Var med och bygg för frihet

http://www.dreamstime.com/-image2815032Nu när det börjar bli uppenbart att nationalstaten är på väg mot konkurs och historiens sophög är det dags att tänka på framtiden. Förstå mig rätt, den har säkert många årtionden kvar innan den fullständigt imploderar av sin egen orimlighet, men trenden börjar bli uppenbar även för vanligt folk. Föraktet för politik är glädjande nog på stadig uppgång. De unga är mer intresserade av att koppla upp sig mot världen och skaffa vänner över hela klotet än att bomba fattiga barnen. Detta bekymrar politiker och akademiskt dresserade människor. De lägger sina pannor i djupa veck för att försöka få ordning på det stora systemfelet kallat demokrati. Visserligen är klossen fyrkantig och hålet runt, men det SKA GÅ, lärarna lovade ju att det var det bästa i hela världen.

Hjälpsamma som vi är ska vi givetvis hjälpa nationalstaten över randen till ättestupan. Inte med en ”svensk vår” och blodiga revolutioner, utan som Étienne de la Boetie förklarade: genom att individuellt besluta oss för att vi inte stöder den längre. Aldrig ursäkta den, aldrig rösta på den, aldrig se den som lösningen på något endaste problem. Men vårt ansvar är större än att hjälpa den över kanten. Faktum är att den egentligen inte ens behöver hjälp eftersom den kommer vackla över alldeles själv. Medan fixarna är fullt upptagna med att släcka sina egna bränder här och nu och banka fyrkantiga klossar genom runda hål är vår viktigaste uppgift att lugnt se framåt. Vi måste lägga grunden för nationen som ska återuppbyggas när den befriats från staten. Det är ett befriande synsätt, att vänta in det nya istället för att tro att vi kan vända en självdestruktiv trend. När välfärdsstaten väl är på kurs mot kollaps kan man nämligen rösta dagarna i ända men trenden kan ändå inte vändas. Evolutionen måste få ha sin gång och rensa ut allt det dumma, omöjliga och logiskt efterblivna. Ta istället fram popcornen och njut av fyrverkeriet medan du planerar för friheten. Det finns så mycket vi kan göra för oss själva och våra närmaste. Praktiskt nog är det vi gör för friheten nu även sådant som hjälper staten att försvinna. Några principer och tillämpningar följer.

Först och främst hatar staten oberoende människor. Se till att bli en oberoende människa. Spara lite grann varje månad, investera det klokt, gärna i tillgångar ”nära jorden”. Det du inte investerar sparar du inte på bank utan tar ut i kontanter. Bokför dina kontanter så du kan redovisa för banktjänstemannen om du behöver, när han vill sätta dit dig för penningtvätt, knarkhandel och barnpornografi. Undvik skulder om du kan, helst även studielån. Köp begagnade saker billigt. Lär dig odla egen mat, börja enkelt med lite potatis och grönsaker och växla upp vartefter du lär dig. Ha som mål att skaffa några höns för färska ägg. Måste du bo i stad kan du skaffa kolonilott. Det är förvånande hur mycket förstklassig mat en sådan kan avkasta. Spara också mat i form av konserver och torrmat. Om det blir kris så försvinner maten i butikerna på ett eller två dygn och ingen kan hjälpa dig.

Staten hatar kärnfamiljen. Bygg en stark kärnfamilj. Och gör det redan i unga år. Hitta en rejäl kvinna med modersinstinkter, som är immun mot feminism och har ett måttligt politiskt intresse. De finns men man får leta en del. Krogen och Södermalm brukar ha klent utbud. Småstäder och landet är ofta betydligt bördigare mark. Som kvinna söker du upp en stabil och ansvarsfull man med goda fadersmeriter. Kolla särskilt på hans förhållande till föräldrar och syskon. Gift er unga, skaffa första barnen innan hustrun är 25, såsom biologin föreskriver. Skaffa gärna riktigt många barn. Det behövs många barn med goda föräldrar för att åter bygga upp nationen. Se till att leva ekonomiskt så att en förälder ensam kan försörja familjen och medan den andra tar hand om familj och barnen. För maximal irritation bör mannen försörja hustru och barn. Håll barnen undan från staten så länge ni lagligen kan, det vill säga våga vägra dagis. Se till att bygga starka band med släkten och förfäder. Släktforska och lär dig om dina rötter.

Staten hatar människor som tänker själv. Tänk själv. Släng ut teven. Ha som livsmål att bygga upp ett bibliotek med klassiker. Studera filosofi, historia, konst, vetenskap, religion – sådant som en gång byggde den västerländska civilisationen. Det är nödvändiga ämnen för att kunna bygga upp den igen. Diskutera i familjen, starta diskussionsgrupper, bloggar, studiecirklar. Sprid dina tankar och idéer och upptäckter. Har du barn i statens våld under dagarna så är det extra viktigt att ständigt hålla koll på vad de matas med. Läs deras läroböcker. Lär dem att tänka kritiskt på riktigt och inte på låtsas som skolan lär ut. Effektivast är att ligga steget före, att vaccinera dem intellektuellt innan de matas med villfarelser istället för att korrigera efterhand; det leder annars lätt till förvirring och lojalitetsproblem hos barnen. Bäst är om barnen lärt sig tänka logiskt så de själva kan avfärda villfarelser som att staten är god, människan mördar planeten, det finns för många afrikaner, etc. Ju fler som kan tänka och förstå världen på riktigt, desto mindre blir risken att vi bygger upp en stat igen.

Staten hatar när människor hjälper varandra frivilligt. Ägna tid och pengar åt välgörande ändamål. Enklast är att börja nära. Det är mer belönande när hjälp sker direkt från givare till mottagare än när det sker via ett 90-konto. Köp en kasse mat åt en fattig student i släkten. Ge några hundra till en granne som blivit av med jobbet. Bjud hem någon på middag. Du behöver inte alltid hjälpa någon som har det sämre än dig själv. Erbjud dig att passa en mammas barn så hon kan göra sig fin hos frisören. Klipp gräsmattan eller skotta garageuppfarten hos någon som är rikare än du. Att verkligen hjälpa en medmänniska väcker magiska känslor och skapar starka band mellan givare och mottagare. Efter många år av statlig välfärd har  tron på människors godhet förtvinat. Detta är ett av frihetens allvarligaste utmaningar. Som resultat tror de flesta idag att vi måste ha ett skatteverk fullt av bittra och avundsjuka tjänstemän som systematiskt konfiskerar från den produktiva delen av befolkningen för att kunna bygga ett moraliskt samhälle. Medmänskligheten strömmar nuförtiden från skatteverket via välfärdsstaten och landstingen till undersåtarna. Genom att göra osjälviska handlingar bygger du band till dina medmänniskor och visar dem samtidigt var moral och sann omtanke kommer ifrån. Detta är en mycket viktig pedagogisk uppgift. Dessutom retar det staten.

Politiker hatar människor som är rikare än dem. Har du möjlighet så se till att bli rik. Flytta en del av din rikedom till ädelmetaller och annat som inte kan spåras, eller ut ur landet. Om du vågar och kan så starta företag. Det är en riskabel verksamhet i Sverige idag med i genomsnitt större risk än uppsida. Lagen och skatteverket drivs av avundsjuka är inte nådig med den som lyckas. Om du ändå lyckas, flytta så mycket som möjligt av verksamheten ut ur landet för att undvika att göda besten. När nationen ska byggas upp igen kommer det behövas mycket entreprenörer och driftigt folk. Ädelmetaller kommer användas som pengar igen när värdet på statens lappar går mot noll.

Välj utbildning med omsorg. Utbildningar som börjar med social- eller stats- bör undvikas. För det första är det mest marxism och andra vidskepligheter som undervisas på sådana program. För det andra kommer dessa utbildningar vara oanvändbara för att uppbygga nationen. Lärarprogrammen är undermåliga och leder till arbete i en förstörd bransch. Ingenjörsprogrammen är ännu ganska oförstörda av staten. Medicinen är korrumperad, men läkar- och sjukvårdsprogrammen ger ändå färdigheter som är nyttiga. Tänk återuppbyggnad och vad som behövs efter en omstart så hamnar du nog ganska rätt.

Staten hatar frihet. Berätta om frihet för alla som vill lyssna. Gör det vänligt och med glimten i ögat. Det viktigaste är inte att krossa socialisterna direkt med logik. Det är viktigare att vinna människors hjärtan och reparera deras självförtroende så de återigen vågar lita på sin egen och mänsklighetens förmåga att skapa ett gott samhälle utan våld. Staten har brutit ner människor under hela deras livstid, det tar tid och kärlek att reparera. Lär dig österrikisk ekonomi. Det är ett effektivt redskap för att hjälpa människor att förstå att människor skapar och staten förstör. Många som når denna fundamentala insikt om verkligheten får automatiskt en avsky för staten och dess ständiga våld, krig och ekonomiska kriser. Argumentera alltid mot krig. Även när det bara ska precisionsbombas lite för att flickorna ska få gå i skolan. Krig fungerar aldrig.

Det finns många saker vi kan göra för att leva ett gott liv och förbereda oss för återuppbyggnaden. Inte minst är det viktigt att vara glad. Ja det är trista tider och det lär bli värre på många sätt. Men samtidigt finns det mycket att glädjas åt. Tekniken går framåt med stormsteg. Vi har all världens information på ett tangentbords avstånd. Staten hinner inte längre med att förstöra i den takt innovationerna kommer. Vi kan glädja oss åt vacker natur, familjeliv, god hälsa. På samma sätt som goda gärningar väcker sympati och förtroende för frihetens sak gör även ett glatt humör det. Ingen vill bara lyssna på domedagsprofetior, även om de är riktiga. Läs Jeffrey Tuckers artiklar då och då för en positiv syn på livet.

Framtiden tillhör friheten. Glöm det nuvarande trasiga, det är snart borta. Lev ett gott liv och var med och bygg upp det goda igen.

37 reaktioner på ”Var med och bygg för frihet”

  1. Bra artikel Klas.

    Jag genomför alla punkterna som du skriver om.
    Nåja rik i guld är jag inte än.
    Jag kommer även rösta för första gången på 17 år nästa gång.
    Rösten går till SD för att det retar staten mera än att rösta blankt eller att inte rösta alls.

    1. I detta fall håller jag med PerKQ. Antingen röstar man på SD eller så ställer man sig på statens sida, oavsett vad man än gör/inte; rösta blankt/soffan istället…

      Mitt inlägg; ett test; om fortfarande förhandscensur finns för mig….

      1. Lyssna lite på SD i riksdagen och ni finner att SD är mer etatister än något annat parti.

        Jag vidhåller att inte rösta retar staten än mer. Vad ska ni svara om någon frågar hur det kommer sig att ni röstar på SD? Svaret på hur det kommer sig att man inte röstar är mer klockrent. Obs! Det finns miljoner svar på den frågan och var och en kan ha flera svar att servera.

        Personligen skulle mitt svar på en sådan fråga idag vara något i stil med: ”Hur ska jag kunna rösta på en styrelse för Sverige som kommer att bestå av personer med långt lägre intelligens och förstånd än mig själv. Och jag vill inte påstå att jag är varken intelligent över snittet eller ens klokare än min granne.

        Vart efter mina insikter ökar, ökar även förståelse för hur korkade politiker är.

      2. SD:s högsta ideal är att återinföra sossesamhället anno 1960:talet, alltså det samhälle som ledde till allt elände som staten har orsakat idag. SD står för en öppet fascistisk ”rätts”politik som bara går ut på att bestraffa oskyldiga och koncentrera totalitär hemlig makt till härskarna. SD.s enda syfte är för dess toppampar att korrumperat glida in i de rika mktiga korridorer där undersåtarnas pengar mångmiljardvbis helt godtyckiligt kan spenderas hur som helst enlit deras personmlgia infall för stunden. Ökat statsvåld mot oskyldiga människor. Höjda skatter. Fler förbud. Avskaffade friheter. Mer statligt hemlighetsmakeri. Ännu mer byråkrati. Höjda bidrag til lsärintressen av betydelse för SD-pamparnas karriärer o.s.v.

        Jag ser inte alls hur SD på något sätt retar sina nära allierade i de andra riksdagspartierna. SD är om något det mest fanatiskt uttalade anti-liberala partiet, näst Folkpartiet men före VPK.

  2. Utmärkt! Särskilt att slänga ut TV:n och hjälpa sina grannar.
    Men att odla mat, det är galet om man inte ser det som ett rent nöje. Man blir inte oberoende av att ha en kolonilott. Det finns rationella idiotsäkra sätt att klara sig vid en mycket allvarlig kris, då även kolonilotter plundras som sitting ducks eller ger missväxt. Vid allvarlig kris kan nästan ingenting produceras, man lever då bara av sina färdiga lager. Staten uppstod nog som en följd just av jordbruket, av produktion som är lätt att plundra. Det är det som är så lovande nu, att produktionen flyttat till det ”virtuella” där den är mycket mer svårfångad för plundrarna.

    1. Jag vill inte påstå att man blir speciellt mätt av något som är producerat virituellt. Jag ser förslaget att odla sin egen mat som en process att lära sig som en väg till en viss kunskap om självförsörjande.

      Sverige klarar inte längre av att producera mat till hela Sveriges befolkning på egen hand. Så vid en kris kommer det att bli brist på mat. Det är inte läge just då att börja fundera hur man ska få mat. Det kan kanske vara bra att ha en liten plan på att gräsmattan i villan får grävas upp och bli odlingsjord.

      Kan man visa att man har en liten beredskapstäppa som snabbt kan utvidgas, då har man något som retar staten.

      1. Om du hade intresserat dig det minsta för österrikisk ekonomi, Ludwig von Mises stora gärning, så hade du förstått att det är omöjligt för Sverige att vara självförsörjande på mat! Om vi skulle förbjuda all handel med sånt som mat, traktorer, aluminium, olja, integrerade kretsar, mjukvara, papper, bomull, betong, stråförkortningsmedel, tjursperma, plastförpackningar, uran, gummi och allt anant som vart och ett är absolut nödvändigt för att livsmedelsproduktionen i Sverige inte omgående skulle rasa med 90% och miljer svenskar snabbt svälta ihjäl. Det enda självförsörjande landet i hela världen är Nordkorea, och de är från dag till dag helt beroende av gratis matdonationer från USA.

        Självförsörjand eär bara jägarsamlarsamhället. Om 99.9% av alla människor svälter ihjäl (säkert alla utom ett hundratal svenskar eftersom vårt klimat är så extremt dödligt) som i familjegrupper jagar och samlar över många kvadratkilometer vardera, så ineffektiv är självförsörjning jämfört med nanoteknologi som arbetsdelning har skapat. Några mikrometrar välstrukturerad elektronik räknar snabbare än vad alla människor i hela världen ens teoretiskt skulle kunna göra! Se där värdet av arbetsdelning, och döden i din föreslagna själv”försörjning”sutrotning av svenska folket.

      2. Självklart skulle många på Sveriges landsbygd ganska så snart kunna anpassa sig för att bli självförsörjande. I den by där jag växte upp på 1940-talet så var vi i stor utsträckning ganska så självförsörjande under kriget. I stort sett så var det enda – vad jag minns – som vuxna människor klagade på var avsaknaden av riktigt kaffe istället för soragatet. Vi odlade själva och slaktade och jagade själva, hade höns, kaniner och mycket annat. Det fanns gott om ardennerhästar, ingen olja, och ingen bensin – utom en dunk flygbensin som en kanadensisk flygare kastade ut när hans Spitfire sköts mer av två jagande Messerschmitt.

      3. På den nivå som rådde för 75 år sedan, jo. Trångboddhet. Utedass. Hårt arbete med att underhålla och driva hästarna som bar redskapen., o.s.v. Låg avkastning per hektar i brist på konstgödning och avancerade grödor och kemikalier som reglerar ohyror och strålängder m.m. På den tiden arbetade de felsta med att producera mat, få hade resurser till vöers för att arbeta med att producera maskiner som kunde effektivisera jordbruket.

        Ett självförsörjande Sverige vore ett Sverige där de flesta svenskar avlidit. Vi lever tack vare arbetsdelning och globalisering. Vårt välstånd består exakt av skillnaden mellan äldre tiders nära självförsörjning, och dagens specialsiering. Avskaffar vi specialisering för att återgå till (nationell) självhushållning, så upphör det allra mesta av vårt välstånd. Det finns det rika sättet att göra saker, och det finns det fattiga sättet.

      4. Nu tycker jag att du är lite elak mot mig. Jag intresserar mig för österrikiskt ekonomi. I annat fall skulle jag inte besöka denna sida. Och jag håller med dig om vad Sverige behöver från andra länder och inte kan stå för själva.

        Jag har bara lite svårt att se vad nanotekniken ska kunna göra för tomma butikshyllor i matbutikerna om det blir svårt att få matvaror levererade till Sverige. Skulle det bli en kamp för överlevnad så vore nog datorn det minsta jag skulle bry mig om.

        Jag förespråkar inte något nationellt självförsörjande. Det enda jag vill påpeka att just det nationella skapar ett system där många människor riskerar svält, vilket resulterar i ännu mer makt åt staten.

      5. Min poäng är att livsmedelssäkerhet vid kris som förhindrar marknadsmässig handel med mat och livsmedelsindustrins insatsprodukter, så är lokala lager av färdigmat det enda idiotsäkra. Svensk ”självförsörjning” av mat i fredstid funkar inte när livsmedelsindustrins importprodukter rycks bort. Inhemsk livsmedelindustri hjälper oss alltså inte alls att uppnå livsmedelssäkerhet i kris, eftersom den livsmedelsindustriella själv är så importberoende och sårbar.

        Nanoteknik används till mycket mer än elektronik eller mekanik, mat tillverkas på den skalan, ännu på laboratorienivå. Med radioaktiva stenar och de vanligaste grundämnena kan man skapa all slags mat. Det är bara ännu inte konkurrenskraftigt med dagens jordbruk, men vid kris då traditionellt jordbruk ger svår missväxt så tar det säkert över.

        Hur funka ditt växthus på bakgården efter att ett globalt dammoln skymt Solen under två år? Har du då ens utsäde för ett tredje år om du överlevt så länge? Bättre vore nog att fortsätta specialsiera sig på att producera vara X som är vital som indirekt insats i livsmedelsproduktionsprocessen, det avslöjas av dess markandspris, även om vi inte kan kartlägga de omständliga och föränderliga vägar på vilket så sker. Bjuds det på en frimarknad mer för arbete med programmering än för arbete med jordbruk, så skapar uppenbarligen mer programmerande mer mat och annat efterfrågat än vad mer traktorkörande gör.

      6. Den Mises jag har läst erkänner han att jordbruk har en särställning på så sätt att den skapar produkter medan de flesta övriga näringar förbrukar.
        Likaså markägande kan liknas vid att man hyr marken, man äger inte den som en traktor eller ett hus.
        Tar man upp mineraler ur jorden förbrukar man förrådet, odlar man mat däremot och samtidigt återför de mineraler man tar ut förbrukar man inget, det är solens energi som är källan.
        Ett exempel, i Saudiarabien exporterar en ändlig resurs olja.
        Oljan byter de mot mat, det är helt okej, men den dagen oljan tar slut i Saudi vad skall de byta mot mat då, dadlar och pärlor?
        Detta mönster kan man föra över till stad kontra landsbyggd.
        Vill stadsborna inte erbjuda något vettigt till de som bor på landsbyggden, är det få som känner att de tjänar på att verka inom jordbruk de flyttar in till städerna i stället
        Problemet uppstår den dagen det inte finns tillräckligt många som vill producera den maten stadsborna äter.
        Detta har inget med nationsgränser att göra, detta är ett globalt problem, inom en snar framtid.
        Vi kan komma med hur många förslag eller lösningar som helst, hur vi skall få vår mat på bordet.
        Samtidigt ignorerar vi den viktigaste frågan av alla, vem skall göra jobbet?

    2. @Egensinnig

      Detta med plundring framhålls ständigt som ett argument för att inte producera mat själv eller ha en beredskap för att kunna göra det samtidigt som historien i många fall visar på hur en svältande storstadsbefolkning ger sig ut och byter till sig mat på landsbygden.

      Kan det vara så att det är etatister som har en dragning åt att tro att alla blir mer eller mindre galna om staten försvinner eller kollapsar. Löper amok, rånar och mördar varandra med Somalia som förebild? 😉

      1. Ja, det är lite lustigt att de flesta människor betraktar sig själva som kloka och förståndiga människor, men att det helt plötsligt skulle upphöra om staten blev mindre.

      1. Men är det inte det vi gör redan idag? Några odlar mer än de själva behöver, några odlar en del av vad de behöver och några odlar inget alls. Utbytet sker sedan på marknaden. Anledningen till att staten lägger sig i jordbruket och subventionerar ett överskott tror jag är att alternativet till överskott, dvs underskott av livsmedel får sådana katastrofala konsekvenser.

      2. Subventioner av jordbruket är nog mer för att fiska röster. Tio jordbruk som behöver subventioner kan slås ihop till ett som inte behöver subventioner. Politikerna förstör jordbruket och måste upprätthålla det förstörda med subventioner.

        Nu har jag klyschan:

        Om något rör sig – beskatta det
        Om det forsätter röra sig – reglera det
        Om det slutar röra sig – subventionera det

      3. Njae… Bönderna utgör nog en för liten del av valmankåren för att vara så intressanta att röstfiska hos. Snarare är det nog så att stöden ger politikerna en möjlighet att styra och kontrollera livsmedelsproduktionen och livsmedelsmarknaden. Något som jag tror att politiker alltid har velat göra.

      4. Jag får svara på mig själv på Martin Moraeus kommentar till min.

        Jag avser inte att politikerna röstfiskar hos bönderna utan hos vanligt folk genom att subventionera priset på mat eftersom deras politik har gjort maten dyr. Släpper man lös de riktiga priserna måste man även förklara dem. Resultatet blev väl att alla jordbruk i Sverige slogs igen och vi bara skulle importera alla mat.

        Sedan så lider inte Sverige av små jordbruk, men resten av EU lider av det.

  3. För att bli försörjda efter det att arbetsinkomsterna upphör vid pensioneringen, så tvingas vars och ens olika arbetsgivare att under kanske mer än 40 år betala in avgifter (mer än 10 % av arbetskostnaden) till skatteverket. Gissningsvis är ganska många människors tidspreferenser är sådana att de skulle föredra egna pensionsinvesteringar. Särskilt om de kunde vara relativt säkra på betydligt högre avkastning än vad dagens system ger.

    I Sverige så finns det ganska säkert flera långsiktiga behov, som inte nämnvärt tillgodoses med de sociotekniska infrasystem, som särskilt den demokratiska tvångskulturen i allt väsentligt successivt har varit orsaken till under det senaste seklet. För dagens ungdomar så finns det långt ifrån;
    tillräckligt med valfrihet när det gäller jobb och andra aktiviteter,
    tillräckligt med valfrihet när det gäller boende och boendekostnader,
    tillräckligt med valfrihet när det gäller verksamhetsplats – och resväg och färdmedel till jobb, skola mm.,
    osv…

    De 40- och 50-talister som redan är – eller som nu närmar sig sig pensioneringen – bör därför kunna vara ganska säkra på att få avkastning på sparande och kapital. Tillsammans med barnen (till vilka de – snart eller redan – överlåter sin stora bostad för något mindre och fått pengar över) och barnbarnen, bör de därför kunna planera för att – om kanske 5 – 15 år bygga bostäder till barnbarnsgenerationen!

    Det som krävs är att de med hjälp av IT-näten på något sätt kommer överens med kanske tusentals andra i samma situation kanske köper upp skogsfastigheter i Norrland, och jordbruksfastigheter med lämpligt kort pendelavstånd från de större städer där jobben troligen kommer att finnas.

    Om 1000 grandföräldrar tillsammans köper upp 1000 hektar lämpliga skogsfastigheter, och 5 lämpliga jordbruksfastigheter med lämpligt avstånd från 5 större städer (5 kluster med 40 hus vid sidan om odlingsmarkeninom varje) med bostadsbrist, så kan de med gansk stor säkerhet räkna med att barnbarnen om 5 – 15 år börjar avbetala på sitt boende… osv…

    Och under tiden så har skogen med jakt- och rekreaktionsplatserna vid sjöarna ökat i värde…

    Ett annat investeringsobjekt på ”spot-marknaden” är kanske det faktum att Göteborg under sex år kommer att gräva upp 500 000 kubikmeter lera – som de är beredda att betala för att bli av med … till kanske takpannor och fasadtegel…

  4. Bra artikel, som vanligt, men om framtiden skall tillhöra friheten så måste staten dock kollapsa ganska så fort.

    Många stater har i mer eller mindre omfattande utsträckningar sett till att personer med mindre fördelaktiga gener fortplantar sig mer än de med fördelaktiga. Många kvinnor som helst borde skaffa fyra ungar gör istället karriär och skaffar på sin höjd en unge när de börjar närma sig 40år. Idag skaffar den mindre intelligenta och förnuftiga delen av befolkningen fler barn än de som egentligen är mest lämpade för det, vilket – utan att bli allt för socialdarwinistisk – ju är en direkt effekt av den rent naturvidriga välfärden. Tittar vi på unga mödrar i Sverige idag så är det tyvärr ofta så att kvinnan är defekt i ett eller annat avseende.

    Att över huvud taget hitta sunda kvinnor i det här landet verkar vara otroligt svårt idag, lågt räknat 95% av kvinnorna anser att Obama är guds gåva till mänskligheten, att alla hemmafruar lever under ett fruktansvärt patriarkalt förtryck och att familjebildning inte hade varit möjligt utan föräldraledighet och barnbidrag.

    Innan nationen skall lägga sig och sova efter en flera hundra år lång utekväll med statligt styre så är det dags för dess kropp att få i sig lite vätska (bättre humankapital), annars kan den biologiska baksmällan av dessa fenomen bli betydligt värre än den rent ekonomiska; som ju trots allt går snabbt att reparera. Fortsätter staten att härja i femtio år till så blir det svårt för den identitets- och historielösa, intellektuellt och kognitivt handikappade och dekadenta befolkningen att bygga upp ett fritt samhälle.

  5. I min lokala spelbutik stötte jag på en snubbe med palistina-sjal som diskuterade om sin utbildning med butiksägaren. Han studerade tydligen någon utbildning som började på social-någonting. Jag frågade palestina-sjalen om han hade funderat på vem som ska anställa honom när han är klar med sin utbildning. Jag såg på hans ansiktsuttryck att det var en fråga som inte någon har ställt till honom. Jag frågade om han hade funderat på om hans utblidning är något som människor i samhället verkligen behöver och vill ha, och frivilligt kommer att betala för. Då gick det en propp i hjärnan på den unge mannen och jag fick skur av ruttna fiskar och han skyndade sedan bort till en annan del av rummet. Men butiksägaren såg nöjd ut. Jag tror dock inte att jag väckte något i palestina-sjalen huvud, men man kan väl alltid hoppas. Det är sådant här som sådana personer måste få höra. Jag börjar bli innerligt trött på alla av staten skapade låtsas-vetenskaper för att skapa statliga låtsas-jobb, och allt detta för att upprätthålla staten som sedan alla vi andra tvingas betala till.

    1. Man skulle kunna undra hur stor arbetslöshet vi skull ha om folk utbildade sig till jobb som någon vill betala för att få utförda?

      Lustigt nog talar socialister alltid om att anställa inom offentlig verksamhet för att stimulera konsumtionen. Samtidigt glömmer de bort att varje offentligt jobb de facto är en resurs som tas bort från konsumtionen. (Observera att jag inte menar att konsumtion ökar ekonomin utan det är bara hemfallet åt ”socialistiskt ekonomitänk”.)

  6. Underbar artikel. Jag har en undran kring ekonomi och lån. Självklart köper jag idén om att hålla sig oberoende. Vad gäller lån dock. Är det inte så att personer med stora lån kan komma att gynnas genom att lånebeloppen snabbt minskar i värde när stater löser sina egna lånekriser genom att trycka upp nya pengar? För det är väl det som är deras universallösning, öka penningmängden och låt folket ta notan med pengar som blivit mindre värda?

  7. Bara om man har lån med fast ränta. Generellt är det bara de som får tidiga inflationspengar som är vinnare. Först i kön står alltid staten och bankerna.
    Har du tur så kan det droppa lite på dig senare i kön.

    Den anarkistiska argumentationen är dålig och en belastning för mises.se

  8. Hej.
    Jättebra artikel.
    Det blir mycket jobb & förändringar för att tillsammans få staten att gå under.
    Jag börjar litet iaf.

    PS det finns inga osjälviska handlingar. Handlingen i sig skulle inte genomföras om jag inte själv skulle finna mig i en bättre tillvaro.

    Mvh Henrik

  9. Henrik,

    När det gäller osjälviska handlingar. Nog är det som du säger att frivilliga handlingar inte utförs om inte personen själv också trodde att de skulle förbättra hans tillvaro.

    Samtidigt är det väl ändå meningsfullt att dela in handlingar som utförs med målet att hjälpa en medmänniska från andra handlingar. En person kan värdera dessa osjälviska handlingar och därför frivilligt (och som du säger egoistiskt, eller bättre i egenintresse) välja att utföra dessa, eller så värderar hon inte sådana handlingar och utför dem inte utan andra. Vi kan alltså ha olika karaktär där vi i olika grad själva gläds åt att hjälpa andra och värderar andras välbefinnande.

    Som jag ser det är det du säger här en spetsfundighet som bara plattar ut språket som tvingar dig att säga ”Själviska, egoistiska handlingar” eller ”Osjälviska, egoistiska handlingar”. Vad är poängen?

    1. Marcus,
      Det är väl inte alls någon spetsfundighet, då det istället är begreppet altruism som är den egentliga spetsfundigheten. Om allt mänskligt beteende kallas för egennytta av olika omfattning, så blir det ju bara en gradskillnad mellan olika grad av egoism. Begrepp såsom altruism anses istället som någon form av artskillnad mellan egoism och altruism, som ganska allmänt anses dela in människor i onda och goda (vi och dom), utan att det går att definiera någon meningsfull gräns mellan det ena eller det andra. All gränsdragning är ju alltid subjektiv, alltså vad var och en godtyckligt anser vara att gå för långt, åt ena eller andra hållet.
      Tom Jesus var noga med att poängtera att all mänsklig handling är subjektiv egennytta. När någon kallade honom för ”Gode Mästare….” så svarade han ju ”Varför kallar du mig god? Ingen är god… inte någon enda utom Fadern.”

      1. Uno,

        Tack för att du går i svaromål. Jag är dock osäker på vem du argumenterar emot. Jag håller med dig om problematiken kring altruism. Jag håller med Henrik om att alla frivilliga handlingar av nödvändighet utförs i egenintresse.

        Jag påpekar endast det jag upplever att många med dessa ståndpunkter glömmer. Även om vi alltid agerar i egenintresse, är det är helt i sin ordning att uppmana varandra till att tänka på att det där med att hjälpa sin medmänniska är rätt kul och bra. Jag kallar gärna en person som förstått att medmänniskor är värdefulla och därför gärna hjälper dessa för osjälvisk och en person som inte förstått detsamma för självisk eller egocentrisk.

        Jag fäller i detta ett omdöme om personens karaktär, det är inte enbeskrivning om personen ifråga agerar mot sina egna preferenser.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *