004: Det marxistiska Sverige

Vi diskuterar den så kallade ”Frihetstiden”, dess korporativism, påföljande inflation, ekonomiska kaos och dekadens; Gustav III:s statsvälvning, uppstädning, uppgång och fall. Utvecklingen från ståndsriksdag till det moderna demokratiska experimentet med allmän och lika rösträtt. Vi går igenom Marx och Engels kommunistiska manifest och konstaterar att nästan alla manifestets punkter idag är genomförda och omhuldade i partiprogrammen hos alla svenska politiska partier.

* Vi ber om ursäkt för att ljudkvalitén bitvis är något bristfällig. Vi hade lite tekniska problem.

Wikipedia: Rösträttens utveckling
Marx och Engels: The Communist Manifesto
Per Bylund: Den sista sovjetstaten

39 reaktioner på ”004: Det marxistiska Sverige”

  1. Riktigt roligt program att lyssna på. Tack för alla skratten!

    Vad gäller Palme och ofta hänvisning till att Sverige började gå ekonomiskt utför i och med Palme så sägs det att Palme inte förstod sig vidare på ekonomi. Om löntagarfonderna lär han ha sagt att han inte förstod dem men om de var bra så var han med på att införa dem.

    Löntagarfonderna avskaffades då de var på väg att driva landet i konkurs, av vad jag har hört.

      1. Det är sant att löntagarfonder i Palmes form aldrig genomfördes helt. Däremot försökte man – och en typ av löntagarfonder infördes.

        Ett land kan inte gå i konkurs? Hurdå menar du? I beg to differ, historiskt har ett antal länder gått i konkurs. Det gör de hela tiden.

      2. Stater och inte länder, väl? Land är en beteckning på ett territorium.

        Historiskt knyter sig begreppet land till ett territorium med en specifik folkgrupp. Exempelvis Sachsen och Mecklenburg – två ”länder” i Europa. I Sverige Värmland, Småland och Västergötland etc.

        I Sverige har man bytt begreppet land mot landskap. Denna åtgärd har haft som syfte att dölja den grundläggande självstyrande struktur som en gång rått runt om i det nuvarande Sverige.

        Och är inte devalvering ett bevis på en stats konkurs?

        Staten/centralmakten i Stockholm devalverade flera gånger på 70-talet och 1982.

      3. Fast det verkar som den här processen är äldre och grundligare i sverige än på de flesta andra platser?

      4. Den första riktigt moderna enhetsstaten var den som utformades av den franska revolutionen. Brytpunkten i Sverige kan förläggas till 1720 när tiden för det enväldiga monarkiet upphörde.

      5. Jag ser en brytpunkt med Gustav Vasa. Kombinationen av att han fick stora delar av högadeln avrättad från början, att reformationen gav honom möjlighet att göra kyrkan till sin ”media”, att boktryckarkonsten började komma igång och hans långa regeringstid och begåvning lät honom utöka staten enormt mycket och att infanteriet började kunna hävda sig på slagfälten. Han odlade uttryckligen en svensk enhetsstat och en svensk identitet vilket jag lägger märke till i både brev och nedskrivna anekdoter från hans tid.

        Vi ser också effekten av det senare när maktbalansen mellan Sverige och Danmark börjar tippa över till Sveriges fördel. Visserligen tar det ett tag men jag hittar ingen annan förklaring än den stat som Gustav Vasa skapade. Och möjligen intressen på kontinenten. Danmark hade bättre geografi, var mycket rikare, hade större folkmängd eller i vart fall mycket högre befolkningskoncentration.

      6. Dessutom är Gustav Vasa den regent som slagit ner flest och störst lokala uppror. Klockarupproret och Dackefejden till exempel.

      7. Utan de frikostiga franska subsidierna är det tveksamt om det funnits någon svensk stat, som kunnat kväsa revolter och sluka sina grannländer.

        Kartan hade också kunnat se helt annorlunda ut, om fru Fortuna velat annorlunda i en utlöpare av Napoleonkrigen.

