Mycket har sagts om Bitcoin den senaste tiden. Somliga har argumenterats för att Bitcoins verkligen uppfyller Mises regressionsaxiom trots att det inte är en fysisk vara. Andra har förringat det och kallat det bara ännu en bubbla. Självaste Jeffrey Tucker är helt såld på Bitcoins. Det råder inga tvivel om att Bitcoin är en fantastisk innovation. Tekniken är fascinerande, elegant och praktisk. Det är dock långt kvar till dess att Bitcoins kan kallas pengar, ty visserligen fungerar det strålande bra som bytesmedel, men än så länge handlas det mest bland entusiaster och kan inte sägas vara allmänt accepterat.
Mina personliga funderingar kring Bitcoin kretsar just kring de hinder som måste passeras för att få tillräckligt stor spridning för att Bitcoin rimligen ska kunna kallas allmänt accepterat bytesmedel, det vill säga pengar. Ingen skulle bli gladare än jag om det verkligen blev en framgång. Fantastiska möjligheter skulle öppna sig. Det skulle underlätta handel utan insyn, man skulle lätt dra skattmasen vid näsan och samtidigt frigöra sig från politikernas smutsiga papperspengar. Minst tre flugor i en smäll — antagligen många fler. Intuitivt känns det dock som att det kan bli svårt för Bitcoins att nå allmän spridning. Jag tänkte härmed ägna några rader åt att försöka bena ut denna gnagande känsla. Det följande ska inte tolkas som försök till bevis utan mer som funderingar. Jag låter mig mer än gärna motbevisas.
Som jag ser det är Bitcoins huvudsakliga hinder en kombination av fyra faktorer
- Bitcoins används idag främst som betalning för konsumtion.
- Det moderna samhället har en komplex kapitalstruktur, dvs. det är långt från ax (jordfaktorer) till limpa (konsumtion). För att lyckas penetrera hela ekonomin måste användningen sprida sig från konsumtionsledet en lång väg bakåt i alla produktionskedjor. Detta är en rörelse ”mot strömmen”.
- För att användningen ska kunna gå ”mot strömmen” krävs att man kan växla till etablerade pengar på bitcoinbörser.
- Börserna är en svag länk eftersom våldsmonopolen lätt kan slå till mot dem med sedvanliga ursäkter som att hindra ”penningtvätt”.
Låt oss först titta på Hayeks trianglar.
Triangelmodellen illustrerar att ekonomisk verksamhet sker i stadier som alla samarbetar för att producera konsumtionsvaror. Det är målet för all ekonomisk verksamhet, utan undantag. En limpa är en konsumtionsvara, även kallad vara av första ordningen. Vete konsumeras inte direkt, men man gör limpa av det, varför det kallas en vara av högre ordning. En bakugn är också en vara av högre ordning. Triangelmodellen illustrerar också att
- Produktion tar tid.
- Ekonomins kapitalstruktur (mängden av alla dess produktionskedjor) kan vara lång och komplicerad, eller kort och enkel.
- Avkastningen (räntan) i en fri ekonomi tenderar att vara lika i alla stadier.
- Ju högre ränta och ju längre kapitalstruktur desto högre produktion eller med andra ord större materiellt välstånd.
Triangelmodellen är bara en illustration av kända principer. Man kan inte dra några nya slutsatser ur den. Den visar en förenklad verklighet där ena fasens slutprodukt går rakt in som nästa stegs produktionsfaktor. Den kan till exempel inte illustrera att en lastbilskonstruktion innehåller kugghjul samtidigt som den fraktar kugghjul till en lastbilstillverkare.
Betrakta en relativt sett outvecklad ekonomi. Ett sådant samhälle har definitionsmässigt mycket lite kapital och kapitalstrukturen är kort. Produkterna är enkla, huvudsakligen mat som dras ur jorden på morgonen och säljs på marknaden innan lunch. Vilken vara som helst, som är lättsåld, uppskattad av många, och i övrigt uppfyller penningkriterierna har goda chanser att bli accepterad som betalningsmedel på marknadsplatsen och med tiden populariseras till att bli pengar. Trots relativ fattigdom har många afrikaner prioriterat mobiltelefon. Samtalstid har varit en åtråvärd tillgång. Operatörerna utvecklade funktioner för att överföra samtalstid mellan abonnemang. Det dröjde inte länge förrän kunderna började använda samtalstid som bytesvara och med tiden har det utvecklats till att bli pengar. På sina håll fungerar det som bytesvara i hela ekonomin. För att få tillgång till högre ordningens varor som inte produceras lokalt, som en bil, krävs dock att man ”växlar” (säljer) samtalstid mot ett betalningsmedel som bilhandlaren är villig att acceptera, t.ex dollar.
En annan typ av ekonomi med platt kapitalstruktur är fängelsesamhällen, där ofta cigaretter utvecklats till att bli pengar. För att köpa en bågfil från utsidan av fängelsemurarna måste dock cigarettpaketen först växlas till pengar.
Vad är det som gör att afrikanen måste växla sina samtalsminuter (och fängelsekunden sina cigaretter) mot pengar för att kunna köpa en bil (respektive en fil)? Anledningen är att bilhandlaren har stora inköpskostnader i en etablerad valuta, till exempel dollar. Bilhandlaren skulle kunna locka kunder genom att underlätta för dem och erbjuda sig att ta betalt i samtalsminuter i stället för dollar, men för att kunna köpa bilar från tillverkaren måste han då själv genomföra växlingen istället. På samma sätt är det förstås möjligt att biltillverkaren i nästa led erbjuder betalning i samtalsminuter, men då måste han själv växla samtalsminuter till dollar. Det finns alltså ett praktiskt motstånd mot spridandet av nya betalningsmedel bakåt i produktionskedjan. För att lyckas måste det alltid finnas möjlighet till växling till de rådande pengarna.
Detta är precis samma problem som för ett vanligt exportföretag. Om exportören väljer att sälja bara i hemmavalutan måste köparen växla innan han köper. Alternativt kan exportören välja att sälja i främmande valuta, men då måste han kunna växla efter köpet för att betala sina kostnader i lokal valuta. Bådadera går bra så länge det är lätt växla mellan båda valutor.
För att ett nytt betalningsmedel ska kunna sprida sig från konsumtionsledet bakåt i produktionskedjan krävs alltså obehindrade möjligheter till växling så länge inte alla aktörer kan ta emot det nya betalningsmedlet. Innan jag kan betala för en iPhone med Bitcoins och alla producenter ända ner till gruv- och oljebolagen kan leva på Bitcoins krävs möjlighet till växling. Detta är den svaga länken. Det är här som våldsmonopolet kommer lägga in stöten. Förevändningarna är de vanliga:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/droghandel-kan-forbjuda-ny-valuta
http://www.dn.se/ekonomi/fi-ser-risk-for-penningtvatt-med-virtuell-valuta
http://www.lowyinterpreter.org/post/2012/11/16/Bits-and-pieces-Virtual-money-and-terrorism.aspx
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/barnporr-betalas-med-guld_7326913.svd (inte BTC men samma sak)
Och nu ser vi att våldsmonpolet börjar slå tillbaka. Ur SvD den 9 april:
Registreringskravet infördes redan i slutet av 2012, enligt Karin Boman Röding, pressekreterare på FI.
– Då blir man ett finansiellt institut. Det innebär att de är skyldiga att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt, säger hon.
Hittills har två svenska företag som erbjuder konsumenter att köpa och sälja bitcoin för traditionella valutor – Goobit och Kapiton – registrerat sig hos FI.
– Det innebär att de är skyldiga att följa penningtvättslagen. De måste skapa rutiner och regler för att förhindra att systemet utnyttjas för penningtvätt, säger Karin Boman Röding.
Ett bitcoinbörs som måste övervaka och rapportera sina kunder till FI tappar liksom existensberättigande. Men Bitcoinaffärer är svåra att spåra och man skulle kanske kunna tänka sig att börser kan verka i det fördolda. Tyvärr har våldsmonopolet trumf på hand i och med att det kan skönstaxera och stänga ner företag som det känner sig hotat av. Allt den behöver är lite påhittade vinstsiffror och påståenden om olovlig verksamhet.
Kan man inte använda utländska bitcoinbörser, som den Tokyobaserade Mt. Gox, eller kanske någon börs belägen i ett friare och mindre utvecklat land? Problemet är att den som säljer något i slutändan oftast vill ha hem pengarna i den egna statsvalutan. Det gör att när man växlat sina Bitcoins till yen, euro eller dollar måste man till slut ändå växla dessa till kronor. Det är inte bara Bitcoins som våldsmonopolet kommer hålla koll på vad det lider. Det gäller även valutahandel i allmänhet nu när vi marscherar på vägen tillbaka till statlig valutakontroll. Att då systematiskt växla in stora mängder yen till kronor kommer betraktas som synnerligen suspekt verksamhet, ja rentav inrikes terrorism.
Den skarpsynte läsaren inser att alla ovanstående resonemang inte bara gäller BTC. Argumenten kan lika gärna användas för att motivera hur svårt det skulle vara att återinföra guld och silver som pengar, eller att ens återgå till en SEK-baserad kontantekonomi från vår kreditbaserade ekonomi. Förvisso sant. Innan människor på riktigt vänjer sig av med statspengar måste det bli en rejäl kris. Statsvalutan måste gå mot noll och misstroendet mot våldsmonopolet mot oändligheten. Då kommer byteshandel i ropet igen. Människor går tillbaka till ”basics”, vilket får produktionsstrukturen att kollapsa, då folk har fullt sjå med att skaffa mat för dagen, kläder på kroppen och tak över huvudet. Och ur denna politiska aska kan sedan ett nytt glänsande bytesmedium uppstå som liksom fenixfågeln. Jag tror inte detta medium kommer heta Bitcoin, eftersom jag inte tror det överlever ett sådan scenarium. Jag tror mediet kommer vara något fysiskt, blänkande, kallt — något vi känner igen från de senaste 6000 åren.
Med risk för att göra samma misstag som ministern som dömde ut nätsurfande som en ”fluga”, och Bill Gates som deklarerade att ingen dator behöver mer än 64K minne, eller professorn som trodde att snabba tåg skulle orsaka kvävning: Jag tror inte att Bitcoins någonsin kommer bli allmänt accepterat bytesmedium. Jag hoppas det blir det, men jag tror det inte. Men även om det inte blir allmänt accepterat så hindrar inget att det fortsätter att växa som ett bytesmedium med begränsad användning. Jag hoppas att många använder det för att spekulera till sig många sköna miljoner, gäckar våldsmonopolet genom att tillhandahålla varor och tjänster utan insyn, utvecklar spännande betalningstjänster och gör mycket annat gott för att befria mänskligheten.
Och mises.se fortsätter att tacksamt ta emot donationer i Bitcoins på kontonummer 12rzCrPM9mCBiwbd8duxSQjmZNMvgvkPuz
Bra skrivet och intressanta tankar Klaus!
Ett sätt för att göra växling till och från bitcoin och fiat-valutor är localbitcoin där bitcoin kan bytas mot kontanter eller vice versa över hela världen.
Vilken privatperson som helst i världen kan sätta upp sin egen köp eller sälj-annons där som det är nu. Det gör alltså att bitcoin inte behöver stå och falla med Mtgox och andra stora växlingsbörser.
Återstår att se hur politikerna tacklar detta. Om localbitcoin skulle stänga ner så skulle jag tro att liknande med samma koncept skulle starta, kanske bakom TOR om statsmakterna blir riktigt jävliga. Tror inte det behöver gå så långt dock utan att man kan sköta det inom lagens gränser och att folket kräver att lagarna kring penningtvätt osv ändras https://localbitcoins.com/
Bra skrivet och mycket relevanta frågor!
Det finns förresten även folk som säljer bitcoins på ebay, men att aktionera på det sättet känns lite väl omständigt för att växla till valfri fiat valuta..
Bitcoins, eller något liknande, har ju dock potensial att bli en reserv valuta och ta dollarns plats eftersom den är mer praktisk för global handel än guld..
Och eftersom mängden av både guld, silver och bitcoins är begränsad blir det ingen svårighet att spika dom mot varann.. Räknade på bitcoin/guld för ett tag sedan och kom då fram till en fix pris på ca 277 bitcoin/oz om jag inte minns fel..
