Hemkommen från ett skolevenemang i en skolklass i årskurs 9. Frivillig läxläsning efter skolan en kväll i veckan, föräldrar inbjudna. Tänkte jag skulle bidra med min illustra närvaro denna kväll. Av en händelse var det läsning inför ett prov i ekonomi som går av stapeln i morgon. Cirka tio elever närvarande och en klassföreståndare.
Naturligtvis var bokens information om ekonomi helt uppåt väggarna. (Mer om skolböcker i en artikel på måndag.) Jag försökte ställa saker till rätta:
– Nej, priserna ökar inte för att många har jobb.
– Nej, inflation är inte bra och deflation är inte nödvändigtvis dåligt.
– Etc.
Eleverna uppfattade snabbt att jag avvek från lärobokens evangelium och en mycket givande diskussion uppstod. Det slog mig att eleverna omedelbart började greppa ekonomisk logik. De insåg att saker inte stod rätt till, och med barns oförstörda nyfikenhet zoomade de rakt in på helt rätt frågeställningar:
– Men VARFÖR skapar centralbanker mer pengar då? VILL de ha inflation verkligen, som i Tyskland?
– Va? Får även bankerna producera pengar? Det är ju bedrägeri? Isåfall vill jag också få göra det.
– Grekland, vad beror problemen på? VARFÖR lånar bankerna ut till dem då?
– Men hur kommer det sluta?
– Vem ska betala för det där? Varför ska VI betala för det?
– Hur fixar man det?
Verklighetsekonomi är så naturligt och enkelt att till och med barn greppar det. De vet precis vilka frågor som är relevanta.
Men när systemet är färdigt med dem kommer de antagligen att ha glömt bort allt de redan visste. De kommer tro att det inte går att begripa ekonomi, att det bäst överlåts åt experterna, och att problemet förmodligen sitter i deras eget huvud, och sedan ger de upp, slutar ställa frågor och bara accepterar. Och är de riktigt snälla kanske de får Riksbankspriset till Nobels minne.
Särskilt tack till den tålmodige läraren.
Underbart att läsa! Ser fram emot artikeln om skolböcker.
/P
Sista meningen var precis vad jag tänkte på genom hela inlägget. Hur tog läraren det? En förälder som ”klampar in” och korrigerar läroboken? De flesta hade inte tagit det speciellt väl…
Det var klassföreståndaren som ledde läxövningen, och inte ämnesläraren i SO. En mycket bra lärare, för övrigt, som gillar diskussion. Han önskade att ämnesläraren hade varit med så det blivit ännu mer diskussion. Han hoppades att jag ville komma tillbaka eftersom han sällan sett sån fart på eleverna.
Sanningen är kraftfull.
Vissa grundläggande insikter i österrikisk ekonomi är ju väldigt snusförnuftiga och grundläggande, exempelvis det faktum att man måste spara för att kunna spendera, eller i alla fall genom att betala sitt eventuella lån och dess tillhörande ränta med sparande.
Och det gäller staten också, det går inte att magiskt lösa problem med kreditexpansion, genom att betala lån med nya lån i all oändlighet och att på detta sätt finansiera allt vad människor nu kan önska i form av statliga pensioner från femtio års ålder med mera.