Guld och pengar

Guldet har stadigt klättrat uppåt och är nu på ny rekordnivå – och är nära att nå och överstiga $1,600 per uns. Frågan är då om papperspengarna kanske spelat ut sin roll när uppenbarligen såväl småsparare som investerare flyr till guld. Många libertarianer och ”österrikare” pekar på att ”guld är pengar” och att det vi nu ser endast är att marknaden anpassar sig till denna sanning. Andra, som t ex Steven Horwitz vid St Lawrence University, är lika snabb att (på sin facebooksida) uttala att slutsatsen är helt fel – guld är per definition inte pengar eftersom guld inte är ett allmänt accepterat betalningsmedel.

Jag skulle vilja hävda att bägge sidor har fel. Gränsdragningen är nämligen inte så enkel som man gör gällande. Guld är förvisso inte pengar ”naturligt”, precis som Steve hävdar, men det är ett icke-argument: det är sant oavsett vad vi talar om, för ingenting är ”av naturen” givna som pengar. Däremot har guld en sällsynt konsekvent historia av att vara allmänt och globalt accepterat som betalningsmedel – på samtliga nivåer, oavsett om vi talar om högst diplomatiskt reglerat utbyte stater emellan eller när vi går till snabbköpet eller köper en kopp kaffe, och i de flesta kulturer, samt under mycket lång tid. Så guld har, i alla fall historiskt, haft en unik position som betalningsmedel. Och det fortsätter att vara så genom den handel som sker med guldmynt.

Det är visserligen sant att man inte (än) kan gå till snabbköpet och köpa en liter mjölk för guldpengar. I denna mening är guld inte ”pengar” i strikt bemärkelse. Men notera att även om guld hade varit det allmänna betalningsmedlet i vårt samhälle, så hade vi knappast kunnat köpa en liter mjölk för en guldpeng av standardutförandet 1 ozt. Det är nämligen, med dagens växelkurs, detsamma som att betala med en 10.000-kronorssedel. Få snabbköp har växel på sådana summor och kan alltså inte acceptera det som betalningsmedel. Betyder detta i så fall att stora sedlar (om vi nu låtsas att 10.000-kronorssedlarna fortfarande är i omlopp) inte är pengar?

Nej, givetvis inte. Att något är ”allmänt accepterat” som betalningsmedel – och således pengar – betyder inte att att man alltid och överallt kan betala med det i varje form. Detta är ett feltänk som antagligen följer av att staten monopoliserat valutan och gjort den till lagligt betalningsmedel (se legal tender laws). Med andra ord, i vårt tvångsbaserade samhälle måste en säljare godta svenska kronor som betalning för varor, tjänster och skulder. Men det betyder inte att all handel nödvändigtvis sker med statliga papperslappar.

Vi kan ganska lätt tänka oss att ett gäng grannar i ett vanligt villaområde med tiden utvecklar ett bytessystem där man byter tjänster mot varandra. Jag klipper din gräsmatta varannan vecka under sommaren och har därmed arbetstid innestående så att du hjälper mig när jag får stopp i avloppet i vinter. Är svenska kronor pengar i detta grannskap? Knappast, för det är inte betalningsmedel – trots att det är påtvingat och obligatoriskt. Det allmänt accepterade betalningsmedlet för dessa grannar är istället arbetstid enligt någon slags arbetsvärdeteori som alla verkar acceptera.

Kan man därmed ta innestående arbetstid till snabbköpet och köpa ett par liter mjölk mot att grannen lägger någon timme på att rensa snabbköpsägarens avlopp någon gång i framtiden? Antagligen inte.

Den österrikiska definitionen av vad som är pengar eller betalningsmedel är, liksom alla definitioner (bör vara) i nationalekonomi, relativ situationen. Arbetstid är betalningsmedel gentemot grannarna, men kronor gentemot snabbköpskassörskan eller -ägaren. Det är inget konstigt med det. Att vara ”allmänt accepterat” betyder inte att 6,8 miljarder människor alltid och överallt måste acceptera det som betalningsmedel. Det betyder att det är i allmänt bruk relativt den situation man befinner sig i. Precis som grannarna vad gäller hantverks- och hushållstjänster, men inte när de går till snabbköpet.

I den meningen har Steve Horwitz lika fel som de som säger att guld är pengar. För guld används som pengar i vissa situationer, inte minst mellan libertarianer och guldentusiaster. Precis som ettor och nollor är pengar för dem som gör affärer där betalning sker med BitCoin.