Det mest rebelliska en frihetskämpe kan göra i dagens Sverige

Håll dig vid din rätt!

Den svenska regimen i Stockholm har aldrig haft större kontroll över sina undersåtar än idag (även om tyrannen Gustav Vasa var en hejare på förtryck han också).

Politikerna har ena handen i våra plånböcker, och med andra handen dikterar dom vad vi ska äta och dricka, dom bestämmer över hur vi reser, hur ”goda medborgare” ska tänka och tycka, och inte minst bestämmer dom över vilka kunskaper och värderingar som våra barn ska få intutade i sig.

Men det finns en frihet som den svenska regimen inte längre bekämpar.

Det är friheten att bruka sin egen jord, och skörda frukterna av ens arbete.

Att odla sin egen mat är en av få sysselsättningar idag där du faktiskt får behålla alla frukter av ditt arbete.

Om du gör ett aktieklipp så vill dom ha ”sin” del av kakan vid försäljning.

Om din bostad stigit i värde så vill dom ha ”sin” del av kakan vid försäljning.

Och det senaste är att dom nu också vill ha ”sin” del av kakan om du som företagare genererar din egen solenergi på taket.

Men den potatis du skördar, den får du behålla.

Inte en enda potatis kommer någon fogde att smaska i sig. Den kommer inte heller gå till att sponsra någon statsvurmande aftonblaska eller propagandaorganet SVT, eller till någon politikerpension, eller till att göda nya stormaktsambitioner.

De potatisarna är dina att behålla, och detta är självklart din naturliga rätt.

Men det har inte alltid varit så.

Förr när fogden kom till byn fick bonden se på hur fogden stack ner sin skäppa i kornsäcken och mäta upp hur mycket av bondens korn som tillhörde staten. Det spelade ingen roll om bonden haft en dålig skörd och fick äta barkbröd hela vintern, staten skulle ha sitt ändå.

Fogden tog också sin beskärda del av andra skörder som t.ex. vete, smör, potatis, fläsk, med mera. Och nåde den som blev påkommen att gömma undan lite korn i en stenröse för att kunna klara vintern bättre. Stöld från kronan! Skattesmitare!

På det kom också kyrkans tionde, där en tiondel av böndernas produktion skulle gå till kyrkan.

”Enligt Upplandslagen från 1350 betalades sädestiondet med råg, vete, lin, hampa, rovor, ärtor, bönor och humle. Kvicktiondet kunde betalas med grisar, gäss, kalvar, lamm, fisk och gråverk (ekorrens vinterpäls).” – Wikipedia

År 1527 centraliserades förtrycket av allmogen då Gustav Vasa (vem annars?) tog ifrån kyrkan rätten att förfoga över 2/3 av tiondet, och sen dess har staten över århundradena förfinat sitt förtryck och utsugande av allmogen. Efter att penninghushållningen tog främsta rummet i Sverige övergick Stockholmsregimen allt mer till att kräva betalning i reda pengar från Sveriges folk, och idag får du det svårt om du försöker betala skatten med ett gödsvin.

Det här har öppnat en möjlighet för oss frihetliga människor i Sverige att ta tillbaka den uråldriga rätt som alltid varit vår; rätten att behålla hela frukten av vårt arbete.

Att ta tillbaka den friheten börjar med att plantera något i jorden. Spelar ingen roll om det är en potatis, ett äppelträd eller bara en kruksallad i fönstret. Man kan börja hur blygsamt eller ambitiöst som man vill.

Det kan komma en dag när fogden än en gång börjar stryka runt byarna för att se till att invånarna inte gömmer några rovor i stenröset, men jag har en föraning om att de inte kommer få det lika lätt då som förr i tiden. För det gör ondare att förlora en frihet man redan haft än att leva utan en frihet man aldrig upplevt.

Så håll dig vid din rätt att behålla frukten av ditt jordliga arbete. Bruka rätten, och om dagen kommer när fogden knackar på dörren med skäppan i hand, släpp icke rätten ifrån dig!

(Om du vill läsa en bra bok som inspirerade mig att skriva det här läs då ”Rid i natt!” av Vilhelm Moberg, en bok om och för frihetligt folk)

11 reaktioner på ”Det mest rebelliska en frihetskämpe kan göra i dagens Sverige”

  1. ”Så går en budkavle genom nätter och dagar, genom år och århundraden, löpande i sitt angelägna ärende, frambärande från tid till tid det brådskande budet, det yppersta och främsta. Budkavle går! Rid i natt, i natt!”

  2. Är det inte tecken på uppgivenhet att anamma självförsörjning och förkasta arbetsdelningens dygd? Rent utav ett steg i deciviliserande riktning?

    1. Det handlar väl inte inte så mycket om självförsörjning (möjligen på potatisar) utan mer som en symbolisk handling i detta fall. Jag har själv en sallad i en kruka bredvid datorn jag skrivet detta inlägg på. Jag har aldrig tänkt tanken att den lilla salladen faktiskt inte kommer att generera några inkomster till tjuvarna i riksdagshuset.

      Nästa år ska jag sätta några potatisar i en kompis kolonilott på Södermalm i Stockholm och sätta upp en skylt att de är momsbefriade. De flesta på det området är ju kommunister eller miljöpartiseter eller andra med socialistisk villfarelse.

    2. Fredrik, jag välkomnar alla steg i ”deciviliserande” riktning om det betyder att man får leva sitt liv som man vill utan att behöva försvara sig från förtryckare som vill ”civilisera” en.

      Dom flesta svenska politiker skulle nog säga att Sverige är bland de mer civiliserade länderna i världen, så din fråga beror helt på din definition av ett civiliserat samhälle. Jag tror Sverige skulle må bra av mindre storstadscivilisation.

      Som Göran sa handlar det inte bara om självförsörjning utan lika mycket om kraften i handlingen att skapa sin egna skattefria näring och få behålla alla frukter av ens arbete.

      Sen finns det ju en ren praktisk aspekt av att odla din egen mat, och det är att matbutikerna skulle vara tomma inom två dygn om det blev nån störning i livsmedelsdistributionen. Den som har ett skafferi ute i trädgården får det inte lika svårt som den som blint förlitar sig på att andra kommer kunna lösa deras problem genom ur och skur.

      Jag förstår inte alls hur det kan uppfattas som uppgivet att ta saker i sina egna händer och utöva sin frihet rent praktiskt. Tvärtom får jag en enorm inre kraft av det. Jag vet att det är helt lönlöst att rösta i nästa val, men det här är något jag har kontroll över.

      Jag förkastar inte heller arbetsdelningens dygd. Jag planterar frön i jorden och låter sen i princip naturen göra resten tills det är dags för skörd. Den arbetsdelningen har funkat rätt bra än så länge. Jag föredrar att gå ut genom dörren och hämta middagen framför statliga jordbrukssubventioner till storböndernas industriella jordbruk.

      Jag föredrar också att värna om min egen säkerhet än att hoppas att staten genom den så kallade arbetsdelningen kommer stå för den (vilket vore uppgivet, om något).

    3. Eller så är det en typ av strejk där man slutar försörja dom som försöker suga ut en..
      Kan dra det längre sälja/byta det man producerar svart också..

  3. Angående att odla potatis kan man odla otroliga mängder på en endaste kvadratmeter. Det är bara att googla ”potatis pallkragar” (jag har otur med länkar här, ursäkta), vilket var en fascinerande tanke när jag fann den. Jaaaa! Jamen naturligtvis!

    En bok att läsa i sammanhanget är Tango för enbenta av Sture Dahlström. En gammal arbetare, svarvare, tröttnar på själsdödande jobb och (efter dråpliga eskapader) köper en gård av en gammal ensam bonde som inte orkar längre.

    Där kan han ha några höns för ägg, en ko för mjölk, en liten sjö för fisk.
    Han kan odla potatis, för det är nästan komplett näring i sig, även om ovanstående är gott och nyttigt.
    Och man får se till att ha över av potatisen för brännvin!
    För värmens skull finns skogen när inpå, för ved. Den är i och för sig grannens, skogen, men är så stor att fallna grenar räcker. Ja, där kan man ju även hitta både svamp och bär förresten.
    Och hittar man vide behöver man inte köpa huvudvärkstabletter heller, även om inte just det tas upp i boken.

    Eftersom potatisen ännu inte är mogen och kan omsättas i brännvin, far han in till staden för att handla i statens butik. På något sätt blir det ordentligt rabalder och han kör in en schaktmaskin i Systemet, varefter alla köande förser sig med flaskor ur det nu spräckta sortimentet.

    Sen kommer djurskyddsinspektören. Kommunen ogiltigförklarar köpet av gården.
    Varefter den gamle svarvaren ockuperar sin egen gård, skriver brev till regeringen: jag utträder ur Svea Rike. Elverket stänger av strömmen. Han klarar sig ändå. Han sätter upp taggtråd, och har sist en shoot-out i live-TV med polisen.

    1. Potatis är bra att odla i speciella säckar av gummiduk. Busenkelt att skörda, och du kan flytta dem runt på gården så inte dom står för mycket i solen och producerar blast.

      Man får såklart även byta sin potatis mot ved eller nått annat….

  4. Det finns mer sätt, handla så mycket ni kan på blocket, är ett av de bättre.

    Personligen ser jag personer som Mises, Hoppe och Rothbard mer som andliga inspiratörer.
    Men, när det gäller det praktiska arbetet är John Seymore, Sara Bäckmo och Allan Savory bättre alternativ.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *