048: Önskelådan

Poddpladdrarna Klaus och Hans gör sitt bästa för att hinna igenom så många frågor på så kort tid som möjligt och lyckas delvis. Vilda spekulationer blandat med ekonomiska och frihetliga resonemang. Dessutom svaret på frågan i vilken omfattning arv påverkar kultur. Kanske.

34 reaktioner på ”048: Önskelådan”

  1. Anarchy State and Utopia finns faktiskt utgiven på svenska (Anarki, Stat och Utopi) i Timbros klassiker-serie. Mycket tankeväckande bok som rekommenderas! Den innehåller vissa tankeexperiment som jag tagit med mig ända sen jag först läste den. Dock så tyckte jag att den var ganska tungläst, men var inte så van vid filosofiska skrifter när jag läste den första gången. Får kanske försöka igen!

  2. Som alltid ett jättebra avsnitt. Trevligt att ni kör lite lättare ämnen ibland. Däremot tycker jag fortfarande inte riktigt att ni svarade ordentligt på ämnet som jag efterlyste kring robotarna och arbetslösheten. Visst stämmer det att välståndet ökar, men frågan är hur man gör för att det inte ska öka extremt mycket för vissa medan resten inte får möjlighet att tjäna pengar öht. Det är förvisso sant att det har skapats nya jobb sedan bondetiden, men det är också sant att andelen ”riktiga” produktiva jobb har minskat avsevärt. En stor del av anledningen till att folk har jobb idag är ju på grund av politisk omfördelning.

    Om man för exemplets skull säger att 9 av 10 arbetare ägnade sig åt jobb som faktiskt var efterfrågade för 100 år sedan, så kanske det är 3 av 10 idag. Om något årtionde kanske det är 1 av 100, då utvecklingen nu är på väg att explodera. Det är förvisso sant att resurserna och det potentiella välståndet då kommer öka enormt. Men hur får man återstående 99% att ta del av det om dessa människor i praktiken blir helt överflödiga (och kilar som på olika sätt är kopplade till tillgång till mark/infrastruktur gör att de fortfarande är beroende av ”elitens” resurser för att klara sig). Hur ska dessa 99% bära sig åt för att köpa mat, boende etc om de inte har någonting unikt av värde att erbjuda som de som äger resurserna vill ha öht.

    Den frågan är jag fortfarande väldigt nyfiken på att höra era svar på.

    1. Steffo. Utveckla din åsikt om att de jobb vi har idag beror på politisk omfördelning?

      Robotutvecklingen beror i stort på ökade produktionskostnader, vilka i stort är ett resultat av politisk tankeverksamhet.

      Som jag ser det består människorna av två inriktningar: A) De som själva vill vara ansvariga för sina liv och B) de som vill att andra ska ansvar för sina liv. A kommer alltid överleva och ha jobb. B får leva på bidrag eller i armod. Spelar det någon roll? Nej det tycker jag inte för de har själva valt det. Det enda tragiska är att B skyller på A och vill bruka så mycket våld de någonsin kan på A.

      1. ”Utveckla din åsikt om att de jobb vi har idag beror på politisk omfördelning?”

        Syftar på att en mycket stor del av jobb som finns antingen ligger i den offentliga sektorn, eller på annat sätt finansieras av den offentliga sektorn eller som existerar som följd av lagar som politikerna har infört (minus en mindre del jobb som säkert hade funnits ändå). Sannolikt beror majoriteten av alla jobb som vi idag har i Sverige på politisk omfördelning, och då har vi inte ens börjat beröra bidrag och annat. Jag menar att samhällsekonomin ser ut som så att en allt mindre mängd människor betalar för en allt större mängd människor.

        ”Robotutvecklingen beror i stort på ökade produktionskostnader, vilka i stort är ett resultat av politisk tankeverksamhet.”
        Det kan säkert vara en del av det. Men vad det i första hand handlar om är att kunskapen och tillhörande produktionsmedel har förbättrats. För egen del tror jag på det stora hela nog mer att staten har stoppat upp den tekniska utvecklingen än hjälpt den.

        ”Som jag ser det består människorna av två inriktningar: A) De som själva vill vara ansvariga för sina liv och B) de som vill att andra ska ansvar för sina liv. A kommer alltid överleva och ha jobb. B får leva på bidrag eller i armod. Spelar det någon roll? Nej det tycker jag inte för de har själva valt det. Det enda tragiska är att B skyller på A och vill bruka så mycket våld de någonsin kan på A.”

