Idag publicerade LewRockwell.com (LRC) en artikel om hur internationella dispyter på 1800-talet löstes genom förhandling och skiljedomare snarare än krig. Tydligen var århundradet ett mycket fredligt sådant, som i stort glömts bort – både vad gäller den juridiska historien och den specifika metod som användes. Enligt författaren visar detta tydligt att det finns exempel på att t o m centraliserade statsmakter kan komma överens under ett ”anarkistiskt” system och av den anledningen kan det tjäna som både inspiration och argument för fred under frihet – trots frånvaron av monopolistisk centralisering.
Artikeln, som heter A Time of Arbitration and Peace, är klart läsvärd. Se också min LRC-artikel från 2008: On the Need for a Final Arbiter.
Vem var skiljedomare innan påven?
http://en.wikipedia.org/wiki/Papal_Arbitration
Läste just vad Tom Woods (http://www.tomwoods.com/) skrev om ”Was the Wild West really so wild?,” och tydligen är den konventionella bilden av ”vilda västern” skapad av billiga sensationsromaner (dime novels).
Den ”vilda västern” var mindre våldsam än de flesta amerikanska eller svenska städer är i dag. Pionjärerna i den amerikanska västern skapade privata mekanismer för att upprätthålla lagen och definiera och genomdriva äganderättigheter.
Skulle man kunna tänka sig samma utvecklingsmönster i t.ex. den liberala utbrytarfristat i Norrland som ”Nordens Adam Smith” Anders Chydenius ville skapa?
http://www.smedjan.com/content/display.asp?nr=876&format=print