Ju mer man tänker på det desto mer uppenbart blir det att det är de kollektivistiska idealen som skapar de flesta av samhällets problem. Jag öppnar en nättidning och plockar några nyheter på måfå.
Klart med krispaket på 158 miljarder euro
Det djupt skuldsatta Grekland får 109 nya miljarder euro i lån till låg ränta av de andra euroländerna och Internationella valutafonden (IMF). Privata långivare får bidra med 49 miljarder.
Det enades de 17 euroländerna, Europeiska centralbanken (ECB), en rad jättebanker och den nya IMF-chefen Christine Lagarde på torsdagskvällen, efter ännu ett toppmöte om Grekland i Bryssel.
Miljarderna ska tas fram genom att länder som krisar får lånegarantier ur EU:s krisfond EFSF till lägre ränta och löptiden för lånen förlängs från 7,5 år till 15 år samtidigt som räntan sänks från dagens 4,5 procent till runt 3,5 procent.
Såklart! I sann kollektivistisk anda undanröjer man eget ansvar och fördelar bördan solidariskt på alla andra. Detta skapar globala konflikter. Nu när det blivit lättare att låna för Grekland, kommer de sluta låna då? Landet som har statsskuld på över 140 procent av BNP, trots att EMU-pakten förbjuder statsskuld över 60 procent.
Stringbadbyxor blev fall för polisen
Att bära stringbadbyxor kan ställa till problem. Det fick en man i Skellefteå erfara på torsdagen, då en polispatrull som kallats till stranden i Falkträsket bad honom klä sig anständigare.
Badgäster förhördes om de uppfattat situationen som ofredande, skriver norran.se. En del tog illa vid sig.
Polisen betonar att mannen inte är misstänkt för brott.
Allmänna, oägda, ytor är ett problem. När ägare saknas hänvisas man istället ett komplicerat lagsystem som försöker reglera vem som får propagera, demonstrera, sjunga, sälja, klottra, utöva konst och förolämpa på oägda ytor. Allmän egendom är en form av kollektivism som aldrig fungerar bra i stor skala. Det skapar lokala konflikter.
Förskolebarn fick frågor om tro och etnicitet
Som föräldrar till en 5-åring och en 3-åring blev vi under vårterminen kallade till varsitt utvecklingssamtal på vår kommunala förskola. Men när vi kommer till våra respektive utvecklingssamtal får vi veta att även förskolepersonalen har fyllt i en enkät tillsammans med våra barn. I denna hade de fått svara på frågor som:
– Finns det något som gör det bättre eller sämre att vara pojke eller flicka?
– Kan man vara kär i vem man vill, både flicka och pojke?
– Finns det någon som kommer från ett annat land på förskolan?
– Brukar ni prata om ifall man tror på Gud?
Svaren på dessa frågor hade man skrivit ned, och som föräldrar blir vi nu informerade om vad våra barn har svarat.
Oj, oj, oj. Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli.
Ett kollektivistiskt samhälle kräver uniforma värderingar. Skolan har en nyckelroll i att se till att åsikterna inte spretar på ett besvärligt sätt. Ett typexempel på hur kollektivism skapar konflikter med individer.
Bara man öppnar tidningen ser man att nästan alla samhällets konflikter skapas av kollektivistiska ideal.
