SvD Näringsliv noterar i en artikel att den nya svenska femkronan kan behövas göras om. Varför? Jo, för den slantdesign som Riksbanken föreslår är ”alltför lik” den danska tiokronan. Detta är ett problem eftersom centralbankerna måste försöka hålla isär sina bluffvalutor. För som tingens ordning är just nu, så är ju slanttillverkning en plusaffär: värdet på innehållet i slanten ligger långt under värdet på själva slanten. Så om någon skulle använda en svensk femkrona som dansk tiokrona skulle det vara en ypperlig affär för köparen – men väldigt dålig för säljaren – för det som ges i utbyte mot slanten skulle vara så mycket mer värt än slanten. (Inte minst om man ser till slantens innehåll, men det gör man ju vanligtvis inte.)
Så nu måste alltså Riksbanken satsa en massa pengar (antagligen nytryckta, fräscha sådana) på att designa om den nya guldfärgade slanten. Och det är ju synd, för slanten var ju utvecklad för att både spara pengar på transporter och minimera miljöpåverkan. Så det är uppenbarligen mycken tankemöda som går in i en ny, billigare slant.
Tänk om vi istället för centralbankernas fiffel och falskmynteri haft en valuta där värdet på ett mynt faktiskt varit detsamma som metallinnehållet – som under en guld-, silver- eller annan metallmyntfot. Då hade alla sådana här problem försvunnit. För vem bryr sig om en slant i silver kallas ”svensk femkrona” och en annan slant med samma vikt i silver kallas ”dansk tiokrona”? Det spelar ju ingen roll alls, för namnet betyder föga. Det är silvret, som är pengarna.
Men nu sitter vi istället med ett politiskt maskineri som centralplanerar en politisk bluffvaluta där vi tvingas betala design- och konsulttimmar för att undvika problem med andra politiska maskinerier med sina egna centralplanerade politiska bluffvalutor. Media spelar med, naturligtvis, för vem kan väl tänka sig att lyfta blicken och ifrågasätta tingens ordning? Nej, låt oss fokusera på att diskutera designen av femkronan och eventuell miljöpåverkan (!) istället. Icke-problem är så mycket roligare än verklig problematik.
Systemets ohållbarhet kan vi lägga därhän.
