hjärtat: Kan inte privata organisationer också klanta till det med skada som följd för vanligt folk?

        En välvillig stat kommer att lämna makt åt det privata då det låter sig göras.

      6. @Dan

        Lämnar din välvilliga stat även oss som inte vill leva under dess välvilliga vingar… 🙂

      7. @Dan

        ”Om staten ökar valmängden är den rättfärdigad.”

        Då saken klar. Staten minskar valmängden år för år. Staten har inget rättfärdigande.

      8. Skillnaden mellan om staten gör fel och om en privat organisation gör fel är att i det senare fallet vet man vem som ska ta smällen/straffas för det.
        Sen kan man diskutera om att återinföra tjänstemannaansvar osv, men om staten också stiftar lagar så blir alltid en liten grupp över dessa så varför göra saker mer komplicerade än nödvändigt?

        Jag tror inte staten ska vara mer än en i princip en domstol som avgör tvister.

        Inget system är perfekt, men makt korrumperar så jag tror på det där den är som mest dectentraliserad. Så länge staten är ett tvångs finansierat våldsmonopol så ger jag inte mycket för den.

        Vad är staten förresten? Vad krävs för att någon ska få kallas för ”staten”?
        I dagens läge är det en hög med byråkrater och proffstyckare. dvs den typ av stat man får genom demokrati, och den typen av stat känner jag en bittert hat mot.

        Är ist staten en organisation vars enda syfte är att skydda befolkningen inom ett geografiskt område och dom gör detta genom att samla in en skatt/premie/avgift, isf är jag helt med på tåget.

      9. @ Niklas87

        Jag är fullt på det klara med att, som Nozick påpekat, det grundläggande är naturrätten. Vi kan alltså inte säga att utan staten finns ingen rätt men väl frukta att staten inskränker rätten eller direkt kränker den.

        Håller med om att en felande privat organisation sätts dit, kanske får ledare av den fängelse, medan staten kan begå samma fel utan att straffas, kallar det ”lag” istället.

        Jag ser staten som en ofulkomlig samarbetsform. Tror dock att det kan bli problem utan stat. Men visst med mer av relgiösa organisationer a al sikherna skulle vi klarat den sociala biten, kanske bättre än idag. Men helt säkert är det inte.

        Vi är människor och det väsentliga är om vi agerar rätt mot varandra. Gör vi inte detta, ja, då kan katastrofen bli så mycket större om det är en stat vi arbetar för.

        Utan religion har vi fått skåda, tyvärr, världskrig och Auschwitz. Vad framtiden kan visa vet vi inte men om de krafter som ligger bakom religionernas framväxt motarbetas än mer finns det ingen som vill förhindra att vi syndar, hjälpa oss mot det eller förlåta oss om vi gör det. Då kommer våra hjärnor snart kopplas till datorer istället och oups då kommer man upptäcka att utan kroppar blir det än mer känslokallt.

      10. Det är väl som David Hume sagt: Passion rules.

        kanske är det bara känsloargument jag kommer med. Men varför ska man förneka sina känslor?

  5. Ett land av fifflare. Det var Gunnar Myrdal som sa det.

    Annars mycket intressant. Kanske ni kan lägga upp texten från Rothbard?

  6. ”Vi har socialiserat skolväsendet och lärarna, vi har socialiserad betygssättning och en tidsmässig socialiserad skolgång.”

    Gunnar Sträng 1976

  7. Beträffande Björklunds skollag, har den inte rätt slående likheter med det mycket effektiva bötessystem som redan den karolinska svenska stormaktsstaten införde år 1684, för de tredskande befolkningarna i de erövrade östersjöprovinserna, som vägrade att låta barnen lära sig svenskt ABC?

    Den som inte ville betala utdömda böter fick gå från hus och hem.