Det kräver ju dock att tex BRIC länderna tar upp den som en handels valuta ist för kinesiska yen…
Men det är ju spekulationer och krävs troligen en stor kris innan vi kommer dit…
Men å andra sidan, vad finns det för alternativ som är bättre? Men man ska ju dock aldrig lita på att sunt förnuft vinner första striden…
Vad är allmänt accepterat bytesmedel?
Jag vill sälja min cykel, är cigarreter något jag accepterar. Om det är bara 20 nej, om det handlar om en miljon ja. Även om ingen erbjuder mig tillräcklig många för att göra mig nöjd, är cigaretter ett bytesmedel jag accepterar eller inte? Hur vet vi vad som är accepterat? empirisk? inte ens det, för det som behåller bäst sitt värde ska erbjudas väldigt sparsamt som bytesmedel. Det det som kommer att hända med bitcoin, att de kommer att vara ett fantastisk sätt att spara, som en Schweizisk bank, fast ännu bättre.
Jag tycker att det är extrem förvirrande att acceptera ”allmänt accepterat bytesmedel” som definition på pengar. Och varför inte ”allmänt erbjudit bytesmedel”? Då måste man i all fall äga den.
Greshams lag säger oss att där två mynt konkurrerar med varandra, den sämsta ska cirkulera mera och den bästa ska användas för att spara. Enligt ” allmänt accepterat bytesmedel” definitionen pengar måste ha tillräckligt bra monetaristiska kvaliteter för att inte vara en konsumtionsvara, men tillräckligt dåliga för att de ska hållas i cirkulation. Om målet är att se de allmänt använda i handel, problemet med bitcoin är att de är alldeles för bra.
”Vad är allmänt accepterat bytesmedel?”
SEK:iner är det. Och i vissa gränsområden/turistorter även EUR och NOK och DKK. Är det inte uppenbart? Kan du köpa en liter mjölk på Coop Forum med dina Bitcoins? Om jag frågar min favoritkassörska där om jag kan betala med Bitcoin så lär hon antingen säga: ”Que? Stoppa mynten i automaten!”, eller kalla på väktarna med en diskret larmknappstryckning under bordet. Där är vi idag. Jag önskar att Bitcoins lyckas men det återstår att bevisa.
Jo, det är med empiri man upptäcker vad som är pengar. Teori kan förklara hur det hade kunnat vara bättre om något annat hade varit pengar istället. Men så är det alltså inte, och det är ju ganska intressant att försöka förstå varför.
Värdering är det där som vi alla gör hela tiden när vi rangordnar de ömsesidigt uteslutande handlingsalternativ som vi lyckas föreställa oss vara möjliga. Därför är accepterandet (handlandet) värderingen av Bitcoin och pengar avgörande för deras pris. Hur många som har hur mycket av det ger det inget värde om ingen accepterar att byta ut nånting mot det.
Liksom evolutionen skapat och utvecklat livet till såna som oss, så finns det f.ö. inget ”mål” med vad som blir pengar.
1000 kr lappar är pengar?
Förfalskningar är ofta accepterade, är de pengar?
Vem bestämmer vilken mängd ska man erbjuda innan man säger att pengarna inte har varit accepterade?
Om en valuta skulle bli accepterad men erbjuds aldrig, är det pengar då?
Det är inte alls tydligt vad man menar med ”allmänt accepterat valuta”. Struntar man i det, då är det en självklarhet att bitcoins är pengar
I det här sammanhanget kan man nog definiera allmönt accepterat betalnngsmedel som ett betalningsmedel som kan användas längre åt vänster i triangeln, dvs det räcker inte att kunna köpa en klocka på ebay för btc, ett företag i stålindustrin måste kunna använda det i sin verksamhet.
Pengar är vara som folk i allmänhet accepterar att byta andra varor mot. Finns ingen Gud som gjort någon tydlig definition av vad som är pengar och inte. Det är upp till var och en att avgöra vad som är pengar. Liksom var och en använder meter, fot, gram och celsius för att mäta saker, med den skillnaden att pengar inte är mått utan en vara. Man köper inget genom att mäta det, utan genom att byta ut nånting för det. Och pris är inte mått utan handling, handel. Att välja ett istället för ett annat. Ekonomi.
Även ”falska” pengar, se t.ex. denna föreläsning, hela är sevärd med några minuter av den bit jag länkar till kanske säger nånting om privat penningproduktion:
https://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=-gn55fTRXZw#t=956s
Inflation i medaljer?
När medaljerna kryper ned för ärmarna och byxorna så vet man att det har blivit för mycket av det goda. Lycka till på måndag när er Dr. Evil ska fira (eller fyra av) sin födelsedag, lycka till herrar generaler.
Och dessa gossar har aldrig ens varit i skarp strid.
http://www.theclimatescam.se/wp-content/uploads/2013/04/nks.jpg
(Hittat på sajten http://www.theclimatescam.se/ ska jag väl säga för hyfsens skull)
Jamen har inte bitcoins förbrukat sitt förtroende nu???
Vad menar ni med ”allmänt accepterat bytesmedel”?
Ordet acceptera har två betydelse ,
1- att något tycks vara bra nog.
2- Att man faktiskt tar emot det.
Jag har bett min chef att jag vill ha betalt i Bitcoins, men han sa nej, att han kommer att betala min i SEK, att jag kan växla de själv om jag vill. Enligt första definitionen accepterar jag Bitcoins, enligt den andra nej.
Första betydelsen kräver inte ”allmänt”, andra betydelsen kräver inte ”accepterat” (Rothbard använder ”use”). Om båda finns är det precis för att ha möjligheten att switcha från den ena till den andar enligt intresse. Det är switchandet som skapar så stor förvirring att vi tvivlar om Bitcoin är pengar eller inte.
Om Bitcoins inte är pengar redan nu, vad är de då?
Om en valuta används allmänt (use) det beror på att den accepteras (efterfråga) men också att det finns ett bra utbud. Bitcoin erbjuds inte i praktiken. Ingen spenderar pengar som okar i värde samtidigt han äger pengar som minskar i värde.
Man kan diskutera definitioner av pengar, men jag ser inte vad det du skriver har för relevans för Klaus poäng om betalningamedel sett över hela den Hayekianska triangeln?
Nils Dacke: Nej, varför skulle dom det?
Peio: Du argumenterar ju bara i cirklar om rent filosofiska resonemang och ords betydelse.
Om du frågar 100 personer på stan om dom vill sälja sin jacka för bitcoins eller går till 100 olika butiker och ber om att få betala med bitcoins, och en majoritet accepterar detta, då är bitcoins ”allmänt accepterad”, Logiskt va?
Pengar i sig är någon form av medium för att förvara värde över en tid så man kan byta till sig varor eller tjänster i framtiden. Om ”pengarna” är av papper och utfärdade av en stat, ciggareter, snäckor, guld, digitala sifferkombinationer (bitcoins) eller något annat har ingen betydelse så länge dom över tid behåller eller ökar sitt värde i förhållande till den vara eller tjänst du vill byta dom mot.
Dom kan även minska i värde över tid om man samtidigt har möjlighet att få ränta på dom så att det totala värdet på besparingen inte minskar…
Problem blir det om värdet ökar eller minskar väldigt fort på kort tid eller är väldigt ostabilt…
Men apropå allt detta så måste man i sammanhanget tänka på att dom fiatvalutor vi använder till att prissätta allt med idag (prissätta=mäta värdet) själva ökar/minskar i värde såpass fort så dom senaste åren har dom börjat bli ett ganska dåligt mått på värde…
Tänk själv om längden på en meter ändrades varje dag, hur skulle man då göra om man tex ska bygga ett hus och måste kapa alla reglar och plankor lika långa?
Christian Strandh
Visst är det relevant. Klaus syn på Bitcoins utveckling i den Hayekianska triangeln blir absurd på grund av att han håller sig fast att ge fel definition till pengar.
Så formulerar han frågan :
Idag har mises.org en beklaglig artikel av Frank Shostak.
https://mises.org/daily/6411/The-Bitcoin-Money-Myth
Shostak:
”Bitcoin is not a new form of money that replaces previous forms, but rather a new way of employing existent money in transactions.”
Min översättning:
”Bitcon är inte en ny form av pengar som ersätter tidigare former, utan snarare ett nytt sätt använda existerande pengar vid transaktioner”
Ehr, WRONG!!!
Han verkar argumentera att Bitcoin inte har ett värde i sig, utan bara byter ut existerande fiatvaluta. Ja, och gott så, säger jag! Liksom D-marken byttes ut mot euros, så kan euros bytas ut mot Bitcoins. Bytet från D-mark till euro bara förändrade hur politiker styr en fiatvaluta. Men bytet till Bitcoin eliminerar politikers påverkan på den nya valutan! Mellanhänderna elimineras.
Bitcoins har inget egenvärde i sig själva. Men de är inte heller fiatvaluta. Se här vad ordet fiat betyder:
http://www.etymonline.com/index.php?allowed_in_frame=0&search=fiat&searchmode=none
”authoritative sanction,”
Mises regressionsteorem, och jag tror att det redan har förklarats ovan i denna tråd, beskriver hur de första pengarna uppstått, ur ett tillstånd då det inte fanns någonting som fungerade som pengar. När det väl finns pengar så är frågan istället hur dessa omvandlas mellan olika former. Som guld-statsfiat-federalfiat-bitcoins. Bitcoins är nya pengar, baserade självklart på de existerande relativpriserna olika varor och tjänster emellan som gamla fiatpengar också illustrerar. Bitcoins är inte alls bara ett sätt att genomföra transaktioner med gamla fiatpengar. De är en ny form av pengar som eliminerar politisk manipulation av deras mängd.
Bitcoin är som sagt mycket intressant, men för närvarande är de helt omöjliga att använda som pengar. Orsaken är de sanslösa kasten upp och ner i värde. På några veckor har kursen pendlat mellan 400 kr upp till 1600 kr, det säger sig själv att man inte kan använda något så instabilt som pengar. Man kan nästan misstänka, att det är någon centralbank eller bank nånstans som sitter och köper och säljer för att framkalla dessa våldsamma kast och därigenom omöjliggöra Bitcoin som betalningsmedel. Som spekulationsobjekt är de ju rätt trevliga, det gäller bara att hänga med i svängarna.
Man måste dessvärre vänta till det skett en stabilisering innan Bitcoins går att använda som pengar.
Pingback: Staten krossar BitCoin - Ludwig von Mises-Institutet i Sverige
Helt makalöst etatistiskt trams i så gott som varje mening!
http://www.businessinsider.com/bitcoin-sovereign-attack-2014-2
Bitcoins som valuta är inte den stora oron för utan själva kryptofenomenet som sådant. Nu har två ledande personer inom Avanza och Nordnet (företag som lever på att förmedla aktieaffärer mellan individer) uttalat sig att Bitcoins kommer att dö. Vad händer med dessa två företag om kryptoaktier skulle introduceras, dvs. aktier som kan säljas och köpas utan dessa företags inblandning precis som Bitcoins kan skickas mellan två parter utan inblandning av en tredje part (vanligtvis banker)?
Jag tror att vi står inför en revolution där tredjepartsaktörer kommer att försvinna och staten kommer tappa kontrollen på väldigt mycket.
Stefan Molyneux: The True Value of Bitcoin: What You Really Need To Know.
http://youtu.be/Cs6F91dFYCs
” Two entities can exchange messages, transact business and enter into contracts, without ever knowing the name or legal identity of the other party.
Thanks to cryptography, interactions are untraceable and tamper-proof. The result could be that governments might lose complete control of the economic marketplace.
May’s prophecy was already known in limited circles in 1988. However, the document wasn’t actually published online until 1992. In the meantime, it has taken on a cult status among techno-anarchists.”
http://thenextweb.com/insider/2014/02/15/bitcoin-platform-currency/?awesm=tnw.to_r1OMP
The Bitcoin network makes it very easy for these objects to also have an economic identity, in addition to their digital identity. For example, the refrigerator can negotiate with the windmills in the area about energy use given certain conditions. The block chain doesn’t care who’s using it. “On the block chain nobody knows you are a fridge.” Bitcoin makes these transactions simple and reliable.
Companies like Google, Amazon, Facebook etc. have disrupted various industries around the world. Soon it will be their turn to be disrupted by these DAC’s. “The DAC that creates the best automated model for both investors and customers in a particular market will be able to come out on top. This is capitalism in its purest form.”
http://thenextweb.com/insider/2014/02/15/bitcoin-platform-currency/8/