Skapar yttrandefrihetslagar konflikter?

angry-screamingLag har inte bara en förmåga att verka avskräckande på potentiella förövare, utan kan också ingjuta en falsk känsla av trygghet hos deras offer. Ta som exempel en ensam kvinna som går lättklädd om natten genom, säg, ett typiskt ”utanförskapsområde” i sydvästra Sverige. Har hon rätt att göra det utan att bli antastad? Javisst. Skyddar lagen henne mot våldtäkt? Inte ett dugg. Den som ofredar henne kan visserligen åtalas och straffas, men detta sker i så fall post factum och förändrar inte något som redan skett.

Lag ger upphov till två motriktade krafter. Dels har straffet har en avskräckande effekt på potentiella förövare, vilket minskar risken för övergrepp. Dels invaggar denna vetskap somliga individer i en falsk trygghet så att de beter sig mer riskfyllt än de annars skulle gjort, vilket ökar risken för övergrepp. Det är förstås omöjligt att beräkna nettoeffekten av dessa motkrafter, det vill säga om lagen sammantaget ökar eller minskar risken för övergrepp.

Detta resonemang kan tillämpas på vitt skilda fenomen. Vad händer rent allmänt när en tredje part lovar att tillhandahålla skydd för den ena av två andra parter? Hur uppför sig banker och deras kunder när staten garanterar att banken uppför sig ansvarsfullt med kundernas insättningar? Hur uppför sig Polen när Storbritannien lovar att försvara dem vid angrepp från främmande makt? Hur uppför sig ett barn om det vet att pappa ständigt träder in och betalar när det gör något dumt?

Och hur uppför sig hånfulla serietecknare under lagstadgad yttrandefrihet? Är det möjligen så att de blir mer stöddiga än vad som är klokt om de tror att de kan håna gränslöst i skydd bakom våldsmonopoolet? Det är som sagt omöjligt att kalkylera nettoeffekten av yttrandefrihetslagar, men det är tänkbart att Charlie H. lät sig invaggas i en falsk tro att man under statligt skydd riskfritt kunde trycka tummen i ögat på världens muslimer hur mycket som helst utan att någon av dem skulle skjuta tillbaka. Det är också tänkbart att statliga yttrandefrihetslöften faktiskt leder till ett elakare och mer konfliktfyllt samhälle. Konflikter som dessutom eskalerar när somliga, i trots mot våldshandlingar, vill poängtera yttrandefriheten ännu hårdare genom att skruva upp tonläget ännu högre. Mycket av den demokratiska statens verksamhet skapar onödiga konflikter i samhället, det är inte otänkbart att det är på samma sätt med yttrandefriheten.

För att vara tydlig: Detta är ingen argumentation för avskaffande av yttrandefrihetslagar, eller ifrågasättande av att folk ska få klä sig hur de vill, ej heller ett ”skuldbeläggande” av offer. Det är bara ett konstaterande av att lagar inte är ett skydd, samt att de har sekundära effekter som konflikter och avtrubbad riskbedömningsförmåga, vilka i sig kan vara farligt.

 

3 reaktioner på ”Skapar yttrandefrihetslagar konflikter?”

  1. Jag funderade på just detta ang. charlie. Dom förlitade sig på att statligt våldsmonopol skulle skydda dom.

  2. Jag undrar om Charlie ens tänkte att de skulle få skydd av den franska staten mot människor som vill dem ont. Jag tror mer att de tänkte att de kan förolämpa muslimer eller vems som helst hur mycket som helst för den franska polisen kommer inte att komma stormande för de är skyddade av lagarna i Frankrike att kunna yttra vilka dumheter som helst.

    Yttrandefrihetslagar är till för att skydda medborgarna mot ingripande från staten, när staten kritiseras. Lagen har ingen att göra med vad medborgarna säger till varandra. Mellan medborgare kan man inte hävda att man kan säga vad man vill utan konsekvenser. Det är upp till var en och en som tar emot ett meddelande att tolka det och bestämma hur tolerant man vill vara. Sedan kan vi diskutera hur vi får utöva konsekvensen: i domstol, grupp av kloka människor, handgemäng med regler eller utan regler.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *