Kan Bitcoins bli pengar?

Mycket har sagts om Bitcoin den senaste tiden. Somliga har argumenterats för att Bitcoins verkligen uppfyller Mises regressionsaxiom trots att det inte är en fysisk vara. Andra har förringat det och kallat det bara ännu en bubbla. Självaste Jeffrey Tucker är helt såld på Bitcoins. Det råder inga tvivel om att Bitcoin är en fantastisk innovation. Tekniken är fascinerande, elegant och praktisk. Det är dock långt kvar till dess att Bitcoins kan kallas pengar, ty visserligen fungerar det strålande bra som bytesmedel, men än så länge handlas det mest bland entusiaster och kan inte sägas vara allmänt accepterat.

Mina personliga funderingar kring Bitcoin kretsar just kring de hinder som måste passeras för att få tillräckligt stor spridning för att Bitcoin rimligen ska kunna kallas allmänt accepterat bytesmedel, det vill säga pengar. Ingen skulle bli gladare än jag om det verkligen blev en framgång. Fantastiska möjligheter skulle öppna sig. Det skulle underlätta handel utan insyn, man skulle lätt dra skattmasen vid näsan och samtidigt frigöra sig från politikernas smutsiga papperspengar. Minst tre flugor i en smäll — antagligen många fler. Intuitivt känns det dock som att det kan bli svårt för Bitcoins att nå allmän spridning. Jag tänkte härmed ägna några rader åt att försöka bena ut denna gnagande känsla. Det följande ska inte tolkas som försök till bevis utan mer som funderingar. Jag låter mig mer än gärna motbevisas.

Som jag ser det är Bitcoins huvudsakliga hinder en kombination av fyra faktorer

1. Bitcoins används idag främst som betalning för konsumtion.
2. Det moderna samhället har en komplex kapitalstruktur, dvs. det är långt från ax (jordfaktorer) till limpa (konsumtion). För att lyckas penetrera hela ekonomin måste användningen sprida sig från konsumtionsledet en lång väg bakåt i alla produktionskedjor. Detta är en rörelse ”mot strömmen”.
3. För att användningen ska kunna gå ”mot strömmen” krävs att man kan växla till etablerade pengar på bitcoinbörser.
4. Börserna är en svag länk eftersom våldsmonopolen lätt kan slå till mot dem med sedvanliga ursäkter som att hindra ”penningtvätt”.

Låt oss först titta på Hayeks trianglar.

Triangelmodellen illustrerar att ekonomisk verksamhet sker i stadier som alla samarbetar för att producera konsumtionsvaror. Det är målet för all ekonomisk verksamhet, utan undantag. En limpa är en konsumtionsvara, även kallad vara av första ordningen. Vete konsumeras inte direkt, men man gör limpa av det, varför det kallas en vara av högre ordning. En bakugn är också en vara av högre ordning. Triangelmodellen illustrerar också att

• Produktion tar tid.
• Ekonomins kapitalstruktur (mängden av alla dess produktionskedjor) kan vara lång och komplicerad, eller kort och enkel.
• Avkastningen (räntan) i en fri ekonomi tenderar att vara lika i alla stadier.
• Ju högre ränta och ju längre kapitalstruktur desto högre produktion eller med andra ord större materiellt välstånd.

Triangelmodellen är bara en illustration av kända principer. Man kan inte dra några nya slutsatser ur den. Den visar en förenklad verklighet där ena fasens slutprodukt går rakt in som nästa stegs produktionsfaktor. Den kan till exempel inte illustrera att en lastbilskonstruktion innehåller kugghjul samtidigt som den fraktar kugghjul till en lastbilstillverkare.

Betrakta en relativt sett outvecklad ekonomi. Ett sådant samhälle har definitionsmässigt mycket lite kapital och kapitalstrukturen är kort. Produkterna är enkla, huvudsakligen mat som dras ur jorden på morgonen och säljs på marknaden innan lunch. Vilken vara som helst, som är lättsåld, uppskattad av många, och i övrigt uppfyller penningkriterierna har goda chanser att bli accepterad som betalningsmedel på marknadsplatsen och med tiden populariseras till att bli pengar. Trots relativ fattigdom har många  afrikaner prioriterat mobiltelefon. Samtalstid har varit en åtråvärd tillgång. Operatörerna utvecklade funktioner för att överföra samtalstid mellan abonnemang. Det dröjde inte länge förrän kunderna började använda samtalstid som bytesvara och med tiden har det utvecklats till att bli pengar. På sina håll fungerar det som bytesvara i hela ekonomin. För att få tillgång till högre ordningens varor som inte produceras lokalt, som en bil, krävs dock att man ”växlar” (säljer) samtalstid mot ett betalningsmedel som bilhandlaren är villig att acceptera, t.ex dollar.

En annan typ av ekonomi med platt kapitalstruktur är fängelsesamhällen, där ofta cigaretter utvecklats till att bli pengar. För att köpa en bågfil från utsidan av fängelsemurarna måste dock cigarettpaketen först växlas till pengar.

Vad är det som gör att afrikanen måste växla sina samtalsminuter (och fängelsekunden sina cigaretter) mot pengar för att kunna köpa en bil (respektive en fil)? Anledningen är att bilhandlaren har stora inköpskostnader i en etablerad valuta, till exempel dollar. Bilhandlaren skulle kunna locka kunder genom att underlätta för dem och erbjuda sig att ta betalt i samtalsminuter i stället för dollar, men för att kunna köpa bilar från tillverkaren måste han då själv genomföra växlingen istället. På samma sätt är det förstås möjligt att biltillverkaren i nästa led erbjuder betalning i samtalsminuter, men då måste han själv växla samtalsminuter till dollar. Det finns alltså ett praktiskt motstånd mot spridandet av nya betalningsmedel bakåt i produktionskedjan. För att lyckas måste det alltid finnas möjlighet till växling till de rådande pengarna.

Detta är precis samma problem som för ett vanligt exportföretag. Om exportören väljer att sälja bara i hemmavalutan måste köparen växla innan han köper. Alternativt kan exportören välja att sälja i främmande valuta, men då måste han kunna växla efter köpet för att betala sina kostnader i lokal valuta. Bådadera går bra så länge det är lätt växla mellan båda valutor.

För att ett nytt betalningsmedel ska kunna sprida sig från konsumtionsledet bakåt i produktionskedjan krävs alltså obehindrade möjligheter till växling så länge inte alla aktörer kan ta emot det nya betalningsmedlet. Innan jag kan betala för en iPhone med Bitcoins och alla producenter ända ner till gruv- och oljebolagen kan leva på Bitcoins krävs möjlighet till växling. Detta är den svaga länken. Det är här som våldsmonopolet kommer lägga in stöten. Förevändningarna är de vanliga:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/droghandel-kan-forbjuda-ny-valuta
http://www.dn.se/ekonomi/fi-ser-risk-for-penningtvatt-med-virtuell-valuta
http://www.lowyinterpreter.org/post/2012/11/16/Bits-and-pieces-Virtual-money-and-terrorism.aspx
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/barnporr-betalas-med-guld_7326913.svd (inte BTC men samma sak)

Och nu ser vi att våldsmonpolet börjar slå tillbaka. Ur SvD den 9 april:

Registreringskravet infördes redan i slutet av 2012, enligt Karin Boman Röding, pressekreterare på FI.
– Då blir man ett finansiellt institut. Det innebär att de är skyldiga att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt, säger hon.
Hittills har två svenska företag som erbjuder konsumenter att köpa och sälja bitcoin för traditionella valutor – Goobit och Kapiton – registrerat sig hos FI.
– Det innebär att de är skyldiga att följa penningtvättslagen. De måste skapa rutiner och regler för att förhindra att systemet utnyttjas för penningtvätt, säger Karin Boman Röding.

Ett bitcoinbörs som måste övervaka och rapportera sina kunder till FI tappar liksom existensberättigande. Men Bitcoinaffärer är svåra att spåra och man skulle kanske kunna tänka sig att börser kan verka i det fördolda. Tyvärr har våldsmonopolet trumf på hand i och med att det kan skönstaxera och stänga ner företag som det känner sig hotat av. Allt den behöver är lite påhittade vinstsiffror och påståenden om olovlig verksamhet.

Kan man inte använda utländska bitcoinbörser, som den Tokyobaserade Mt. Gox, eller kanske någon börs belägen i ett friare och mindre utvecklat land? Problemet är att den som säljer något i slutändan oftast vill ha hem pengarna i den egna statsvalutan. Det gör att när man växlat sina Bitcoins till yen, euro eller dollar måste man till slut ändå växla dessa till kronor. Det är inte bara Bitcoins som våldsmonopolet kommer hålla koll på vad det lider. Det gäller även valutahandel i allmänhet nu när vi marscherar på vägen tillbaka till statlig valutakontroll. Att då systematiskt växla in stora mängder yen till kronor kommer betraktas som synnerligen suspekt verksamhet, ja rentav inrikes terrorism.

Den skarpsynte läsaren inser att alla ovanstående resonemang inte bara gäller BTC. Argumenten kan lika gärna användas för att motivera hur svårt det skulle vara att återinföra guld och silver som pengar, eller att ens återgå till en SEK-baserad kontantekonomi från vår kreditbaserade ekonomi. Förvisso sant. Innan människor på riktigt vänjer sig av med statspengar måste det bli en rejäl kris. Statsvalutan måste gå mot noll och misstroendet mot våldsmonopolet mot oändligheten. Då kommer byteshandel i ropet igen. Människor går tillbaka till ”basics”, vilket får produktionsstrukturen att kollapsa, då folk har fullt sjå med att skaffa mat för dagen, kläder på kroppen och tak över huvudet. Och ur denna politiska aska kan sedan ett nytt glänsande bytesmedium uppstå som liksom fenixfågeln. Jag tror inte detta medium kommer heta Bitcoin, eftersom jag inte tror det överlever ett sådan scenarium. Jag tror mediet kommer vara något fysiskt, blänkande, kallt — något vi känner igen från de senaste 6000 åren.

Med risk för att göra samma misstag som ministern som dömde ut nätsurfande som en ”fluga”, och Bill Gates som deklarerade att ingen dator behöver mer än 64K minne, eller professorn som trodde att snabba tåg skulle orsaka kvävning: Jag tror inte att Bitcoins någonsin kommer bli allmänt accepterat bytesmedium. Jag hoppas det blir det, men jag tror det inte. Men även om det inte blir allmänt accepterat så hindrar inget att det fortsätter att växa som ett bytesmedium med begränsad användning. Jag hoppas att många använder det för att spekulera till sig många sköna miljoner, gäckar våldsmonopolet genom att tillhandahålla varor och tjänster utan insyn, utvecklar spännande betalningstjänster och gör mycket annat gott för att befria mänskligheten.

Och mises.se fortsätter att tacksamt ta emot donationer i Bitcoins på kontonummer 12rzCrPM9mCBiwbd8duxSQjmZNMvgvkPuz