Rapport

Under perioden från 27 juni t.o.m. 8 juli kategoriserade jag Rapports nyheter för att se om det gick att upptäcka någon partiskhet. SVT är vida (ö)känt för sin slagsida åt vänster – det finns studier som visar på en skev politisk fördelning bland de anställda på SVT/SR – där Miljöpartiet står oproportionerligt högt i kurs jämfört med hur det ser ut bland befolkningen i stort. En annan sociologisk studie visar att om det råder konsensus kring vissa frågor tenderar gruppen att dra längre åt samma håll. Studien – som utfördes i USA – gick ut på att republikaner respektive demokrater fick diskutera frågor och försöka hitta lösningar på dem. Det som hände var att förslagen på lösningar hamnade längre och längre ut på vänster- respektive höger-kanten, desto mer frågorna diskuterades. Slutsatsen var att de olika personerna förstärkta varandras världsbild och därför blev lösningarna allt mer ideologiska. En inte alltför vild gissning är att det händer jämt och ständigt på SVT/SR:s redaktion.

Här är resultatet av Rapports olika inslag, indelat i kategorier, mellan 27 juni till 8 juli 2019:

Utrikespolitik: 34 inslag (27%)

Inrikespolitik: 28 inslag (21%)

Klimat/Miljö: 26 inslag (20%)

Brister i välfärden: 13 inslag (10%)

Gängkriminalitet: 6 inslag (5%)

Migration: 6  inslag (5%)

HBTQ: 1 (1%)

Övrigt: 17 inslag (13%)

Störst fokus låg på utrikespolitik (27%) sedan inrikespolitik (21%) tätt följt av klimat/miljö (20%). Klimat/miljö alltså är större än kategorin övrigt (13%) där i stort sett allt mellan himmel och jord som inte passar in i ovan nämnda kategorier hör hemma, inkl dam-VM i fotboll som var på tapeten.

Utrikes

Utrikespolitiken lade störst vikt vid demonstrationerna i Hongkong, valet av EU-ordförande, valet i Grekland där de konservativa Ny demokrati vann valet och sist men inte minst G20-mötet. I den här kategorin påträffas även Irans kärnvapenavtal och Trumps besök i Nordkorea. Viktigt att tillägga är att klimatfrågan presenterades som den viktigaste på G20-mötet. 

Inrikes

Givet att Almedalen pågick under perioden ägnades alltid (minst) ett inslag åt inrikespolitiken, det vill säga ett inslag om dagens parti där man ville lyfta partiets ställningstaganden i miljöfrågor. Ebba Busch Thors (KD) lunch med Jimmie Åkesson (SD) blev också en nyhet med stort fokus. 

Klimat/Miljö

Klimat/Miljö är det största enskilda ämnet under perioden med 20 procent av inslagen. Värmeböljan i södra Europa lyfts som ett mantra – det vill ju till med tanke på kylan här uppe i Skandinavien för tillfället – tillsammans med andra, för miljöpartistiska väljare, viktiga frågor.som antibiotikaanvändningen på Cypern när det produceras halloumiost och att den kan vara ”sämre än kött”.

Brister i välfärden

Brister i välfärden syftar på inslag där den svenska välfärden inte lever upp till de ställda förväntningarna, till exempel att en gravid kvinna skickades hem och dog, att människor på äldreboenden missköts, att viss medicin tar slut, att ett barn dog på Karolinska sjukhuset och att det fuskats vid högskoleproven. Lösningen på ”utmaningarna” inom välfärden är i stort sett alltid mer resurser, antingen (oftast) personella eller enbart i form av pengar till benämnt område. Sällan eller aldrig lyfts frågan hur det ska finansieras eller vart finansieringen går istället.

Gängkriminalitet

Gängkriminalitet är en ny spännande kategori som upptar alltmer plats i det offentliga (❤️). Fokus under den här perioden låg på alla skjutningar som ägt rum senaste tiden, inkl den i Danmark som visade sig ha en koppling till Järva i Stockholm. Ett inslag handlar om hur en av alla dessa kriminella ville hoppa av men inte fick någon hjälp av kommunen. 

Migration

Migration har hamnat lite i skymundan sedan vi ”stängde gränsen” hösten 2015. Ett magstarkt inslag är mordet i Kil där man i stället flyttar fokus på vad som faktiskt har hänt och börjar fråga invandrare om de känner sig trygga och är rädda för rasistiska repressalier mot dem, ett i mitt tycke väldigt märkligt förhållningssätt till ett mord.

HBTQ

Ett längre inslag ägnas åt revolten i Stonewall In för 50 år sedan som resulterade i Pride.

Det groteskt stora fokuset på miljö- och klimatfrågan visar på hur stor diskrepansen är mellan så kallat vanligt folk och journalister och politikers verklighetsfrånvända världsbild. Ett inslag som istället hade varit på sin plats hade varit att uppmärksamma Bensinupproret 2.0 som befann sig i Almedalen men inte fick någon uppmärksamhet.

Min SO-lärare i högstadiet pratade en gång om just valet av nyheter samt hur man pratar om nyheter. Det här var på mitten av 90-talet och ett större fokus lades då på högerextrema grupper än nu. Anledningen är att den intersektionella analysen idag inkluderar fler grupper än tidigare och att fler grupper tävlar om representation i politik och media, varför begreppen vithets-, hetero- och mansnorm trängt undan eller blandats med begrepp som “högerextremism” i beskrivningen av en allt större förtryckande struktur. 

Slutsatsen blir: Att titta på Rapport är som att titta på alla de andra statligt ägda eller statligt finansierade medierna. Samma urval av nyheter. Allt belyses från samma håll. Den som hävdar att vi har “fri press” i Sverige borde därför betänka att alla stora medier, medvetet eller ej, gör sitt yttersta för att blidka staten och den demokratiska huvudfåran som ser till att de får sitt underhåll.