Kanske är det något förhastat att, likt Gert Fylking, utbrista ”äntligen!” inför att Schibsted beslutat att lägga ned näringlivssajten e24. Vi vet ju inte vad den planerade efterföljaren kommer att få för format eller vilka som kommer att arbeta där. Men förhoppningsvis – och det är dessvärre blott en förhoppning – så kommer ekonomiska analyser att vara av annat slag än de varit på e24. Jag har tidigare skrivit om hur hopplöst tokiga analyserna varit, där de så kallade analytikerna hasplat ur sig socialdemokratisk smörja som vore det ekonomisk analys. Faktum är att det är svårt att tänka sig någon som arbetar med ekonomi som är mer ignorant om hur ekonomin fungerar än just de ekonomijournalister jag skrivit om flera gånger tidigare.
Samtidigt som nedläggningen framstår som en uppenbar möjlighet att faktiskt få ordning på den ekonomiska analysen i media, så kan man inte annat än bli orolig för vad som kommer i dess ställe. Risken är förstås att det blir ännu sämre. För precis som Gail Wynand i The Fountainhead tror sig leda massorna, visar det sig att det är tvärtom: media leder inte lika mycket som de följer. Om det är så i verkligheten återstår att se – och verkligheten är sällan så svartvit som i Rands romaner. Men nog är det så att den utbredda ekonomiska ignoransen söker bekräftelse, och finns fullgott representerad på ekonomiredaktioner?
För mig är det emellertid troligt att det finns tillräckligt med efterfrågan för en seriös ekonomijournalistik – och det skulle förvåna mig om denna efterfrågan inte vida överstiger vad både ekonomijournalister och mediakungar tror. Så kanske kommer vi att en dag få se ekonomijournalistik som både förstår sig på ekonomi och sysslar med journalistik. Det vill säga något som helt skiljer sig från det vi har idag, där ekonomirapporteringen varken är ekonomiskt riktig eller journalistisk.
Roligt att höra! Bäst vore nog att de ersatte den med ingenting, eller med nånting om matlagning. Även ekonomijournalister lagar väl mat, och därmed vet de ju mer om det än om ekonomi. På 90-talet fanns ”Finanstidningen” som var den klart bästa tidskriften, åtminstone för placerare. Men på den tiden kände jag ju inte till vad pengar var eller att det fanns nåt som hette ”österrikisk ekonomi”. Jag var för upptagen med att plugga högskoleekonomi istället…
Kanske finns potential för Mises Institut att skapa ett format som sammanställer bloggare till något som kan fungera som en ekonominyhetssajt? Det krävs ju att man går ut och intervjuar människor också: företagsledare, intresseorganisationer, forskare, byråkrater, politiker. Faran med internet idag är att alla bara kommenterar den content som skapas av nyhetsgiganterna som ännu har monopol på att ha folk ute på fältet.