Hur ofta får man inte höra myten att staten genom klok politik skapar välstånd? Till exempel antas äldre tiders bönder varit för dumma för att slå samman sina små åkerremsor till större, effektivare, åkerlappar och det var därför nödvändigt att med skiftesreformer tvinga dem för deras eget bästa. I själva verket var tegbruket ekonomiskt rationellt. Vi argumenterar för att den viktigaste faktorn för växande välstånd inte är statens kärlek och omsorg om undersåtarna utan en stark äganderätt. Förbättrad rätt till privat egendom, dvs att staten och dess förgreningar avlägsnar sig, ligger bakom både den agrara och den industriella revolutionen. Men först utnämner vi Sveriges näst sämsta myndighet.
Mycket bra!!
Mkt tack! Fint avsnitt och mycket lärorikt.
Ska jag förstå bondbyn som gemensamt ägd mark med privatägda gårdar (byggnader, djur)?
I boken ”På upptäcktsfärd i marknadsriket” ger libertarianen Sven Rydenfelt rakt motsatt bild gentemot den ni målar upp av de ”rationella” bykollektiven:
”[Skiftesreformen] bröt sönder ett gammalt kollektivt tvångssystem, som konserverat det bestående och hindrat förändringar och utveckling.
Bykollektivet och ägosplittringen hade som en död hand legat över det svenska jordbruket. Alla i byn hade vid brukningen av sin jord tvingats följa den konservativa majoritetens vilja – majoriteten är alltid konservativ – och tvingats anpassa sig till de gamla mönstren. Tvingats så, sätta och skörda samtidigt och i enlighet med urgamla beprövade regler. Skiftesreformerna bröt sönder byalagen och frigjorde individerna från kollektivets tvång – slog i realiteten sönder en gammal form av kollektivjordbruk.
Nya vägar inom näringslivet – såväl som på andra livets områden – bryts alltid av enskilda människor, nytänkare och nyskapare som prövar nya tekniker och produktionsformer. När det kollektiva tvånget inom jordbruket försvann, fick människor med skaparkraft chansen att experimentera med nya brukningsmetoder, med växt- och djurförädling. När framgångarna kom för pionjärerna, rycktes även den tröga massan med. Förändringens vindar började blåsa över jordbruket.
Före skiftesreformerna hade den icke odlade marken – beteshagar, skogar och utmarker – till större delen ägts gemensamt av byns bönder, s k allmänningar. Systemet hade fungerat som ett hinder för nyodling av mark, eftersom kollektivet ogärna upplät den gemensamt ägda jorden för sådana ändamål. I denna ovilja ingick en portion avundsjuka gentemot mer energiska och driftiga yrkesbröder och grannar.
Skiftesreformernas genomförande innebar för bönderna en frigörelse från kollektivets alla hinder och restriktioner. Varje bonde blev nu en fri företagare inom vad som i realiteten var en marknadshushållning, en fri företagare med egen gård i ett sammanhängande skifte, ett företag han kunde bruka med oinskränkt äganderätt. Frigörelsen ur kollektivets bojor innebar en frigörelse av tidigare bundna skapande krafter, krafter som frisläppta utlöste det som kallas den agrara revolutionen.”
Och vilken tro har du själv? Är du själv villig att tro på att varenda by i landet brukade smala tegar i strid med jordnära ekonomisk logik, för att Lagen av någon märklig anledning (på långt avstånd från byn) krävde kolchosdrift, trots att de kunnat skifta om till i så fall mer rationella åkerlappar i smyg, eller genom århundraden av lobbyism? Och vilket intresse hade överheten att upprätthålla ett tvångskollektivt system?
En intressant sak ur libertariansk synpunkt är kanske, att när man gjorde en systematisk arkeologisk eftersökning i Sydskandinavien efter spår av byar, upptäckte man att byar med gamla namnändelser som -inge, -um, -lösa och -löv har legat och flyttat runt med regelmässiga mellanrum innanför ett bestämt område, som den enskilda stammen/släkten uppenbart ägde.
Men ungefär samtidigt som Harald Blåtand upprättar den danska staten, har byarna stort sett legat, där de ligger den dag som i dag är!
Något har skett, men vad?
En annan intressant sak är att i byarna är ofta ett av husen större än de andra, och där bodde säkert släkts-/klan-/by-/ätte-överhuvudet.
Innan staten var väl detta överhuvud ”överheten” i fråga?
Och nästan allt näringsliv fram till industrialismens genombrott drevs av en storfamilj eller ett lag av storfamiljer från trakten.
Man blev inte anställd. Lärlingar, svennar, drängar, pigor o.s.v. blev UPPTAGNA i en mästares eller herres hus och åt vid hans bord. De äldsta kapitalisterna uppfattade sig själva som fäder och strejkande arbetare som olydiga barn som skulle ha smisk.
Jag ser inte överhet som ett problem så länge som NAP bryts.
Inte :/
Det är där man kanske får fundera över hur ostracism fungerade, och hur en institution som slaveri (träldom) kunde existera innan staten.
http://www.mises.se/amne/slaveriet-i-statslosa-island-hur-undviker-man-det/
Jag förespråkar inte slaveri, men om slaveri ändå finns så är blir skadan större om det är ett statligt monopol, som så mycket annat.
Förutom att byarna efter att ha flyttat runt legat, på samma plats sedan Harald Blåtand skapade den danska staten, förresten:
Innan jordbruksreformerna på 1780-talet var byarnas jord delad i tre delar: en som blev odlad, en där byns djur gick på gräsbete, och en som låg i träda.
Varje år skiftade man mellan dem.
Detta trevångsbruk hänger samman med införseln av hjulplogen, som är bättre till långa tunna åkrar än till järnålderns små fyrkanter.
En teori är att Harald Blåtands nya statsmakt införde bådadera.
Samtidigt sker en förskjutning av tyngdpunkten från produktion uppfödning/animalisk produktion till tonvikt på åkerbruk/vegetabilisk produktion.
Med denna lantbruksteknik kunde man få ut sex gånger så många kalorier av en given jordareal genom att odla säd på den istället för att använda den för boskap.
Å andra sidan krävde det avsevärt mer arbete.
En anledning till denna förändring anses ha varit ökad efterfrågan på skattebetalning från jorden av bönderna till den nya statsmakten.
Ja precis. Det finns säkert flera goda anledningar till att bönderna tyckte det var mer fördelaktigt med långa tegar än att skifta till större sammanhängande enheter. De flesta av dem helt ekonomiskt rationella. Du nämner själv redskap, skatte- och ägandeförhållanden. Och jag trodde att det var precis det vi argumenterade för. Vi vänder oss emot den enfaldiga förklaringen att bönderna i hela landet var för korkade för att förstå sitt eget bästa och behövde statsmaktens våldsamma ingripande mot deras vilja för att lära sig hur man bedriver effektivt jordbruk.
Byar med jordbruk som fungerat som kollektiva enheter tycks ha varit etablerat i hela Europa innan jordbruksrevolutionen. Det var staten som splittrade dessa kollektiva enheter till mindre självständiga privata jordbruk och de flesta studier pekar på att detta var positivt för jordbrukets utveckling. Det kan kanske tyckas som att staten förstod bättre än den enskilda bonden vad som var bondens eget bästa. Men då är det två saker man måste hålla i huvudet.
1. Hur uppstod de kollektiva jordbruksenheterna? Det är inte mycket som tyder på att bönderna själva ville organisera det så. Det mesta tyder på att statsmakten organiserade jordbruken i kollektiva enheter därför att detta var ett sätt att lättare kontrollera hur mycket skörd det blev som kunde beskattas, särskilt eftersom man betalade i natura i början. Det blev svårare för bönder att gömma undan spannmål i de kollektiva enheterna. I Ryssland t.ex. har historikern Richard Pipes visat att de kollektiva jordbruksenheterna var en skapelse av den politiska makten under Tsarväldet. (Se. Richard Pipes ”Ägande och frihet”)
2. De kollektiva enheternas konstruktion gjorde att trots att det under 1700 – talet och 1800 – talet blev tillåtet för bönder att dra sig ur så kunde detta endast göras om man nådde samförstånd med de andra bönderna i samma by och detta var ofta omöjligt. Ofta var det de bönder som ägde bra redskap och dragdjur och som var duktiga på att arbeta som först fick idén att vilja dra sig ur och då blev alltid de andra bönderna oroliga över att förlora en god resurs som de tidigare utnyttjat. Det är egentligen samma problematik som välfärdstaten som inte vill att enskilda individer ska dra sig ur. Om en bonde ville dra sig ur frivilligt blev han i så fall endast tilldelad den sämsta marken av de andra bönderna. Det var en konflikt landsbygden mellan de bönder som ville dra sig ur och de som ville behålla den kollektiva enheten. Staten var ju den rådande rättsmakten som fick lösa konflikten. Det slutade med att jordbruken skiftades vilket sannolikt var positivt men en tråkig bieffekt var att de bönder som var duktiga på att tala för sig fick den mark som var bördigast och som låg närmast byn. Medans de som inte var så duktiga på att föra sin talan fick en sämre jordbruksremsa.
Anders J : Intressant, särskilt det om Ryssland. Vad gäller det mesta av hur saker organiserats i det här landet så kan man misstänka att staten har haft ett finger med i spelet. Om jag minns rätt så fick man inte fritt förfoga över sin gödselstack en gång i tiden, ty staten krävde delar av den i skatt för att kunna tillverka sprängmedel av nitraterna (jag kan även ha blandat ihop det hela, men jag har distinkt för mig att jag läste det)
Richard Pipes skall kollas upp.
Ni glömde också ”svensk libertarianisms fader” Anders Chydenius som var en föregångare till Adam Smith.
http://www.libertarianism.org/publications/essays/how-laissez-faire-made-sweden-rich
Är det förresten någon som vet var hans berömda förfäktande av att Lappland skulle utbrytas ur Sverige för att bilda ett libertarianskt anarkosamhälle finns i originaltext med hans egna ord?
Halsingen, du kommer alltid med lite annorlunda perspektiv. Bara bra det! Fast oavsett hur man ser på det gamla jordbruket hade staten ingen rätt att genomföra sina reformer.
Tack för ett fint avsnitt.
Jag tycker ni borde ha en debatt med en statstroende snart. Inte för att vi redan frälsta skall kunna gotta sig; utan för att frälsa nya människor som fortfarande förblindas av etatismens gift.
FFS Halsingen, jag tror vi kommer vara tvungna att skicka våra avsnitt för fakta-granskning till dig i förväg i framtiden 😛
Skämt åsido – Sven Rydenfeldt skall vi försöka ta och kolla upp – såg intressant ut. Det finns alltid utrymme för att omvärdera sina ställningstagande om tillräcklig anledning finnes.
Chydenius namn har jag snubblat på tidigare, men aldrig läst på om. Skall se om Nordisk Familjebok har något att erbjuda…..
Mindre stat mera klan.
Halsingen är perfekt komplement till redan fantastiskt innehåll här på mises.se. Ibland är det dock kontraproduktivt att sitta här och läsa då huvudet sprängfylls med tankar och idéer som distraherar från det jag borde göra just nu! 🙂
Ja men processen måste vara rättvis. I England var jordbruksrevolution helt orättvis – de mindre bönderna förlorade. De kunde inte längre klara sig och livet blev slaveri. Revolutionen blev till fordel av bara de största markägarna. Det var rentav tjuveri. Det hände mellan 1760 och 1844.
Tillståndet märktes av Marx, som gjorde en fel uppfattning och skrev das Kapital. Följaktligen har 100 million människor dött hittils.