Jag har förvisso varit i luven med Stephan Kinsella tidigare, men den här gången skedde det öppet, offentligt och med en mängd kommentarer fram och tillbaka. Dessvärre slutade det hela abrupt med att ”Reply”-knapparna från Stephans kommentarer mystiskt försvann, så jag kunde helt enkelt inte fortsätta debatten. Ibland går tekniken uppenbarligen falskhetens ärenden. 🙂
Hur som helst skrev Kinsella ett inlägg på det amerikanska Misesinstitutets blogg med kommentarer från en av de styrande på Loyala University in New Orleans, där bland annat Walter Block är professor. Kommentarerna gäller det master-program i österrikisk ekonomi som man försöker starta vid Loyola, vilket vissa verkar anse inte är förenligt med den tydliga religiösa inriktning som universitetet har. Bland annat, hävdas det, går inte österrikisk ekonomi att förena med katolsk etik.
Detta är givetvis nonsens.
Österrikisk ekonomi är en värdefri vetenskap. Vi gör inga värdeutsagor utan håller oss till fakta och studerar ekonomisk teori och realitet för att fastställa ekonomisk lag (dvs kausala samband). Detta är dock inte vad österrikisk ekonomi kritiseras för i det här fallet, utan här handlar det om att den österrikiska skolan sammanblandats med den libertarianska politiska teorin. Det är förvisso lätt hänt, inte minst som merparten ”österrikare” är libertarianer (och t o m funnit den österrikiska skolan genom libertarianska rörelser), men det handlar ändå om helt olika saker.
I min inledande kommentar till Stephans inlägg skriver jag att vi som österrikiska ekonomer delvis har svårt att bemöta sådan kritik helt enkelt för att det finns en del österrikare som tenderar att använda värdeladdade ”libertarianska” termer i diskussioner om ekonomisk lag. Detta är möjligen ofrånkomligt i vissa fall, men är högst olyckligt. Och det gör att vi inte kan skärma oss från kritiken; det undergräver hela vår vetenskapliga gärning.
Tycker du har helt rätt i den här debatten.
Är själv av liknande skäl inte så positiv till begreppet ”austroliberterian” eftersom det bidrar just till den här sammanblandningen mellan österrikisk ekonomisk vetenskap och natural law baserad liberterianism som är två helt olika saker.
Det hade varit lättare att förhålla sig till din kritik om du svarat med ett tydligt exempel som jag tror att han bad dig om tre gånger, för att sen kunna ta ställning och jämföra med andra jämförbara fall. Din kommentar om FOX-retoriken med koppling till 11/9 förstod jag överhuvudtaget inte alls. Om det är en konstruktiv diskussion du vill ha hade jag taggat ner lite och gett honom ett exempel att utgå ifrån, om inte annat för att försäkra dig om att ni diskuterar samma sak för så som det ser ut nu svarar han utifrån sina erfarenheter och det verkar inte riktigt som att ni är överens om vilket fenomenet i fråga är.
Patrik, jag tror att du missförstår lite. Med Kinsella finns ingen ”nedtaggad” debatt – han blir alltid oerhört upprörd och skriver på ett sätt så man riktigt kan se hur han sitter och studsar på stolen. Så jag spelar lite med detta (fult av mig, jag vet).
Vad gäller ett exempel, så är det ett snyggt retoriskt grepp. Men problemet är att om jag ska ge ett exempel så måste jag samtidigt hänga ut någon – och då riskerar det att bli både personligt och en personfråga, på frågeställningens bekostnad. Så jag håller inte med om att det skulle vara förtydligande. Och givetvis kan jag inte skriva detta som svar heller, för det öppnar för allehanda annan diskussion och Stephan hade omedelbart slagit tillbaka på detta.
