Björn Ulvaeus kontantlösa dystopi

ABBA har gjort världen trevligare med sin musik. Benny Andersson fortsätter sitt musikaliska arbete. Varför kan inte Björn Ulvaeus göra det också? Varför framhärdar han med en dåres envishet i att uppfylla Rothbards lag:

Människor tenderar att specialisera sig på det de är sämst på.

Herr Ulvaeus har sedan länge varit engagerad i Humanisterna, en förening som försöker använda statens våldsmonopol för att med tvång upprätta deras egen särskilda utopi: det religionsfria samhället. I herr Ulvaeus värld är det ett jättestort problem att barn i världens mest sekulära land kan stöta på en julgran i klassrummet en gång om året.

Den fredliga lösningen heter fria skolor, det vill säga att föräldrar och barn fritt får välja skola enligt deras egen övertygelse helt befriade från statliga läroplaner. Herr Ulvaeus lösning är att med hjälp av staten tvinga alla att gå i en enda sorts skola som lär ut den världsbild som han tycker är bäst för alla barn.

Nu har han påbörjat sitt nästa korståg. Det religionsfria samhället ska även bli kontantfritt. Han går själv i bräschen för detta genom att hans nyöppnade ABBA-museum i Stockholm vägrar ta betalt i kontanter. Muséets webbsajt har en sida på engelska som förklarar varför de har valt att göra så. På slutet utfärdar de följande utmaning:

I challenge anyone to come up with reasons to keep cash that outweigh the enormous benefits of getting rid of it. Imagine the worldwide suffering because of crime, from murder to bicycle theft. The Swedish Krona is a small currency used only in Sweden. This is the ideal place to start the biggest crime preventing scheme ever. We could and should be the first cashless society in the world. We at Swedish Music Hall of Fame and ABBA the Museum want to be in the vanguard of this revolution and if this means a small inconvenience for you, please bear with us.

Vi antar utmaningen. Det är som att stjäla godis från ett barn.

Låt oss till att börja med att räkna upp herr Ulvaeus argument.

1. Hans son fick inbrott i lägenheten och förlorade sina designerkläder. Björn förklarar: ”Vi kan vara ganska säkra på att tjuvarna åkte direkt till den lokale hälaren. Vi kan vara absolut säkra på att den efterföljande transaktionen aldrig skulle äga rum i ett kontantlöst samhälle.”
2. Droghandlare vill ha betalt i kontanter och inte i teve-apparater och datorer. Slutsats: I ett kontantlöst samhälle säljs inga droger.
3. Koka-odlaren vill inte ha betalt i jeans utan i kontanter. Slutsats: I ett kontantlöst samhälle odlas inga droger.
4. Den ”svarta marknaden” handlar främst med kontanter. Alltså: Utan kontanter ingen svart marknad.
5. Det tar längre tid att få tillbaka växel i kontanter än att knappa in pinkoden på kortet. Alltså är kontanter obekväma och bör avskaffas.

Tja, vad säger man? Det hade kanske varit bäst att musikanten blivit vid sin läst och fortsatt att förgylla världen med sin musik än att förbättra den med sin politik.

Låt oss börja med den första punkten. I ett kontantlöst samhälle kan tjuven inte få betalt i kontanter. Det säger sig självt. I ett bananfritt samhälle kan tjuven inte få betalt i bananer. Men är slutsatsen verkligen att stölder kommer upphöra? Det finns tusentals andra sätt att betala för stöldgods, t.ex guld, silver, bitcoins, whisky, eller varför inte elektroniska pengar överförda på ett konto? Att avskaffa kontanter trollar inte bort tjuvar.

Den andra punkten: Även en droghandlare kan få betalt på många olika sätt. Även i en värld utan kontanter kommer det säljas droger.

Argumenten i den tredje punkten och fjärde punkten faller av samma anledning.

Den femte… Björn tycker kort är bekvämare än kontanter alltså bör vi avskaffa kontanter. Nån annan gillar päron mer än äpplen och därför bör vi förbjuda äpplen. Övertygad?

Det är sant att en del av otrevliga verksamheterna ovan till en början skulle försvåras om kontanterna försvann över en natt. Men även i ett statligt kontantsamhälle måste tjuvarna tvätta pengarna innan de gör stora inköp som bilar och fastigheter eftersom överhetens långa näsa sniffar sig till stora kontantköp. Det betyder att pengarna på något ”lagligt” sätt måste komma in i banksystemet. En gång i tiden köpte gangsters som Al Capone upp tvätterier för detta ändamål. Bovarna ”tvättade” sedan väldigt mycket kläder och betalade kontant. När kemtvätten satte in dagskassan på sitt konto såg pengarna ut som vilka lagligt intjänade pengar som helst. Därav ordet penningtvätt. Även i en värld med kontanter behöver man alltså en ”tvätt” för att staten inte ska misstänka något. I en värld utan kontanter kan vi vara säkra på att bovarna snart hittar på andra sätt att tvätta elektroniska pengar. Till exempel kan stulna designerkläder lika gärna betalas med elektroniska pengar. Enda sättet att förhindra det är att staten övervakar varenda elektronisk transaktion. Jag antar att herr U. inte vill ha ett sådant samhälle. Eller?

