Relationer mellan stat, individ och samhälle, del 1: det är komplicerat

Den som lärt sig grundläggande praxeologi inser nog ganska fort att artikelns titel är något ologisk. Relationer är handlingar och det är, som Mises skrev, endast individer som handlar. I vardagsspråket ignorerar vi ofta detta när vi t ex säger att Ryssland invaderade Ukraina eller att Riksbanken höjde styrräntan. Givetvis har ingen heller någon direkt relation då med staten men jag kommer, för enkelhetens skull, ändå att skriva så vid vissa tillfällen. Tanken är att försöka ge en bild av hur staten fungerar och påverkar våra liv genom att göra liknelser med relationer mellan två personer.

Vad är staten, eller snarare vem eller vilka?

Alla stater ser olika ut men minsta genensamma nämnare blir att staten är ett våldsmonopol som verkar inom ett angivet geografiskt område. I Sverige är Regeringen Andersson med sina 23 ministrar högsta verkställande myndighet. Det är även en enpartiregering bestående av endast socialdemokrater. Riksdagen som består av 349 personer är Sveriges lagstiftande församling och utgör också staten. Sedan har vi domstolarna och myndigheterna som även de räknas till staten.

Politiker är ingenting utan musklerna, det vill säga polisen och militären. Inte heller kan staten existera utan att samtycket är större än motståndet. Jag har diskuterat vad och vilka staten är tidigare i min artikel ”Vardagsanarki som frihetlig strategi” och hävdade då att vi alla är en del av staten då den kontrollerar oss och vi livnär den. Men kanske är det ändå mest rätt att definiera staten som ett företag och hävda att Staten är och består av de statligt anställda och att skattebetalarna är som ett företags kunder.

För att ge en enkel beskrivning av statens och samhällets struktur så har vi längst upp på toppen av pyramiden de lagstiftande. Under de står rättsväsendet eller de lagdrivande. Och längst ner, som fundament och stöttepelare står de laglydiga. Då och då det händer det att de laglydiga bryter mot lagen vilket skapar jobb åt rättsväsendet. Krigsföring och brottsbekämpning gynnar staten. USA som startat många krig och har en hög andel brott på vissa platser i sitt stora land har också världens rikaste stat.

Att skapa arbete

Konkurrensen mellan entreprenörer på den halvfria marknaden är hård. Företagare som står på egna ben utan statlig hjälp är helt beroende av kunderna. För att tillfredsställa och locka sina kunder måste de skapa värde. Den som misslyckas med detta måste acceptera sin lott och låta företaget gå i konkurs. Med staten är det annorlunda och man kan absolut likna staten vid ett företag. Bara det att staten som företag vägrar gå i konkurs.

Staten gör allt för att bevara sig själv, vilket Murray Rothbard diskuterar i sin bok ”The Anatomy of the State”. En strategi som staten använder sig av som jag vill särskilt belysa är ”den arbetsskapande”. Genom att krossa fönsterrutor får glasmästaren mer jobb. Svenska staten krossar dock inga fönsterrutor bokstavligt, utan snarare metaforiskt. Däremot krossar den ekonomin och samhället genom lagar och regleringar för att sedan försöka lösa problemen och samtidigt skylla ifrån sig. Detta kan liknas vid en pyroman som tänder eld på ett hus för att senare anlända till huset igen utklädd till brandman och bli bemött som en hjälte. Ju mer av dessa anlagda bränder staten släcker ju mer idoliserar man den och ju mer ropar man på dess hjälp. Jag ska understryka att olika partier har skapat olika problem, ser olika problem, vill lösa olika problem och beskyller andra partier för olika problem.

Relationen mellan staten och folket är alltid paternalistisk vilket jag kommer att vidareutveckla i nästa del av artikelserien. Om vi liknar den tidigare nämnda relationen vid en arbetsplats så blir det ännu tydligare hur bisarrt det är att staten infantiliserar oss genom att lösa våra quasiproblem.

Antag att du börjar på ett nytt jobb där en äldre och mer erfaren arbetskamrat tar dig under sina vingar. Han kan alla arbetsuppgifter och hela företaget innan- och utantill och blir därför din mentor. Arbetet ni ska utföra är specialiserat och väldigt viktigt att det blir hundra procent rätt. Din nya mentor gör tydligt för dig att han måste hjälpa dig och godkänna arbetsuppgifterna innan de kan slutföras. Han använder alla psykologiska vapen för att infantilisera dig och hålla dig på din rätta plats – under sig. Det uppstår ofta problem och hinder på arbetsplatsen som bara han kan lösa. Maskiner går sönder och endast han vet hur man lagade dem sist eller vem man ringer. Han påpekar fel och säkerhetsbrister och är givetvis skyddsombud. När du tänker efter så känns det effektivast att han fixar problemen eftersom han gör det snabbare tack vare sin erfarenhet. Företaget vet vilken enorm tillgång han är och hur lång tid det hade tagit att lära upp någon ny till att kunna allt som han kan. Därför ökar hans lön mer än din och du hamnar ständigt efter. Du finner dig dock i detta då det känns tryggt att ha denna fadersfigur till mentor och kollega som kan lösa dina problem medans du kan fokusera på dina arbetsuppgifter i lugn och ro.

Nu kanske du tänker: ”Det skulle jag aldrig finna mig i och inte en chans att jag är så foglig!”. Det kanske du inte är, men faktum är att de flesta människor blint lyder order och finner sig i vad andra människor säger åt dem att göra.