Var Mises anarkist?

Som jag skrev i en artikel på Mises.org som svar på en kommentar att ”Ludwig
von Mises var själv inte anarkist och gick så långt som att rent ut döma ut anarkismen som helt ohållbar”:

Mises hade fel. Men hans egen syn på saken var närmast omöjlig att skilja från anarkism.

Jag citerar Rothbard:


Hur långt skulle Mises driva frågan om utträdesprincipen (politiskt utträde från staten) och
självbestämmande? Så långt som till en enda by, säger han. Men skulle han gå längre än så? Han
säger att rätten till självbestämmande inte är en fråga för nationer, utan ”en fråga för invånarna i varje
geografiskt område stort nog att forma en oberoende administrativ enhet” Men hur är det med rätten till självbestämmande för den minsta enheten – individen? Att låta varje individ stanna kvar där han bor och samtidigt utträda från staten är likvärdigt med anarkism och Mises håller med om detta, förutom några praktikaliteter.

Mises: ”Om det på något sätt vore möjligt att ge denna självbestämmanderätt till varje enskild individ så måste det ske. Detta är ogenomförbart endast på grund av teknikaliteter som i praktiken gör det
nödvändigt att självbestämmanderätten begränsas till majoriteten av invånarna i områden som är
tillräckligt stora för att räknas som territoriella enheter i landets administration.”


Att Mises, åtminstone i teorin, skrev under på rätten till individuellt utträde och därför kom nära anarkismen kan också ses i hans beskrivning av liberalismen, att ”den tvingar ingen mot hennes vilja in i statens struktur.”


Och Mises trodde på en kraftfull rätt till utträde (secession), se sid. 109-110 i hans bok Liberalism:


Rätten till självbestämmande gällande frågan om medlemskap i en stat betyder således: när
invånarna i ett visst territorium, oavsett om det är en enda by, ett helt distrikt eller en rad angränsande
distrikt, genom en fritt genomförd folkomröstning meddelar att de inte längre vill förbli förenade med
den stat de tillhör, utan antingen vill bilda en oberoende stat eller slå sig samman till någon
annan stat, ska deras önskningar respekteras och följas. Detta är det enda möjliga och effektiva sättet
att förhindra revolutioner, inbördeskrig och internationella krig. … Men den självbestämmanderätt som vi
talar om är inte nationernas självbestämmanderätt, utan snarare självbestämmanderätten för invånarna i varje territorium sort nog för att bilda en oberoende administrativ enhet. Om det på något sätt vore möjligt att ge denna självbestämmanderätt till varje enskild individ måste det ske.

Se även ”Ludwig von Mises and the Justification of the Liberal Order”, av William Baumgarth (”Mises
lyssnade till individualanarkisterna, som trodde att ett sådant radikalt
självbestämmande inte bara vore möjligt utan, på Mises egen grund, källan till ett fridfullt samhälle”).

av STEPHAN KINSELLA, augusti 7, 2009

Översatt av Andreas Granath

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *