De flesta genier verkar faktiskt inte förstå ekonomi. Ett exempel är den nyligen frånfallne fysikern Stephen Hawking, som – liksom så många andra – gjorde en mängd knasiga uttalanden om ekonomi. MSN/MarketWatch, t ex, citerar ett uttalande av Hawking där han begår en del väldigt enkla misstag om ekonomi. Till exempel verkar han inte förstå skillnaden mellan naturresurs (en fysisk produktionsfaktor eller tillgång) och en ekonomisk resurs (det subjektiva värdet), vilket leder honom till att dra den felaktiga slutsatsen att hamstring (hoarding), och den därav minskade tillgången på fysiska resurser, gör mänskligheten fattigare. Hawking noterade också:
“If machines produce everything we need, the outcome will depend on how things are distributed […] Everyone can enjoy a life of luxurious leisure if the machine-produced wealth is shared, or most people can end up miserably poor if the machine-owners successfully lobby against wealth redistribution.”
Även om detta är en vanlig åsikt, så är det blott en fingervisning om att man har fundamentalt missförstått ekonomi: att ägande av produktionsmedlen på något sätt implicerar makt (ekonomisk eller annan). För som vi känt till sedan Menger (1871) så har produktionsmedlen värde endast i den mån de bidrar till produktionen av konsumtionsvaror. Och det är först i konsumtionen av dessa som värde realiseras. Med andra ord, om jag köper alla maskiner i hela världen och vägrar att använda dem till att producera varor, då är maskinernas ekonomiska värde noll. Om jag inte använder maskinerna till att producera och sälja konsumtionsvaror så har jag alltså förstört min egendoms ekonomiska värde.
Det verkliga resultatet av att robotar ”producerar allting” (Hawkings ord, översatta) är att produktionskostnaden faller, vilket ökar vinsten för producenter. Men eftersom vi då också översköljs av produkter så faller marknadspriset på dem dramatiskt. Och eftersom den enda roll som kapital (ekonomiskt kapital, alltså produktionsmedel/kapitalvaror) har är att öka arbetskraftens produktivitet, så betyder det att vi inte behöver arbeta speciellt mycket för att ha råd med en väldigt hög levnadsstandard. Den verkliga så kallade ”gigekonomin” betyder att vi kan arbeta bara i en timme eller två – när vi känner för det – för att tjäna ihop till en hel månad (eller kanske ett år) av fritid och semester.
Detta skulle tydligen vara ett problem för vissa genier.
Artikeln har översatts till svenska från originalet på engelska: It Doesn’t Take a Genius to Understand Economics.
Sjunker marknadspriset borde möjligheten att ta ut skatt på varan att sjunka också?
Så jag gissar att om man är en som lever på att dia skattepengar då finns det såklart skäl att oroa sig för sjunkande priser.
Exakt. Politiker hatar deflation. Får jag gissa att det är en anledning till Riksbankens mål på 2 % inflation. Lagom långt från deflation och lagom låg för att folk inte ska förstå att det blir bestulna.
Jo, det stämmer. Och eftersom löner stiger med inflationen medan man för det mesta inte justerar brytpunkter i skattesystemen så blir fler och fler höginkomsttagare (enligt skattesatsen). Dessutom blir ju folk nöjda av att de hela tiden tjänar mer (i kronor räknat, dock inte i köpkraft). Så inflation är bland det farligaste sättet att beskatta folk på, för det syns inte samtidigt som det verkar som att det finns en sådan inneboende kontradiktion i ekonomin som Marx, Keynes och grabbarna utgick ifrån (att det däremot är staten som skapar denna är svårare att förstå).
I år fyller Sveriges Riksbank 350 år. Riksbanken åker land och rike runt och firar detta med att bjuda på tårta, hålla en föreläsning om Riksbankens historia och funktion, samt svara på publikens frågor.
Jag har på ett av dessa möten (tårtan var okej). Fråga från publiken om 2-procent-målet för inflationen. Svar från vice riksbankschefen något i stil om att det hade något att göra med ett lämpligt tal för att priset på varor och löneökningar för arbetarna. Inte för att jag förstod vad som menades med det.
Hej.
Ägande (kontroll) av produktionsmedel medför inte makt?
Det är rätt tydligt att man kan begripa ekonomi utan att begripa politik.
Men måste man argumentera med ”äger alla maskiner i hela världen” som bas så har man s.m.s skjutit sig i bägge fötterna med hagelgevär – vad sägs om ”äger kontrollen över för flertalet livsnödvändig produktion och distribution (mat)”, med lager av resurser för den egna gruppens räkning, och egna distributionskanaler för den egna gruppen och dess väktare? Sovjetstaten, t ex. Eller de som kontrollerade livsmedelsproduktionen kanske inte besatt någon makt där heller?
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Rickard
Vart står det att ägande av produktionsmedel inte medför makt och du verkar insinuera att det är någon form av absolut makt som uppstår.
Sovjet nämner du, de var ju nära någon form av absolut makt över produktionsmedlen, hur bra gick det för dem och deras makt då?
Helt riktigt som det står i artikeln. Det är enligt min erfarenhet förvånansvärt många som inte förstår enkel marknadsekonomi.
Min gissning om orsaken är att marknadsekonomi har kausaliteter i flera led och det är därför som problemet uppstår. De flesta människor tenderar att bara tänka i ett steg.
Därför tar man inte med t ex effekt av konkurrens då det är en effekt av mer än ett steg.
Ett exempel på bisarrt påstående: ”Ägarna till akvarieaffärer säljer sjuka fiskar så de ska få sälja mer”.
* Konsekvens 1: Akvariesten tröttnar och sluter med akvarium. Akvarieaffären får minskad försäljning.
* Konsekvens 2: Akvariesten byter till en annan akvarieaffär. Första akvarieaffären får minskad försäljning.
I verkligheten är min erfarenhet att akvarieaffärerna tvärtom är väldigt noga med att se till att fiskarna är friska när de säljs. Det är viktigt för de affärerna att etablera en nöjd kundbas. Det är det som leder till försäljning och överlevnad.