        Detta är jag långt ifrån säker på. Vi är inte där idag där vem som helst enkelt kan skaffa egen försörjning bara den vill det och min uppfattning är att den tröskeln ökar. Till stor del på grund av politiska dumheter (som alla här inne redan känner till), men till viss del även beroende på att mänsklig arbetskraft blir mer och mer överflödig när du lika gärna kan sätta maskiner på att göra jobben. Men jag betonar igen att robotutvecklingen inte är dålig. Däremot är den på väg att göra väldigt många människor helt överflödiga även om de byter jobb och går ner på svältlöner. Frågan är vilken som är den bästa lösningen på det.

      2. Tack för utvecklingen! Det är inte många som brukar göra det. Jag håller med dig i stort. Att staten omfördelar jobb den har tagit bort är ganska klart, men av tio borttagna jobb fixar staten bara några stycken i offentlig verksamhet.

        Jag kan rekommendera att läsa Lars Berns blogg http://antropocene.se. Han skriver en hel del om statens interventioner i forskning och vetenskap. Han ska för övrigt tala på Freedomfest(.se) den 23 maj 2015.

        Politiska dumheter gör idag att det är svårt att försörja sig på egna initiativ. Klaus Bernpaintner tar upp i podden att han kalkylerade med 65 % i skatt på sitt företagande. Det innebär att det behöver produceras 65 % mer än nödvändigt. Rent krasst. En frisör behöver 10 kunder per dag på grund av beskattning fastän det räcker med 4 kunder för att försörja sig.

    2. @steffo : 10/10 jobb som utförs i privat sektor är efterfrågade, annars skulle ingen betala för dem. Eftersom offentlig sektor är runt halva ekonomin kan jag gå med på att någonstans mellan 0/10 till 5/10 jobb utförs utan efterfrågan.

      Att vi sedan subjektivt kan tycka att det läggs en jädra massa pengar på trams är en annan sak, så länge någon betalar för tramset så är det efterfrågat.

      Blev 97% av befolkningen överflödiga och utan resurser när traktorerna och mjölkmaskinerna tog över jordbruket? Arbetskraft är en bristvara, och kommer alltid vara.

      The robots are not out to get you.

      1. Det har skapats en hel del nya jobb sedan bondetiden, det är sant, men att de nya jobben har ersatt de gamla jobben är en sanning med väldigt mycket modifikation eftersom en mycket stor del av de nya jobben är rena låtsasjobb som inte hade funnits på en fri marknad. För det första ska man veta att antalet människor som inte arbetar är klart större än tidigare. Vi har en mycket större andel människor i pensionssystemet, i utbildningssystemet och i olika sorters bidragssystem.

        Den offentliga sektorn har vi redan tagit upp,men det stannar inte där. Vi ska även komma ihåg att många av företagen i den privata sektorn har politikerna och den offentliga sektorn som kunder. Men framförallt bör man lägga till alla de jobb som visserligen fyller en funktion för de privata företagen, men endast den funktionen att lösa problem som politikerna har skapat genom olika regleringar. Till exempel, hur många ekonomer, jurister och administratörer, anställda av privata företag hade egentligen behövts om det inte vore för att det fanns skatter och andra lagar som politiker beslutat om.

        På ett sätt håller jag med om att arbete alltid kommer vara en bristvara (tills alla världens problem är lösta), men frågan är om det alltid kommer vara en bristvara för de människor som sitter på resurserna (läs rätt sida av flaskhalsarna), och frågan är hur många människor som egentligen behövs för att göra de jobben. Väldigt få är min gissning. Därmed inte sagt att detta måste vara ett problem som inte kan lösas (och att lösningen mycket väl kan vara anarkokapitalistisk) och leda till något mycket bättre, men jag köper inte riktigt det här med att det bara per automatik kommer skapas nya jobb/försörjningsmöjligheter. I alla fall inte för vanliga människor och i alla fall inte om inte ekonomin och lagstiftningen förändras ordentligt.

      2. Man skulle kortfattat kunna säga såhär. Robotarna i sig är inte problemet. Robotarna kombinerat med den nuvarande lagstiftningen riskerar däremot att bli ett jätteproblem. Att hänvisa till hur jobb har utvecklats under de senaste 100 åren är inte ett bra svar, eftersom dessa jobb till mycket stor del har skapats på socialistisk väg och orsakat mängder av andra problem. Jag tror att enormt mycket problem väntar för väldigt många människor inom en ganska nära framtid pga detta och då är det bra om vi kan erbjuda frihetliga lösningar på de problemen. Att hänvisa till ”titta hur bra det har gått hittills”, är till stor del att peka på en socialistisk ”lösning”.

  3. Mitt lokalpatriotiska hjärta tog ett litet skutt när Hans nämnde Örebro, men den känslan ersattes snabbt över med besvikelse när Västerås kom på tal :<

  4. Simon Månskiöld

    ”Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är större” är inte något ni borde skratta åt. (ett citat från 1700-talet för övrigt, det är inget nytt påfund.) Det understryker att det är viktigt att tänka fritt, men det spelar ingen roll om du är en fri tänkare ifall du om och om igen kommer till felaktiga slutsatser. Jämför med svensk skola som lär ut kritiskt tänkande hit och dit, men underlåter sig att lära ut etablerad kunskap och fakta på ett ordentligt sätt. Saker måste komma i rätt ordning och det fria tänkandet är underställd vikten av att kunna ställa korrekta premisser och dra följderna av dess slutsatser. Det är de som slänger om ordningen som blir socialister (ALLA tycker att det borde vara ”rätt stort- fritt större”) inte de som inser att rätt tänkande väger tyngst i slutändan..

    1. @Simon Månskiöld : I ett sunt utbildningsklimat vore det självklart inget att skratta åt. Men när en statligt sponsrad läroanstalt påpekar vikten av att ”tänka rätt” så blir det aningen dråpligt.

      ”Tänka rätt” kan ju ha två betydelser, onekligen.

      1. Jag håller med. Vad som är rätt tänkande går aldrig att veta. Med fritt tänkande är sannolikheten att hitta rätt tänkande större än utan fritt tänkande.

        När alla tänker på samma sak (rätt tänkande), tänker ingen.

    2. Simon, det är faktiskt ett av mina favoritcitat och får mig alltid på gott humör. Det fina är att det är tveeggat:
      (1) Det retar upp dem som sysslar med känslobaserad ”vetenskap”.
      (2) Och samtidigt betonar det vikten av att tänka både fritt och logiskt

    1. @Martin : Det skall erkännas att vi lyckades med en felsägning, igen. När vi talar om Afrika talar vi om Afrika söder om Sahara. Det är nämligen så att det funnits en välkänd högtstående civilisation i Afrika, nämligen den egyptiska.

      Guns, Germs and Steel går även den på läslistan.

      1. Haha, Egypten glömde jag helt bort. Vi har ju även Songhai, men inte heller de var verksamma i subsahariska afrika.

  5. Tack för avsnittet.

    Angående fackets metoder så är ju grundproblemet i Sverige att fackföreningarna har särskilda skydd av det statliga våldsmonopolet. Det finns en bibba lagar som ger facken särskilda privilegier att härja lite som de vill, strejkrätt, förtroendemannalagar etc. I en fri värld kan en arbetsgivare helt enkelt avskeda en strejkande anställd och ersätta den med någon som är villig att sälja sitt arbete till det pris du är villig att betala för det arbetet. I Sverige blir det svårt.
    Fackföreningar får gärna organisera sig och bestämma vilket pris de ska sälja sitt arbete till, inte konstigare än vilken kartell som helst.

    1. @Apan : Absolut. Inget fel på fackföreningar som sådana, men de får nog klara sig utan statliga våldsprivilegier. Sedan har vi alltid sedan länge haft en intressant tre-enighet av facket – staten – arbetsgivarorganisationer i det här landet.

  6. Hej!

    Besittningsrätt är inte så illa som det låter. Det handlar helt enkelt att ha en lösning på problemet om A och B båda hävdar att de äger en viss sak. Då krävs det ju att att en domstol (helst en privat) avgör vem av A och B som har äganderätten till saken. Eftersom att en sådan rättegång tar tid (även om den skulle vara privat) så måste man ju bestämma vem som ska ha saken framtill rättegången avgör vem som har äganderätten.

    Alternativen är att A, B eller en tredje part förvarar saken tills rättegången är avgjord. Det är ganska ineffektivt om en tredje part ska förvara saken (tex om man tvistar om äganderätten till en hund vill man kanske inte att hunden ska förvaras i nåt lager) och kostsamt.

    Det bästa är då om A eller B får ha saken (och nyttja den) tills äganderättsfrågan är avgjord. Frågan är då om vi ska ge saken till A eller B? Om vi inte har en aning om vem som äger saken utan det måste undersökas så måste vi använda oss av en tumregel. En tumregel är att den person som har en viss sak i besittning är ofta den som äger saken (det är sant i de allra flesta fallen). Därför är det rimligt att om A har saken i besittning så får han fortsätta att ha den tills en domstol avgjort vem som har äganderätten till saken.

    Därför är besittningsrätten helt rimlig.

    1. Besittningsrätt som princip är helt rimlig. Men i händerna på staten blir även denna rättsprincip perverterad. I det här fallet råder det inget tvivel om vem som äger marken. Det står ju till och med i klartext i statens egna register. Samma stat som motiverar sitt existensberättigande genom att den påstår att den är garant för äganderätt sätter själv densamma ur spel. Som vanligt.

      1. Det är bra att lägga in ett moraliskt perspektiv i det hela. Den som äger en fastighet har full rätt till den rent moraliskt.

        Det flesta människor känner inte till att om de åker och köper en tavla som hänger hos säljaren och de köper den med kvitto och allt och sedan låter tavla hänga kvar hos säljaren för att hämta den om några dagar och då finner att säljaren har sålt tavlan till en tredje person inte kan göra något åt det; inte ens begära pengarna tillbaka. Köparen har inte tagit tavlan i besittning. De flesta människor reagerar att detta är totalt moraliskt oriktigt och anser att tavlan ägs av den som har kvitto på ägandet oavsett var den hänger.

      2. @ Göran

        Kan du bevisa att du köpt tavlan ska du ha skadestånd av säljaren även om du inte kan få tavlan då denna sålts till en annan köpare som tagit den i besittning.

        Sådana här exempel visar, utöver att en tumregel behövs, att det alltid går att strula till det om man verkligen vill göra det. Som att sälja en sak och låta köparen få ett intyg om att han kan hämta ut varan vid en senare tidpunkt, då omedelbar leverans påstås omöjlig, och sedan göra flera kopior på intyget och ge till lika många köpare.

        Det är ett sätt att göra sig omöjlig i framtiden, vilket naturligtvis något tröstar.

  7. Bubba "Krafs" Bluffström

    Stephan Molyneux säger vettiga saker, men han låter och ser smått galen ut. Av någon orsak får jag en lite ohälsosam, religiös kultkänsla över hans konstpauser på något vis, men de flesta intressanta personer framstår väl som lite smågalna ibland. Jag uppskattar honom, åtminstone de 10-15 avsnitt jag sett/lyssnat på.

    Ni hade ju ett avsnitt om alternativ media på Radio Mises. Många bra tips som History of Rome, Molyneux m.fl., men ni får hemskt gärna rekommendera ännu fler podcaster och mediekanaler.

    Mvh,

  8. Ni får gärna bli bättre på att länka till de olika sakerna som ni omnämner i avsnitten, vore uppskattat om man enkelt kunde klicka sig vidare till artiklar som omnämnts.

    1. Ja, mycket önskvärt. Böcker som nämns bör finnas med och även när någon persons verk rekommenderas.

  9. Kan man på något sätt få updates, allra särskilt om podcasts, men gärna om artiklar också, per elpost? Snälla, snälla, jättesnälla?

  10. @JohanIII : Enligt tekniska avdelningen bör det finnas en sådan plugin till webben. Skall se om vi kan ordna det framöver.

  11. Angående robotsamhället: om vi lyckas utveckla robotar som kan utföra allt som vi människor gör skulle slutstadiet förmodligen vara att vi alla relativt enkelt kan bli ekonomiskt oberoende. Vi kan arbeta en kort period av livet och sedan köpa en andel i ett robotföretag och leva resten av livet på avkastningen från detta ägande. Mänskligheten har ju redan tagit stora steg mot detta tillstånd med tanke på att den andel av livet som vi arbetar blir kortare och kortare. Jag är i alla fall inte orolig för robotarna:-)

    1. I teorin är det så, absolut. Och det borde även vara så i praktiken. Problemet är robotsamhället i kombination med statliga regleringar. Detta eftersom regleringarna skapar flaskhalsar som gör att vem som helst inte kan/får skapa de resurserna om behövs för att bli ekonomiskt oberoende. Kort och gott att man måste handla vissa saker från statligt godkända instanser. Kan vara boende, el, mat, transport osv. Det gör att det på artificiell väg skapas arbetslöshet i en del av kedjan och arbetsbrist i en annan och det här riskerar att skapa stora problem för folk när det i praktiken inte längre kommer behövas mer arbetskraft i delar av ekonomin där det är möjligt/tillåtet att arbeta pga lagstiftningen.

      Det här är absolut inget frimarknadsproblem, tvärtom, men man ska nog dra sig för att säga att det alltid kommer komma fler jobb. Framförallt ska man dra sig för att påstå att det har skapats en massa nya jobb hittills, för det har det inte. Det som har skapats är en massa statligt subventionerade låtsasjobb.

      Utvecklade detta närmare längre upp.

  12. Beträffande ”stora ledare” citerar Vilhelm Moberg i förbindelse med Smålands betvingare Gustav Vasa och den svenska ”national”-statens födelse Machiavelli i hans florentinska historia:

    ”De som segra, på vilket sätt de än segra, aldrig få de skam av segern i historien.”

    Att olika krafter nu vill återuppliva 1900-talets massfirande av stats-nationella hjältar som Karl X Gustav och Magnus Stenbock bevisar kanske också Machiavellis tes?

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *