Sociologen Franz Oppenheimer förklarade för 100 år sedan att det finns två typer av handlingar mellan människor: politiska och ekonomiska. En politisk handling är grundad på tvång. Den ena parten tvingar den andra till något. Ekonomiska handlingar är frivilliga och skapar ömsesidig nytta.
Att ekonomiska handlingar skapar ömsesidig nytta är en enkel tanke, men samtidigt radikal för alla som fostrats att tänka socialdemokratiskt, vilket i Sverige är de flesta.
Om man köper ett äpple är det en frivillig transaktion som både köparen och säljaren tjänar på samtidigt. Båda blir rikare, vilket är anledningen till att de överhuvud taget genomför transaktionen. Ett råna till sig ett äpple är däremot en politisk handling.
En av Adam Smiths förtjänster var att han pedagogiskt förklarade att inom ekonomi, till skillnad från krig, kan alla bli rikare samtidigt. Krig är i bästa fall ett nollsummespel där den enes bröd blir den andres svält, i praktiken dock ett minussummespel på grund av förstörelse. Ekonomi är ett plussummespel där alla blir rikare.
För att förstå hur det går till måste man skilja mellan pris och värde. Det är inte så att äpplet är värt tio kronor, det är priset som är tio kronor och det är objektivt samma för båda parter. Det som skiljer mellan parterna är deras värdering av äpplet. Om äpplet kostar en tia så tycker köparen att äpplet är värt mer än priset tio kronor, medan säljaren tycker äpplet är värt mindre än priset. Det är inte konstigt att de kan värdera äpplet så olika eftersom ju mer man har av något, desto mindre tycker man den sista enheten är värd. Det kallas avtagande marginalnytta. Säljaren har så många äpplen att han värderar dem lågt. Köparen har inga äpplen men flera tior och värderar äpplet högre. I efterhand kan köparen förstås bli missnöjd med äpplet, men det är en annan fråga som inte har med ekonomi att göra.
Ännu radikalare för det socialdemokratiska sinnet är det att betänka att detta även gäller arbete. I detta fall är motsvaras priset av lönen. Om man tar ett jobb gör man det frivilligt för att man värderar lönen högre än arbetstiden. Arbetsgivaren värderar arbetet högre än lönen. Detta gäller även om arbetaren tycker han har dålig lön men stannar kvar, samt om arbetsgivaren tycker arbetaren är dålig men behåller honom ändå. En anställning är en ekonomisk, frivillig transaktion till ömsesidig nytta. Ingen blir utnyttjad eller ekonomiskt utsugen. Man kan vara missnöjd men så länge anställningsförhållandet pågår gör båda parter det frivilligt för de anser att de tjänar på det.
Försök förklara det för facket och berätta i kommentarerna hur det gick.
Facket har många gånger muterat sedan tidernas begynnelse. Rollen som facket tog på sig då är sedan länge glömd. Mutationen gör det gällande att facket generellt och fackbaronerna speciellt tränger sig in i mellan arbetsgivarna och en idag knappt existerande arbetarklass.
Likheten är många mellan de politiska och fackbaronerna för båda lever på andras – i det här fallet och massorna som finansierar båda.
Arbetarna skapar värde med produktionsmedlen som arbetsgivaren tillhandahåller. Vad har fackföreningen för roll, utom att värna om sitt egenintresse?
Så som röda politiker även facket behöver en ny underklass för rösternas och för facklig skyddandets skull. Ingen av poltikerna eller fackpampar vill bli arbetslösa.
Den förklarar invandringspolitiken.