Men varför är staten intresserad av att bekämpa penningtvätt? Är det för att försvåra inbrott som hos unge herr Ulvaeus? Självklart inte, staten bryr sig föga om inbrott, vilket alla som anmält en stöld hos polisen är väl medvetna om: ”Spaningsuppslag saknas. Avskrives. Kvittera ut ersättning hos ditt försäkringsbolag utan att passera gå. Försvinn!”

Nej, det är inte bara inbrottstjuvar och sant kriminella som har intresse av att byta varor mot kontanter. De som arbetar på den ”svarta marknaden” och försörjer sig på ”hitte-på-brott”, dvs. fredliga och ömsesidiga transaktioner som staten i sin oändliga visdom bestämt ska vara förbjudna, vill inte heller skylta med sin verksamhet. Folk som säljer olagliga grönsaker, transporterar föremål över förbjudna geografiska linjer, eller vuxna människor som fredligt byter osedliga tjänster utom andras synhåll, etc., de vill inte att lagens långa näsa ska känna lukten av dem. Därför handlar dessa entreprenörer oftast med kontanter och behöver tvätta sina inkomster. Staten bekämpar dem genom att bekämpa penningtvätt. Det är ingen slump att penningtvätteriet uppstod i samband med förbudstiden i USA och tagit enorm fart i och med Kriget mot droger.

Enligt naturrätten är hitte-på-brott inga brott eftersom inget våld begås och därför ska de inte bekämpas.

Staten påstår sig bekämpa penningtvätt för att minska brott och hitte-på-brott. I själva verket är det en tredje kategori som den är mest intresserad av, nämligen det allvarligaste brottet av dem alla: SKATTEBROTT. Alla transaktioner som registreras på bankkonton kan spåras av staten och därmed beskattas. Kontantaffärer kan lätt undvika skatt. Det senaste påfundet i att hindra detta är de nya kraven på att alla kassaapparater ska ha direktlina till skatteverket. Varenda krona som intjänas i hela riket dygnet runt, kontant eller elektroniskt, ska registreras i realtid hos sheriffen i Nottingham så staten garanteras sin välförtjänta andel av affären. Ingen endaste liten torggumma ska missas av statens hjärtknipande omsorg om finansieringen av hennes framtida pension.

Här går en tydlig moralisk skiljelinje mellan oss och herr U. som vi inte ska fördjupa oss i nu: Han tycker skatt är ballt och följaktligen är ”svarta marknader” och penningtvätt är något fult. Vi anser att beskattning är kriminellt och att det är varje människas självklara rätt att gömma sina ägodelar för alla typer av tjuvar, inklusive fogdar.

Låt oss bara sammanfatta det här ovan sagda med att det kontantlösa samhället är ett övervakningssamhälle. Även om man ”har rent mjöl i påsen” vill man kanske inte att staten ska stoppa sin långa näsa i den. Det kontantlösa samhället är ett mörkt och obehagligt ställe.

Det finns ytterligare en aspekt av det kontantlösa samhället som är lite knepigare att förstå. Det är kanske för mycket begärt att förvänta sig att en poet ska vara fullt medveten om konsekvenserna av sin politik när inte ens heltidspolitiker är det. Låt oss därför bidra med lite bildning i frågan. Många människor har idag, glädjande nog, förstått att bankerna har statens välsignelse att skapa kreditpengar ur luft vilket leder till en stadigt ökande penningmängd med tillhörande bubbelekonomi. Vad hindrar bankerna från att på en dag skapa dubbelt så mycket krediter och tjäna dubbelt så mycket pengar? Förenklat kan man säga att de hålls tillbaka av risken för att folk kommer och tar ut dessa elektroniska pengar i kontanter. Det är en dödssynd för en bank att bli påkommen utan kontanter. Game over. För att minska risken för sådant obehag har banksystemet och staten infört en massa kluriga hinder, som att man inte får ta ut eller sätta in kontanter hur som helst, eller ens förvara kontanter i bankfack. Kontanterna ska till varje pris in i systemet. Drömmen för bankerna vore om de kunde få staten att avskaffa kontanterna helt, då vore det så mycket lättare att skapa krediter för glatta livet. Då skulle vi få se på bubbelfest.

Men om sådana monetära förhållanden är Björn Ulvaeus lyckligt ovetande där han går i sitt museum och nynnar ”Money, money, money, must be funny in a rich man’s world.” Själva föredrar vi helt vanliga kontanta pengar framför funny money.