Dessutom: om man läst texter av österrikare så har man också läst texter som utger sig för att vara ekonomisk-analytiska, men som är fulla av värdeladdade termer. Det är kanske inte helt lätt att se detta om man själv är libertarian, men det har en tendens att verkligen sticka i ögonen på den som inte håller med om det som impliceras av ordvalen. Detta är högst olyckligt.
Vad gäller kommentaren om FOX så tycker jag själv att den är uppenbar. I alla fall om man sett debatterna med Ron Paul. För RP talar ofta om ”blowback” och att det kanske inte är så konstigt att terrorister angriper USA efter att landet i årtionden manipulerat politik och ekonomi i mellanöstern. Om vi vill förstå varför de gjorde det, och således också inse hur man kan stoppa det, så måste vi fundera över hur vi tänkt i deras situation. För FOX (och andra) betyder det att 9/11 var ”vårt fel”, men det är inte alls vad RP säger; han säger att USA delvis bidragit till hatet som ledde till attacken. På samma sätt säger jag att vi inte kan skaka av oss kritiken att österrikisk ekonomi är ”libertariansk” för att vi inte alltid är så tydliga med vad som är vad – eller att österrikisk ekonomi faktiskt är wertfrei. Kinsella svarade omedelbart, på typisk FOX-manér, att han inte höll med om att kritiken från Kammer (och andra såsom han) var ”vårt fel”. Men det var inte det jag skrev – jag påtalade endast att det är svårare att göra upp med sådan kritik helt enkelt för att det inte alla gånger är speciellt klart i austro-libertarianska skrifter.
Frågan är om uppfattningen som folk som dessa på Loyola bildat sig verkligen skulle vara annorlunda om det fanns en generellt större försiktighet med sammanblandingen av ekonomisk analys och ideologi i texter/litteratur.
Det är även svårt att greppa vidden på det här problemet. Jag håller naturligtvis med om att ekonomin ska kunna stå på egna ben utan några ideologiska förtydliganden eller värderingar. Men å andra sidan är ju ekonomiska insikter bara intressanta därför att man utgår från att dom ska värderas. Man ska inte behöva sticka under stol med t.ex att man värderar effekterna av monopol som dåliga, för det är väl ändå den värdering man hoppas alla ska göra. Och värderingen gör väl inte analysen och fakta ogiltiga? Skulle den ekonomiska analysen ha större genomslagskraft om den i större utsträckning levererades utan värderingar? Jag antar att det är en strategisk frågeställning.
Kan du kanske ge något exempel, även påhittat, på hur dom ekonomiska/ideologiska övertrampen kan se ut?
Jag tycker för övrigt inte att debatten med Kinsella var SÅ het.
Stefan, ett ganska vanligt ”övertramp” (eller snarare: vinglande på gränsen) är att t ex kalla fackföreningar för busar, mobbare, våldsverkare osv. Det är förvisso illustrerande termer, men knappast något som passar i vetenskaplig diskurs – i alla fall inte om man vill bli tagen på allvar. Man kan tala om tvång, våld, osv och resonera kring det för att visa att det faktiskt är det det handlar om. Men vetenskap handlar inte om att uttrycka en åsikt, utan om att visa att man funnit resultat som är generellt applicerbara – och att öppet, sakligt och respektfullt argumentera för varför dessa resultat är tillförlitliga. Bara enkla ordval kan helt underminera vetenskapliga texter helt enkelt för att de inte kommunicerar resultatet på ett sätt som gör att andra forskare kan ta det till sig. Kommunikation sker alltid på mottagarens villkor, så om man vill kalla sig forskare i t ex österrikisk ekonomi men börjar sin essä med att kalla fackföreningsföreträdare för ”pampar” och ”busar” (alldeles oavsett om de är det eller ej) så omintetgör man sin egen vetenskapliga gärning (jag har svårt att förstå varför man skulle välja att göra detta, så jag antar att det mesta jag sett är misstag).
Diskussionen med Kinsella har för övrigt fortsatt på hans FB-sida.
Jag förstår. Jag ska ta en titt på Kinsellas fb.