  8. Om nationella minoriteter förresten, avses inte ursprungsminoriteter?

    Men man kan fråga sig varför just tornedalsfinnar eller samer är godkända av centralmakten i Stockholm och inte t ex de erövrade norska och danska provinserna vilka är fullvärdiga medlemmar i den globala mindretalsorganisationen UNPO.

    Och som även diskuterades i denna Radio Mises-episod, är ju Sverige ett konglomerat snarare än nationalstat. Historiskt knyter sig begreppet land till ett territorium med en specifik folkgrupp. Exempelvis Sachsen och Mecklenburg – två ”länder” i Europa. I Sverige Värmland, Småland och Västergötland etc.

      1. ”Gotland gammalt Danskt område” och ”till Sverige på 1600-talet”?

        Ja, fast det tillhörde väl Sverige på medeltiden? Och innan det tillhörde Danmark, tillhörde det väl gutarna på Gotland?

        Om det var gammalt danskt område förr, så är det gammalt svenskt område nu. Ska man kritisera Sverige, tycker jag man kan vara konsekvent och kritisera Danmark och varför inte Norge?

        Bohus, Jämtland Härjedalen och Gotland var gamla norska och danska områden, tycks det vara viktigt att poängtera, men har de alltid varit norska/danska? Kanske en kritisk granskning av Norge/Danmark osv, vore på sin plats och inte bara mot Sverige? Jämtar kanske inte är mer norrmän än svenskar tex.

        Känns som en hel del här tycker särskilt illa om Sverige och vill inte erkänna nationalstaten, men det tycks gå bra att erkänna nationalstater som Norge/Danmark. Varför?

      2. @ Mikael

        De nordiska statsbildningarna före den franska revolutionen var federativa. T.ex. bestod Danmark av tre autonoma länder: Jylland, Sjælland och Skåneland (dessa tre länder tros vara symboliserade i det danska riksvapnet av de tre lejonen). Varje land hade sin egen lagstiftning, och dansk kung behövde krönas tre gånger: i Viborg i Jylland, Ringsted på Sjælland och i Lund i Skåneland. Därför var t.ex. Danmark delat i tre riken år 1157: http://i.imgur.com/IPTQC9P.jpg

        Och vad har erkännande av nationalstater med saken att göra? Det sitter väl inte danskar/norrmän i Bohus, Jämtland eller Gotland i dag, och lägger historien tillrätta där för att skyla över statens nattsvarta gärningar?

  9. Klart du har! Har du glömt det sociala kontraktet du aldrig skrev på? Någonstans i Bohus, Jämtland eller Härjedalen har du din kubikdecimeters-koloni. Tro dock inte att du får sälja den…

  10. En annan mycket allvarlig aspekt av det här med ungdomskulturen är problemen med mobbing, ungdomsdepression och i värsta fall självmord. Jag undrar hur mycket av detta vi hade sluppit om vi inte hade tvingat in alla barn och ungdomar i någon sorts flugornas herre samhälle där de barn som råkar vara lite annorlunda inte sällan kan råka illa ut eller få sina självbilder förstörda för livet.

  11. Bra program, Jag reflekterade över vår familjs starka engagemang i en så sak som brottning. I brottningen (men även idrott generellt) så lär sig mina barn väldigt tydligt orsak och verkan vad som är rätt och fel. Ofta har jag kännt att fostran inom idrotten gör att mina barn är väldigt uppmärksamma och vänliga.

    Jag kom att tänka på att många barn som har engagerade föräldrar i civilsamhället kanske är framgångsrika för att de präglas mindre än andra barn av en skola där det inte finns rätt och fel på samma sätt. De får social fostran av sina föräldrar men även andra män och kvinnor som inte har genuspedagogik eller andra skygglappar på.

    Jag har framförallt sett grabbar som skulle spåra totalt om de inte hade en klok trygg och tydlig tränare som riktar upp dem. Det är inte osannolikt att de killarna skulle kunna få diagnoser och problem eftersom de inte förstår sina välmenade fröknar som pratar om värderingar etc.

    Jag kan skriva och prata länge men tack för ett roligt program, hoppas ni får mer lyssnare och att tillexempel Fredrik Virtanen eller något annat pucko på aftonbladets kulturredaktion får upp ögonen för er.

  12. Angående dammsugareffekten. Undrar om EU har undersökt hur mycket längre tid man måste spendera med en dammsugare av lägre effekt? Oftast vill åtminstone jag ha dammsugare med mer effekt för att kunna stöka över det snabbare.

  13. Angående kriminalitet hos fattiga och fritidsgårdar. Det är mer så att fattiga begår brott som är lättare att lagföra än brott som rika begår. Det finns en undersökning gjord i Örebro som kom fram till att ungdomar som hängde på fritidsgårdar oftare hamnade i kriminalitet än ungdomar som ägnar fritiden åt t.ex. idrott.

  14. Frågan i skolan om varför jag ska lära mig det här och det kanske typiska svaret att som eleven är man för liten för att förstå det men kommer att förstå det när man blir vuxen eller äldre, har bara lärt mig i vuxen ålder att det har blivit än mer obegripligt. Så mycket onödigt skit rent ut sagt som en blev tvungen att lära sig och så mycket i vuxen ålder jag upptäcker att jag borde ha fått lära mig i stället.

    Jag tror faktiskt att en av de absolut bästa saker jag lärde mig i skolan var s.k. fritt valt arbete (dvs. i princip utanför skolplanen) då jag valde skrivmaskinsskrivande med s.k. fingersättningen. Tyvärr, får ni kära läsare lida av det.

    1. Instämmer till fullo. Dels helt onödiga saker, men också saker som jag då inte hade något intresse att lära mig men som jag nu skulle kunna tänka mig att titta på. T.ex. fick vi i svenskan lära oss om b.la. Bellman, Platon, Sokrates etc; ämnen som jag nu är nyfiken på, men som jag i skolmiljön inte orkade lyssna på eller göra läxorna på.

      Å andra sidan pillade jag en del med datorer och programmering utanför skolan, då detta aldrig lärdes i skolan. Jag hade intresset, men jag märker nu efteråt att jag måste ha skrivit urdålig kod och inte gjort mycket framsteg under alla mina år som barn. Det hade varit bättre för mig om jag slapp idrotten, hemkunskapen, slöjden, musiken, bilden och alla andra idiotämnen och istället fick fokusera på programmeringen som jag tyckte mycket bättre om. Jag minns en gång vi hade en vikarie i högstadiet under några dagar, och då fick vi på någon av dagarna dra med oss datorer och så skulle vi programmera en grej. Jag hade själv ingen laptop så jag tog för mig framför en kompis laptop och satt som fastgjuten framför skärmen medan tiden passerade i revyr.

      Jag tror inte bristen på mina personliga framsteg i programmering bara berodde på bristen på utlärande av programmering, utan snarare mer på att skolmiljön drar ner ens vilja att lära. Det var väldigt ofta mycket enklare efter skoldagen och alla tråkiga läxor att sätta sig framför dumma datorspel som World of Warcraft. Däremot på loven fick jag upp lusten att ge mig på ambitiösa PHP-projekt och liknande.

      1. Om du bara tänker på resultatet och inte på att eleverna också ska fostras till att bli allmänbildade sociala varelser tror jag en bättre väg än att ta bort gymnastiken vore att återinföra pojk- och flickskolor.

        Grabbarnas beteende beror på att det finns tjejer närvarande. De skulle fokuserat på skolkarbetet om det var en renodlad pojkskola.

      2. Du är inte libertarian utgår jag ifrån? ”fostras till att bli allmänbildade sociala varelser”? Har du ens lyssnat på avsnittet?

      3. Om jag är libertarian eller inte är kanske enkelt att svara på för mig, men för företrädarna för den här sidan är det vanskligare då de vill göra distinktioner mellan anarkism, anarkokapitalism, liberetarianism och nyliberalism.