        Danmark förpliktigades till att delta i ett fransk-ryskt angrepp på Sverige (svenskarna hade bara några år dessförinnan lyckats få ett understöd av den franska republiken på inte mindre än 10 000 000 livres, varav 4 000 000 omedelbart), och ett lyckligt utfall hade gjort slut på storsvensk imperialism. Danmark skulle ha fått Skånelandskapen tillbaka och ryssarna hade lagt vantarna på Finland samt Sverige norr om Motala.

        I överensstämmelse med planen gick ryska trupper in i Finland 21 februari 1808 och den 14 mars följde den danska krigsförklaringen till Sverige. Angreppsplanerna gick ut på, att när ryska trupper hade nått Åbo, skulle den franska marskalken Jean Baptiste Bernadotte gå över från Själland till Skåne med en dansk-fransk här på 36 000 man.

        Den ryska delen av fälttåget gick som planerat, och tsaren kunde annektera Finland när Åbo föll. Men en stark engelsk flotta hindrade marskalk Bernadotte från att komma över till Skåne. Den blivande svenske kungen fick nöja sig med att se över till Helsingborg, och med sjöslaget vid Själlands Odde sjönk de sista danska förhoppningarna om att kunna genomföra en landstigning i Skåne.

        Hur Tornedalen blev svenskt och Åland finskt:

        https://web.archive.org/web/20110707154848/http://www.scania.org/document/articles/docu/1203rond.htm

      8. Här hade vi kunnat tala om systematiserad stöld av 1) företag som sköter sig bra (det var dessa som skulle betala till fonderna som sedan skulle investera i vissa utvalda projekt utsedda av en pol mag med statskunskap som huvudämne), och 2) arbetarna, ty det var av dessa kommande löneutrymme som fondmedel skulle tas.

        Nu bidde det, tack vare Guds ingripande, ingenting annat än några trådar på tummen i form av pengar till forskning, pengar som forskningen mycket smidigare kunnat få direkt av företagen.

        Ska man skratta eller gråta? Svårt att inte göra både ock.

  2. 1848, året för ”Folkens vår”, är överhuvudtaget intressant.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Revolutionerna_1848

    Tydligen hade det även betydelse för inbördeskriget i USA.

    http://www.newswithviews.com/Stang/alan30.htm

    http://archive.freecapitalists.org/forums/t/28516.aspx

    I Sverige begränsades det till kravaller som slogs ned av militären.

    Men i Danmark blev det krig mot secessionisterna i Slesvig-Holsten.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Slesvig-holsteinska_kriget

    Varför berördes Sverige så lite egentligen?

  3. Robert Sundström

    Härligt killar! Ser alltid fram emot ett nytt avsnitt av Radio Mises.

    Skulle ni kunna länka till artiklarna också?

  4. Robert Sundström

    Btw. Du kan inte säga upp ditt svenska medborgarskap om det nu är ditt enda. Du får enligt svensk lag inte vara statslös.

    1. Precis. Man får gå omvägen via något annat temporärt medborgarskap. Det är lite som om man vill ta ett konstigt namn, man får ta det i ett annat land och sen flytta tillbaka till Sverige.

      1. Personlig secession är möjlig som jag ser det. Man tackar nej till statens tjänster, och gör ett offentligt förkunnande (eftersom makten ska utgå från folket). Myndigheter har ju historiskt gjort det gällande att det ska vara friviligt att delta. Exempelvis ville man från Stockholm inte tvinga Skåneland till ”likformighet” utan väntade till områdets elit bad om det. Man kan ju i och för sig argumentera att detta krockar med vissa lagar såsom skattelagen; ”Alla fysiska personer är skattskyldiga.”. Svår att feltolka, men har man gått i secession har man ju klivit åt sidan för den officiella svenska statens lagar OCKSÅ. Och erkänner man inte densammas auktoritet borde affärerna mellan secessionisten och staten vara konkluderade.

        Detta är för övrigt det enda sättet jag ser ut ur vansinnet som pågår i Sverige. Man måste helt enkelt proklamera offentligt att man inte tänker stödja terrorister, marxister, politisk korrekthet, brott mot mänskliga rättigheter eller vad som nu är din egen droppe som fått bägaren att rinna över, med sina skattemedel. Och sedan helt enkelt sluta betala in skatt. Från sin arbetsgivare kan man be om en inbetalningsblankett (eftersom man själv är ”skyldig” att betala in skatten) som man sedan river upp. Om många (några hundra?) gör detta på en gång så sänder det med säkerhet en stark signal om att nu måste de skärpa sig för att undvika en snöbollseffekt vad gäller personlig secession.

        Detta är i mina öron det mest trovärdiga i form av direkt aktion mot staten. Men jag tror att det måste vara koordinerat, och att det måste ha ett stöd på minst ett antal hundra personer. Och att det offentligt proklameras exakt varför man gör det.

  5. Göran : Har hört liknande – att Palme i princip var fullständigt ekonomiskt inkompetent. Alla som hade tre uns vett som inte drunknande i 4 badkar med ideologi hade förstått vad löntagarfonderna skulle göra med svenskt näringsliv och svensk industri. Men från 1968 (i runda slängar) så kastades allt som inte var progressiv socialism överbord, i ”rättvisans” namn.

    På långsikt hade det inneburit att Sverige hade trillat ned till samma levnadsstandard som genomsnittlig halv-utvecklad nation. Palmes mål var ju som sagt demokratiskt framröstad socialism, jag tror dock aldrig han förstod riktigt vad det innebar.

  6. Apropå Bellmans hyllningsdikt till riksbanken som Klaus tog upp, slår det mig att densamma tragikomiskt nog, även har två ymnighetshorn i sitt emblem.

    http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Riksbanken_skylt.jpg

    Och hur lite, trots att jag är en fan av historia, jag faktiskt vet om denna centralbanks historia.

    Den populära Skandinaviska Myntunionen med guldstandarden övergavs med första världskriget som ursäkt. Men på wikipedia uppges det:

    ”Den svenska valutan var till 1931 säkrad mot guld och papperssedlarna kunde bytas mot guldmynt. Enligt Sveriges grundlag var banken ända till 1975 skyldig att kunna byta sedlar mot guld. År 1931 infördes dock en särskild temporär lag som befriade banken från den skyldigheten. Denna temporära lag förnyades varje år till dess att den nya grundlagen ratificerades 1975. Då frigjordes banken från regeringen och blev en fristående organisation utan skyldighet att kunna byta sedlar mot guld.”

    Detta verkar vara ett ämne svenska libertarianer negligerat.

    Skulle ni inte kunna råda bot på det?

  7. Vad gäller majoritetstyranniet som ni också diskuterade, tycks just 1975 då inlösningsrätten slutligen upphävdes, varit ett synnerligen mörkt år i Sveriges historia.

    Även tvåkammarriksdagen skrotades, som särskilt designats för att all makt måste ha en motvikt, då speciellt Tocqueville fått liberalerna att frukta majoritetsväldet.

    Förebilden var tvåkammarsystemet i den amerikanska kongressen.

    http://svenskuppslagsbok.se/tag/geer/

    Men efter 1975 blev lagstiftandet i Sverige en nypermanentad motorväg för riksdagsmajoriteten, och en motion på socialdemokraternas partikongress kan vara lag i riket ett halvår senare.

  8. Är mycket positivt överraskad av dessa podcaster. Har varit lite tveksam till det först då jag trodde att allt som skulle sägas, redan har skrivits ner ett antal gånger här. Men när man väl slagit på den första går det inte att låta bli att fortsätta lyssna. Är inne på podcast nummer två nu och kommer fortsätta lyssna igenom alla.

    Ett stående önskemål (som jag nämnt tidigare) är förstås att få höra Klaus gå igång med en ordentlig genomkörare av den svenska skolan. Hoppas att ni har planer för ett sådant program.

  9. Ett tips: Kommentar om årets pristagare av Riksbankens pris i ekonomi till Nobels minne.

    Jag såg lite på festligheterna och hörde ena pristagaren tala där han sade att Chicagoskolan och MIT var de enda skolorna av värde och hyllade den empiriska forskningen inom makroekonomin och speciellt inom finansiell ekonomi på en makronivå (ungefär så sades).

    Sedan var det två andra personer som jag uppfattade som journalister som talade om vad priset gick ut på och det skulle vara (jag har inte satt mig i det) att de hade fört in psykologiska faktorer i de matematiska modellerna. Det skulle således finna psykologiska faktorer som påverkar ekonomin och inte bara matematiska modeller.

    Allvarligt talat. Går det verkligen att få pris på en sådan upptäckt? Jag tänker på artikeln ”Ekonomi och praxeologi, del 2” här på mises. Det skulle vara kul med en kommentar från Klaus och Hans om den fantastiska upptäckten.

    1. Den österrikiska skolan var tidigare känd som den psykologiska skolan, eftersom man är intresserad av subjektiva värderingar som finns i det mänskliga sinnet. Dessa visar sig i handlingar, vilket Murray N. Rothbard kallade ”demonstrativa preferenser”.

      När neoklassiker (keynesianer och chicagoiter) talar om psykologi så är det inte alls denna typ av logiska psykologi (idag används inte ordet ’psykologi’ på detta sätt tyvärr) utan det är istället en empirisk och antilogisk psykologi. Robert Shillers förklaring av bubblor kretsar kring att de skulle ta sin utgångspunkt helt i människors sinne, som inte visade sig i handlingar och inte heller var konsekvensen av tidigare handlingar, av någon outgrundlig anledning. Shiller har tagit det keynesianska konceptet om ’djurandar’ (animal spirits) ett steg längre än Keynes. Hans krisförklaring är givetvis inte bättre än en förklaring av typen ”först går det upp och sedan går det ner, oklart varför” eftersom den inte erbjuder något faktiskt svar.

  10. Mycket bra! Superintressant att lyssna och ser fram emot varje avsnitt.

    Jag är dock ingen anhängare av praxeologi, som är dålig filosofi, men den ekonomiska läran är den sanna!

  11. Lite återkoppling efter att att jag har lyssnat på samtliga hittills producerade avsnitt:

    1. Det är mycket bra och intressant. Ni verkar veta en hel del.

    2. Slutet på avsnitten inträffar väldigt plötsligt varje gång. Vet inte exakt hur det ska lösas.

    3. Försök att tänka på att inte använda så mycket engelska fraser där det finns svenska motsvarigheter.

    4. Man får känslan av att ni försöker undvika att nämna massinvandringen och det pågående folkmordet på svenskarna. Visst har ni en annan inriktning än t.ex. Radio Framåt, men det känns ändå som en omöjlighet att ignorera den enorma elefanten i porslinsbutiken, även om ni talar i mer allmänna ordalag. Men det kanske kommer.

    5. Man får känslan av att ni kommer från fina släkter och förmodligen är förmögna själva. Detta är inte dåligt. Det är tvärtom oerhört uppfriskande att höra sådant idag. Jag kan inte minnas senast den typen av människor fick komma till tals någonstans i Sverige. Enbart att ni tycks existera fortfarande gör mig hoppfull på något sätt. Samtidigt är det något djupt ironiskt över att ni i er roll som upplysande och starkt kritiska till det rådande läget blir ”rebeller”, samtidigt som alla vänsterextremister och kulturmarxister i P3 tror sig vara just det trots att de är totalt strömlinjeformade för att passa in i den rådande regimens vilja.

    Kort och gott: hoppas att ni fortsätter!

    1. Käre Jultomten,

      Kan de abrupta sluten bero på att du inte vill sluta höra oss tala? Eller så beror det på att vi inte har en jingel, vilket vi nu håller på att åtgärda. Vi ska försöka plocka ner våra lyssnare lite försiktigare innan vi slutar sändningarna. Formatet utvecklar sig ännu.

      Vad gäller engelska ord så ska du veta att ärans och hjältarnas språk ligger oss varmt om hjärtat. Ett av våra hemliga mål är att återuppväcka de svenska frihetsord och nationalekonomiska ord som för tillfället slumrar i ren försummelse. Om du ändå kommer på oss att bryta mot detta ideal så får du gärna protestera på radio@mises.se.

      Vad gäller elefanten så ska vi ta den vid betarna en dag. Det blir naturligtvis en frihetlig aspekt på ämnet, och om du läst här på mises.se så vet du ungefär vår hållning i frågan.

      Mottagandet av vår lilla podcast har varit över förväntan, så jag lovar: vi fortsätter. Och om du vill hjälpa till så sprid den till släkt, vänner och ovänner. Se det som en gratis julklapp — borde passa Jultomten.

      /Klaus

  12. Till Jultomten :

    1 ) Ett och annat vet vi. Vi läser en del böcker, vilket få tycks göra nuförtiden. Är väl själv närmast bibliofil.

    2 ) Formatet har en del putsande att göra, helt klart. Blir förhoppningsvis lite ”jämnare” vad tiden lider.

    3 ) Användandet av engelska fraser är huvudsakligen mitt fel, jag har en ovana att falla över i engelska relativt ofta då jag läser, skriver och lyssnar mer på engelska än svenska i dagsläget.

    4 ) Jag kan inte ställa upp på termen ”folkmord på svenskar” då jag inte ser att det är människor som blir mördade. Att det pågår demografiska förändringar i det här landet är nog de flesta införstådda med, och det är heller ingen tvekan om att detta har en hel del att göra med statlig politik, och incitament skapade därav. Vi har ganska mycket att säga om staten och dess politiserande av samhället, oavsett vilken sakfråga det gäller. Den libertarianska synen på det hela kommer garanterat redovisas framöver.

    5 ) Kan inte svara för Klaus, själv hör jag till en sedvanligt fattig svensk adelssläkt. Eftersom adelsprivilegierna sedan länge är avskaffade innebär det huvudsakligen att jag har ett namn som de flesta stavar fel på, samt att man blir mobbad av vänster-ideologer p.g.a. tilltänkt arvssynd. Jag väljer dock att vara stolt över mitt namn, helt enkelt för att det råkar vara mitt. Förmögenhet anser jag bestå av intellektuell utveckling och bildning, och där jobbar vi på att bli så förmögna som möjligt naturligtvis.

  13. Detta var ju bara den bästa svenska podcast jag någonsin hittat! Blev prenumerant direkt.
    Jag hittade mises.se via Klaus Red Ice- intervju och jag tycker att ni mycket väl kan yttra era personliga åsikter på er egen podcast. De som hittar hit är nog inte de som skulle kritisera era åsikter, utan är de som sitter och nickar medhållande när de lyssnar på er.

    Ser fram emot fler avsnitt rörande Sverige. Dessutom vill jag lägga ut en allmän undran om fler podcasts som förtäljer om Sveriges historia (som inte är SVT/SR), är Sverigekritisk eller i övrigt rekommenderad av Mises läsare.

    Tack för podcasten!

  14. Statistiken för vapen per capita och brottslighet finner jag otroligt intressant.

    Vart finner man denna?

    Vore skönt att kunna visa denna för förbudsivrare!

    1. Googla runt lite. Hittar du inget så borde det vara hyfsat lätt att göra en egen sammanställning som du gärna får publicera här. För övrigt tror jag egentligen inte att antal vapen per capita är en stark kausal orsak för att hålla nere brottslighet. Man kan alltså inte laga ett trasigt samhälle genom att öka mängden vapen. Det finns korrelation, men jag tror snarare att kausaliteten går ungefär så här:

      I ett friskt och starkt samhälle med ansvarstagande individer som själva löser sina problem (spöar upp brottslingar på plats och ställe) är brottsligheten låg, vapen eller ej. I ett sådant samhälle har man inga problem med att låta folk äga vapen, vifta med pinnar eller bära stenar. Detta är ett samhälle med låg brottslighet och sannolikt hög vapentäthet.

      När ett friskt samhälle blir annekterat av en stark centralmakt kommer invånarna att sluta ta ansvar, centralmakten kommer vara måttligt kompetent och intresserad av att lösa brott (den får näring av oro i samhället), och följaktligen eskalerar brottsligheten. Dessutom är en stark centralmakt, med rätta, rädd för sina undersåtar och kommer därför med tiden avväpna dem. Man får två parallella skeenden, eskalering av brottslighet samt avväpning.

      Ett sjukt samhälle blir alltså inte friskt av att vapentätheten ökar. Däremot är det rimligt att människor som bor i sjuka centralstyrda samhällen ska få använda alla till buds stående medel, inklusive automatvapen och artilleri, för att freda sig — främst mot brottslingar, men även mot statsmakten.

  15. Hörni! Nu lugnar ni ner er med er kärlek till marknaden! :))
    Men ni är säkert bra människor. Ha en bra dag!!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *