Det var en gång ett varmt land som hette Grekland. Invånarna i landet odlade oliver för sitt uppehälle. Det fanns också ett närliggande svalare land som hette Tyskland, vars invånvare var duktiga på att bygga bilar. Av någon anledning gillade inte grekerna att arbeta hårt, kanske var det värmen, eller kanske hade de bara andra intressen i livet. Tyskarna å andra sidan gillade hårt arbete. De tyckte visserligen att grekerna var lata, men hade inga problem med det eftersom det inte drabbade dem. Alla greker producerade tillräckligt med oliver för sin egen överlevnad. Somliga arbetade lite hårdare och fick ett överskott som de kunde köpa tyska bilar med.
I Grekland fanns en märkvärdig grupp människor som lustigt nog inte själva behövde producera vad de konsumerade. De hade på något vis fått rätten att konfiskera, parasitera och leva på en del av producenternas arbete. Dessutom brukade en del av bytet bli över när icke-producenterna mättat sig och detta överskott delades då ut till släkt, vänner och särskilt utvalda bland folket. Grekerna var mycket stolta över denna ordning, som de faktiskt varit först i världshistorien med att uppfinna.
En dag blev den icke-producerande gruppen invald som medlemmar i en Jättestor Klubb som bestod av en massa andra likasinnade Icke-Producerande Parasiter från andra länder. I denna klubb fanns en figur vid namn Bellman som hade en maskin som han kallade Bellmans Bank. Den kunde trycka magiska papper med tjusiga krumelurer som gav innehavaren rätt till stora mängder grekiska oliver. Utfästelsen var signerad med de grekiska icke-producenternas underskrift i det grekiska folkets namn, och dessutom garanterad av Klubben själv. Dessa papper gavs till de överförtjusta grekiska icke-producenterna i utbyte mot vissa gentjänster till klubben. Med papprena som betalning började de grekiska icke-producenterna genast köpa hem tyska bilar i massor, dels till sig själva, sin släkt och sina vänner, men även till särskilt utvalda av folket.
Det tyska folket samlade med tiden på sig en stor mängd sådana magiska papper som lovade om grekiska oliver. Men när dessa papper skulle lösas in hos de grekiska icke-producenterna visade det sig vara omöjligt att konfiskera sådana mängder oliver av det producerande grekiska folket. Faktum är att det inte ens fanns så mycket oliver i hela landet!
Det tyska folket insåg då att de blivit grundlurade av de grekiska icke-producenterna och att de producerat bilar förgäves. Nu hade grekernas svala intresse för arbete plötsligt blivit tyskarnas problem. Flera fabriker som byggts upp åt grekiska kunder fick stänga och många blev arbetslösa. Hårda känslor uppstod.
(Intressant nog visade det sig även att olivproduktionen med tiden faktiskt hade minskat eftersom många som ville ha en tysk bil numera kunde få det genom att få tag i ett magiskt papper istället för att producera oliver.)
Den Jättestora Klubben av Icke-Producerande Parasiter kallade in Kenny från expertgruppen som deklarerade att den enda lösningen på problemet tycks vara att Bellman trycker upp ännu mer magiska papper och delar ut till både tyskar och greker. Sedan skulle det nog bli bra igen.
Leve papperspengarna!