        Jag företräder en uppfattning som kan kallas ekonomiskt konservativ och grön; ekonomiskt konservativ i den meningen att det inte är fråga om, för mig, att ändra på de bestående egendomsförhållandena; grön då jag menar att de bestående egendomsförhållandena ska producera mer av grönt innehåll.

        Jag är liberal då det gäller folks privatliv o dyl. Jag bryr mig inte om ifall homos gifter sig med varandra eller inte. Det är helt enkelt deras sak, inte min. Man bör respektera andra, åtminstone så länge de inte skadar andra som själva vill bli respekterade.

  15. Ungefär 18.000 judar i Sverige
    Minst 500.000 muslimer i Sverige

    Tveksam om muslimer kan kallas för minoritet, eller?

    1. Är 500 000 flertal i en stat med 9 miljoner?

      Jag visste inte att Göteborg rymde majoriteten av Sveriges befolkning.

  16. Ni har ytterligare en kvinnlig lyssnare! Jag har fått höra att jag är en mycket speciell kvinna. Det kan nog ligga något i det…

    Har precis tagit mig igenom en civilingenjörsutbildning och även om den hör till en av de bättre utbildningarna så tvivlar jag på att jag kommer att få användning för ens en bråkdel av allt jag läst på universitetet. Som student får man gissa vad man kan tänkas ha nytta av i sitt framtida yrkesliv då man väljer inriktning och kurser. Företagen i sin tur har ofta väldigt specifika kompetenskrav då de söker nya medarbetare. Som nyutexaminerad får man som regel ytterligare utbildning när man väl börjar arbeta. Hade företagen själva fått finansiera utbildningen av nya ingenjörer hade nog en till två års studier varit tillräckligt i de flesta fall. Det sker verkligen ett enormt slöseri av tid och resurser då staten står för utbildningen.

    Jag minns en gång då någon under en föreläsning (i matematik tror jag det var) undrade vilka praktiska användningsområden som fanns för det som diskuterades just då. Föreläsarens svar var att det behövs till fortsättningskursen…

    Sedan tänker jag passa på att än en gång tacka för en utmärkt podcast. Ni är mycket trevliga att lyssna på och jag blir glad varje gång det dyker upp ett nytt avsnitt.

  17. En mycket bra pod!

    Jag lärde min tre år yngre bror att läsa, skriva och räkna. Att leka skola var en av våra favoritlekar. Svårare behöver det inte vara!

    Hur gick det senare, när han väl började skolan? Han uttråkades, fick ingen stimulans och flippade istället ut och slutade nian med usla betyg. Han var på inget vis korkad. Jag skaffade en universitetsutbildning och han slutade skolan efter nian. Han var minst lika iintellektuellt slipad som jag. Synd att han dog hastigt innan han inse det själv.

    MIn äldsta dotter knäckte läskoden på egen hand och började skolan med bättre läsförmåga än de som gick i andra klass. Hur gick det för henne? Inte så illa som för min bror. Hon uttryckte dock tidigt att i skolan går man inte för att lära sig något, utan för att visa det man redan kan. Hon skulle åtminstone ha flyttats direkt till klass 2, inom det nu/dåvarande systemet. Jag var inte lyhörd nog då för att ha krävt det.

    Själv var jag ett vetgirigt barn. Skrev i mellanstadiet en egen lärobok i ellära samtidigt som jag på egen hand läste in sjuans fysik- och kemikurs. Helt överlägsen min kvinnliga mellanstadielärare i dessa ämnen.

    Blev väldigt besviken när kemiläraren visade sig vara ej uppdaterad och mina klasskamrater ideligen försökte och lyckades få honom att berätta om ”den gamla goda tiden” som lärare istället för om ämnet.

    Detta fick mig att tappa allt intresse för kemiämnet, vilket sträckte sig över gymnasietiden. Först på universitetsnivå kom intresset tillbaka och där fick jag högsta betyg, förmodligen kursetta.

    Slutsatsen? Låt oss köra utbildning utan statens inblandning. Somliga lär sig det man behöver på ett par år, andra kommer oavsett avsatt tid aldrig nå eventuella mål. Jag, min bror och mina barn hade definitivt mått bättre utan ”en storlek passar alla”.

    En i sammanhanget intressant iakttagelse kan skådas i den antivästerländska Agenda 21.Innebörden är att kunniga människor tär mer på resurser och indirekt ska massan därför hållas okunniga.

    Frågade min son, som gick ut gymnasieskolan förra året, en teknisk linje: Vad kan du om derivata och integraler? Inget, blev svaret…

    ”Kunskapsskolan” är ett skämt, snarare ska den kallas för motsatsen: Propagandaskolan!

    1. Dina anekdoter spelar på känslosträngarna inom mig. Riktigt tragiskt.

      Jag har själv 2 st yngre syskon i högstadiet och 1 i gymnasiet. Vad jag fått höra är att det är rena rama lekskolan sedan de började dela ut varsin iPad till varje 6:e-årselev. Vad jag är mest rädd för är att mina syskon inte ska lyckas med att hålla läroviljan uppe eller se förbi all propaganda. Mitt bekymmer är inte i huvudsak att man inte lär sig något vettigt i skolan, utan att skolan lyckas ta död på allt intresse att lära sig något även utanför skolan.

      1. Håller med. Och det är svårt att veta om man bör berätta för dem att de går igenom någonting meningslöst och kontraproduktivt men att det blir bättre om de biter ihop och kämpar vidare, eller om man ska vara tyst tills de har blivit klara (för att inte riskera att sänka deras motivation ytterligare).

        Själv hade jag nog mått bättre av att få raka och ärliga svar när jag ifrågasatte varför jag behövde lära mig X (vilket hände åtskilliga gånger). Om jag inte accepterade deras dåliga svar utan diskussion, så mynnade det alltid ut i ”för att det står i läroplanen”, vilket är ett icke-svar som gjorde mig galen. Vi fick ju alltid höra hur viktigt detta med skolan var för oss, men tydligen var det inte helt sant eftersom det inte gick att argumentera för.

        Det andra alternativet var förstås ”du kommer att förstå när du blir äldre”. Men nu är jag vuxen, och förstår om möjligt ännu mindre varför läroplanen och hela skolsystemet ser ut som det gör…

  18. Tack för en utmärkt podcast, och jag instämmer med S, jag blir lika glad varje gång det dyker upp ett nytt avsnitt.

    För min del får ni gärna gräva fram en gamma skolbok i samhällskunskap och ägna ett program åt att gå igenom och kommentera det vi blev itutade i skolan. Själv har jag glömt det mesta (som tur är) men har ett minne av att analysen av konjunkturcykler sträckte sig till att folk av någon anledning klumpar ihop sina inköp av bilar och kylskåp vilket triggar en högkonjunktur varvid lågkonjunkturen strax tar vid då alla kollektivt slutar köpa saker. Borde finnas mycket underhållande tokerier om ekonomi och statlig propaganda att gräva fram. Klaus hade en mycket underhållande artikel på temat för några år sedan.

  19. Detta är också en av mina viktigaste områden och jag tyckte ni var på topp i detta avsnitt.

    Jag hoppas ni förstår vad mises.se och inte minst podcasten betyder för alla oss som sett pistolen mot våra huvuden. Än så länge är förmodligen de flesta av oss rätt ensamma ute i kvarteren och bland buskarna.

  20. Dan! Du skriver ovan om att även rika tjänar på att det finns utbildade människor. Det behöver vi inte tvista om. Fråga är bara vem som bestämmer vilken utbildning som är RÄTT? Du anser att staten vet det (vilket vi ser resultatet av) medan vi på mises.se anser att föräldrarna och även barnet eller studenten vet det.

    Statens skolsystem tycks vara uppbyggt på att när vi väl har tagit vår examen så är det slut med utbildning. Stoppa i oss en massa kunskaper som kanske kan vara bra att ha och sedan ska vi leva på dem. Jag ser varje dag som en dag att lära sig något nytt. För mig är det självklart att ständigt lära mig för såväl sociala sammanhang som yrkesmässigt.

    Således går det att ständigt fylla på de kunskaper som behövs för att utföra en viss arbetsuppgift. Att tvinga folk att fylla på kunskaper de sällan eller aldrig behöver är bara ett otroligt slöseri för individen själv och för de som ska betala individens onödiga kunskaper.

    Dessutom har varje enskild individ oändligt mycket mer flexibilitet för rådande situation än staten någonsin kan bli. Ta bara orkanen som drabbade New Orleans. Staten var totalt oförmögen att hjälpa människorna i staden utan stjälpte mer än de hjälpte, medan vanliga människor i hela USA var de som hjälpte folk som drabbades, vilket statstjänstemännen försökte stjälpa så gott det gick i flera fall med hjälp av våld och hot om våld.

    Vi kan även ta sommarens brand i Västmanland där hela logistiken mer eller mindre sköttes av frivilliga, där myndigheterna stod helt förlamade. Vanliga människor lider inte av prestige och gränser när de ska hjälpa andra. De hjälper och kastar byråkratisk skit över axeln.

    1. Vi ser här, Göran, det olyckliga i att tillskriva andra åsikter som är dem främmande! Du missförstår min mening! Jag har vid ett flertal tillfällen påpekat att staten inte ska driva skola utan stå för lag och skolpeng. Lagen är av allmänt slag och gäller bl a förutsättningarna för att få skolpeng. Det vill säga vad som ska räknas som skola i skolpengslagens mening.

      Genom skolpengen ökar valfriheten! Det är du som elev som väljer! Skolorna konkurrerar om eleverna. Olika ägarformer accepteras.

      Skolor bör själva få bestämma om de ska sätta betyg eller inte. Du bör prövas inför en högre utbildning. Det är den läroanstalten som själv bör bestämma vilka antagningskraven ska vara.

      Vad har vi exempelvis fått det i från att den domare måste vara jur kand? Vi skulle kunna tänka oss ett annat upplägg. Att olika högskolor konkurrerar om att utbilda och att den som vill söker folkets förtroende om att bli domare.

      Visst, jag håller med: Varje dag är en lektion i livets skola! Utbildningar i ryska må ha försvunnit ifrån Lunds universitet men universitet och högskolor är inte allt. Allt fler läser språkkurser tack vara den nya tekniken! Vår förre arbetsmarknadsminister hade gått en utbildning om ekonomi och arbetsmarknad i USA som var rent nätbaserad! Utbildningsväsendet förändras och det bör därför få vara som så att företag och företagsorganisationer ser till att relevanta skolor startas, friskolor, i yrken de efterfrågar.

      Vi ser en skillnad mellan offentlig och privat roll! Att jag vill se en skolpeng för att öka valfriheten betyder inte att jag vill ha statligt styrda skolor. Jag ser dem snarare som marknadsstyrda. De bör vara det i vart fall. Det är elevernas och arbetsmarknadens efterfrågepreferenser som ska mätas mot varandra och ge ett utfall i faktiskt fungerande skolor.

    1. Varsågod, till våra kära lyssnare från edra ödmjuka tjänare blogg-etern:

      I en fundamental mening är alla, faktiskt, självlärda. En persons miljö, fysisk eller social, bestämmer inte vilka idéer och vilken kunskap han kommer ha som vuxen. Det är ett grundläggande mänskligt faktum att en persons ideer formas av honom själv; andra kan påverka dem men ingen kan bestämma slutgiltigt vilka ideer och värderingar som en individ kommer anamma eller hålla genom livet.

      Det är tydligt att den allmänna entusiasmen för jämlikhet är i en fundamental bemärkelse anti-mänsklig. Den tenderar att förtrycka utblommandet av en individuell personlighet och mångfald, och civilisationen själv; det är en strävan efter barbarisk likformighet. Eftersom förmågor och intressen är naturligt olika, innebär en strävan efter jämlikhet i alla eller de flesta avseenden nödvändightvis en utjämning nedåt. Det är en strävan gentemot utveckling av talanger, genier, variation och förmåga att resonera. Då det går emot själva principen för mänskligt liv och mänsklig utveckling, är jämlikheten och likhetens trosbekännelse en trosbekännelse till död och förstörelse.

  21. Sverigefinnar är finnar som bor i Sverige. Logiskt? Finlandssvenskar är svenskspråkiga finländare. Bedrövligt att så många, inkl folk som utger sig för att vara smarta och kunniga i poddar, inte vet detta. Finland är vårt grannland och var ju även länge en del av Sverige.

    1. Apropå det torde centralbyråkraten Gustav Sundbärgs drygt 100 år gamla ”Det svenska folklynnet” åskådliggöra hur storsvenskt förljugen statspropagandans bild av sverigefinnar och det sedan 1600-1700-talen koloniserade Norrland varit:

      ”Med fullständig liknöjdhet åsågo under årtionden våra norrländska myndigheter, huru det öfversta Norrland förfinskades, och i mångfaldiga hänseenden hjälpte man själf till.

      Detta är ett särskildt träffande uttryck för, huru främmande vi äro för 1800-talets nationalkänsla, ty just språket har för denna varit själfva inbegreppet af nationens väsen, hvars skyddande i oförminskadt omfång varit en verkligt helig uppgift.

      För oss har det varit fullkomligt likgiltigt, om våra landsmän där uppe i Norden glömt det svenska språket och öfvergått till det finska.

      Och än i dag: om man vill gifva svenska namn åt järnvägsstationer och andra nyuppståndna bebyggda orter i det svenska Lappland, så stöter man strax på ett fanatiskt motstånd af vetenskapsmän och lapplandsentusiaster. De finska och lappska namnen äro naturligtvis — för svenska öron — så oändligt mycket vackrare än de svenska. Och att det kan vara rent af ett politiskt intresse att på allt sätt befästa och markera den svenska kulturen i Lappland och i möjligaste mån binda Lappland vid det öfriga Sverige, — hvilken upplyst svensk kan bry sig om dylika barnsligheter?

      *
      Vi svenskar förforo under 1800-talet med Torneådalen och Lappland på samma sätt som danskarna under flydda tider med Slesvig.

      Skall också slutresultatet bli detsamma?”

    2. Det är ju inte logiskt att sverigefinnar är finnar som bor i sverige, men finlandssvenskar inte är svenskar som bor i finland.

      Språk är inte logiskt, så frågan tycker jag är berättigad. Även om man naturligtvis borde känna till svaret som allmänbildad svensk.

  22. Som argument för statlig obligatorisk skola är ”tänk om föräldrarna lär ut Islamisk fundematalism”.

    Men vad f*n ska man göra om staten lär ut islamistisk extremism eller andra tokigheter?

    1. När USA invaderade Afghanistan upprättades flyktingläger i Pakistan i Röda Korsets regi. I dessa flyktingläger tog imamer hand om barnen och undervisade dem i islamsk fundamentalist. Jag har för mig att någon på CIA menade att dessa flyktingläger var skolor för blivande terrorister.

  23. En tanke som slog mig. Det påstås att få vill bli lärare idag. Är man en bit åt höger, vill man då bli lärare och med det indoktrinera eleverna i socialism? Någon annan agenda finns inte i skolan även med alliansens som regering.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *