017: Miljövård och frihet

Nästan alla miljöproblem idag uppstår där det inte finns privat egendom, eller där staten ger tillåtelse till nedsmutsning för att gynna skatteintaget. En genomgång av några verkliga och falska fall av miljökriser. En närmare titt på den så kallade globala uppvärmningen och Hans egna upptäckter av manipulerade temperaturdata. Avslutningsvis några visdomsord från Platon själv.

22 reaktioner på ”017: Miljövård och frihet”

  1. En sak jag reagerade på var detta med att det inte är någon skillnad på att äga land och att äga hav. Jag tycker kanske att det är lite mer komplicerat än så, om inte i teorin så iaf i praktiken:

    Havet är flyktigt, det är svårt att ”bruka” det på samma sätt som man brukar en bit åkermark eller bygger på land. Jag kan möjligen muta in en areal och hävda att det är mitt, men det duger ju inte om man är Rothbardian eller Lockean. Det ska ju användas. Att förflytta ett skepp eller lägga ut nät på olika ställen är inte samma sak som att äga en yta där jag plogat, byggt eller röjer och avverkar.

    Någon som har tänkt på saken?

    1. Du kan ju äga en insjö eller en del av en insjö vad är skillnaden?
      Som markägare av strand tll en insjö har du per automatik äganderätt i del av insjön där ingår bland annat jakt och fiskerätt.
      Gränserna för din del av sjön går efter vissa generella regler efter hur gänserna är dragna av dina ägor på land, om inget annat är överrenskommet.
      Det är inga som helst problem att reglera vilken sorts fiskeredskap man får använda och var du får använda dessa i insjöar eller vilka som får fiska där.
      Det finns väl utvecklade frivilliga fiskevårdsföreningar som har fisketillsyningsmän som patrullerar dessa sjöar i Sverige.

      1. Jag sa inte att det var omöjligt att bestämma att den här ytan är min och den här ytan är din eller reglera vem som får göra vad var på vatten. Min fråga handlade om hur äganderätt uppkommer.

        Rothbard tar exempelvis upp frågan om att inhägna ett stor bit land som inte brukas och säger att det är illegitimt ägande. För mig låter det som om det mesta man gör på havet skulle innebära motsvarande problem.

  2. Ni har valt en felaktig presentation av singularitetsteorin. Namnet singularitet kommer ifrån att det är omöjligt att göra förutsägelser från en sida av singularitetsögonblicket till den andra sidan. Jämför eventhorizon i fysiken/svarta hål. När ni presenterar människor som gör rosenskimrande tolkningar av singularitetsteorin så går ni emot själva grundiden i teorin.

    Teorin ser ut ungefär såhär:
    För att förbättra teknologin som tillhandahåller maskinell beräkningskraft så används beräkningskraft, dels mänskliga hjärnor, dels den maskinella beräkningskraft som finns tillgänglig just då. Trenden hittills har varit att en större och större andel av den beräkningskraft som krävs för att förbättra den teknologi som tillhandahåller beräkningskraft har varit tidigare skapad beräkningskraft. Detta ser ut som ett förhållande med positiv återkoppling. Och förbättringen av beräkningskraften har hitintills varit exponentiell ända sedan transistorn uppfanns. Om denna trend fortsätter så kommer förbättringen av beräkningskraft ställa sig vertikalt när andelen redan skapad beräkningskraft som används närmar sig 100%.

    Singularitetsteorin säger att det är omöjligt att göra någon sorts förutsägelse om hur samhälle eller ekonomi kommer vara på andra sidan denna händelse. Och att tillgänglig beräkningskraft kommer att vara mer eller mindre oändlig. Det är allt.

    Min reflektion är att om något liknande inträffar kommer oändlig makt hamna i väldigt få människors händer. Vilket inte kommer vara nyttigt för oss andra.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Event_horizon
    http://en.wikipedia.org/wiki/Technological_singularity

  3. Vi kanske får presentera singularitets-teorin lite mer noggrant någon gång. Det skall dock anmärkas att jag inte tror på den överhuvudtaget, av den enkla anledningen att en ökning i beräkningskraft inte innebär en ökning i komplexitet. Ökningar i beräkningskraft lider precis som allt annat av fallande marginalnytta – därtill springer de in i universums begränsningar hela tiden.

    Sedan har du säkert rätt i att den utopiska bild som Kurzweil & Co. försöker måla upp bara är en av de synvinklar på det hela som existerar.

    1. Ökad beräkningskraft kräver även ökning av energin. En oändlig beräkningskraft skulle då kräva en oändlig energi.

  4. Kudos för att ni inte slätar över det potentiella problemet med peak oil. En del liberaler brukar ha lust att nöja sig med ”oljan kommer aldrig att ta slut”, med hänvisning till prissystemets funktion, men självklart är det ingen alarmist som nöjer sig med det svaret.

    Själv brukar jag säga att det bästa är om politiker låter bli att göra någonting oavsett om det hittas alternativ eller inte. Om det finns en fysisk möjlighet att hitta hållbara alternativ som inte sänker vår levnadsstandard så kommer de att hittas allt eftersom priset på olja höjs, och därför är det enbart självspäkning att börja beskatta och spendera en massa resurser idag (som folk vill lägga på annat) på den typen av forskning. Om det å andra sidan är oundvikligt att vi kommer att få en sänkt levnadsstandard i framtiden, så är det förstås också meningslöst att spendera våra nuvarande resurser på något som ändå inte kommer att ge resultat. Bättre då att låta prissystemet långsamt leda oss genom regressionen till en mer spartansk livsstil.

    Felet de flesta gör är att de inte inser att omställningen, hur den än kommer att se ut, kommer att gå långsamt. Vi kommer inte att plötsligt vakna upp en dag utan någon olja. Skattefinansierad ”omställning” kommer därför att ge oss samma resultat som vi skulle ha fått ändå, det kommer bara att kosta mer tid och resurser än det annars skulle ha gjort pga kalkylproblemet samt att byråkraterna ska ha sitt.

    1. Ja under förutsättning att inget oförutsett händer som krig, naturkatastrof eller liknande. Du kan vakna upp en morgon och oljeexporten från någon/några av de största leverantörerna är borta för en längre tid eller alltid. Långsamhetsscenariot ältas om och om igen tills den blir en sann myt bland många andra.

      Jag hoppas långsamhetsscenariot är det som blir verklighet men tar det inte för givet.

  5. Ni var inne på det där med molnbildning, något som jag har haft intresse ända sen jag för ett antal år sen läste ”The Chilling Stars”.

    Det framgick inte riktigt i programmet, men teorin är alltså att solens magnetfält (som hänger ihop med solfläckarna) skyddar jorden från kosmisk strålning (laddade partiklar med enorm energi). När magnetfältet är svagare så träffas jorden av mer kosmisk strålning.

    Kosmisk strålning av en viss typ gör enligt teorin att det bildas fler moln på en viss höjd (genom att skapa s.k. kondenskärnor), och dessa moln har en kylande effekt.

    Att det finns olika perioder i jordens värmekurva beror då dels på att solens magnetfält är periodiskt, men också (och det är bokens huvudpoäng) att solsystemet rör sig i galaxen och då och då träffar på olika områden med mer eller mindre kosmisk strålning, som alltså styr till exempel istider och liknande globala fenomen.

    Det är en intressant teori, och bara nu häromdagen kom det en artikel där man har studerat dessa kondenskärnor och funnit att koncentrationen kan variera hela 6,8% över en solcykel.

  6. Tja, själv råkar jag vara expert på området och har aldrig trott på NWO:s fascism eller nykommunism. Allt där handlar om makt. Att förstöra den västerländska civilisationen…

  7. Hur skall miljöförstöringsaspekter, speciellt långsiktiga sådana hanteras i ett anarkistiskt system? Om jag äger ett område kan jag dumpa där men det tenderar att alltid läcka till kringliggande områden. Inte ovanligt att utsläpp sprider sig över stora delar av jordklotet.

    Jag tänker på utsläpp som dioxin, PCB med flera som är mer eller mindre spridda över hela klotet. En kränkning av äganderätten enligt mig, en allvarlig sådan.

    Blir äganderätten stärkt kommer även skyddet mot miljöförstöring att stärkas och inte som idag bli legitimerad av staters gränsvärden och tillstånd att förgifta andra och deras miljö.

    1. Patrick : Miljöförstöring är svårdefinierat – vad innebär att en miljö är förstörd? Människan kommer alltid förändra miljön, sedan finns det naturligtvis förändringar till det bättre och till det sämre beroende på synvinkel.

      Vad gäller storskaliga utsläpp så är det egentligen ganska enkelt – alla som påverkats av dem kan driva juridisk process mot den som gjort utsläppen. Det måste dock finnas en skadeverkan – t.ex. kan man knappast stämma grannen för att han spridit utandningsluft över ens ägor.

      Vad gäller saker som är spridda ”över hela klotet” så är vi återigen tillbaka vid problemet med äganderätt. Eftersom stater är de som äger i princip hela markytan världen över så är det de som borde driva process mot förgiftningen – men det gör de inte. Till viss del för att alla är lika dåliga kålsupare (se :utfiskning) men även för att under nuvarande internationella statliga jurisdiktioner är det omöjligt.

      Något som t.ex. SKULLE vara helt görbart men som inte har gjorts är att lägga böter motsvarande saneringskostnaden för olje-fartyg som ”spolar tankarna” i Östersjön. Med tanke på beloppen vi talar om så skulle kostnaden för att fixa några hundra kustbevakare som ligger och snokar vara relativt futtig.

      Problemet är sannolikt att det finns nationella intressen bakom de flesta storföretag, och om ett utländskt företag fick böter i miljardklassen för att de släppt ut olja i Östersjön så skulle hela den diplomatiska snurran dra igång och sen skulle man komma överens om att njäääää, så illa var det nog inte, etc. etc.

      Likaledes skulle det gå utmärkt att låta bönder som övergöder betala för saneringen av kringliggande mark, men där har vi ett annat knix, nämligen att svenska bönder redan har konkurrens-nackdel gentemot övriga, subventionerade europeiska bönder. Det kostar alltid att göra saker på rätt sätt, och tyvärr är det ingen som vill betala för sådant idag.

      Det är inte helt trivialt, är det jag försöker peka på, då det är så många fel i ekvationen att det är svårt att få till ett enda rätt, när det gäller miljöskydd. Det enklaste och rätta är och förblir att privatisera allt.

  8. Av Världens oljereserver är 80% statsägda och den 20% privatägda reserver är långt från att kunna kallas en fri marknad. Nationella intressen alltid prioriteras framför långsiktig ekonomisk lönsamhet. Ändå är peak oil inget större problem för att folk kan köpa papperspåsar istället för plastpåsar. Samtidigt, samma folkets förmåga att äta annat an fisk stoppar inte utfiskningen. ???
    Hans, du är en av de få liberaler som ger vikt till ämnet peak oil. I radiosändningen har du nämnt stora felallokeringar i klart referens till artikeln du skrev om ämnet för några månader sedan, vilken jag gillade.
    Jag förstår att det här ämnet är inget lätt att prata om här på grund av att de etiketteras som vänster-oro av många.
    Jag tycker att peak oil är lätt att förklara med ekonomisk resonemang från en österrikisk perspektiv.

    http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/1/11/Reservespie.png

  9. Peio : Papperspåsarna var naturligtvis till viss del ett skämt. Allt vi säger är inte på fullaste allvar. Poängen som gäller är att olja GÅR att byta ut, oljeprodukter är inte oersättliga – däremot kostar det. På en fri marknad handlar det om att priser går upp, inte att varor försvinner från hyllorna. Att sedan priserna i vissa fall (för produkter som har extremt högt beroende till olje-råvaror) kan gå upp så mycket så att nästan ingen har råd med dem må så vara.

    Vad gäller utfiskning – skulle folk sluta äta fisk så skulle det naturligtvis sluta vara ett problem 🙂 Fisk är dock vad som brukar kallas en ”förnybar resurs”, så det är inte samma problemområde. Problemet där är av typen ”allmänningarnas tragedi” – d.v.s. ingen bryr sig om långsiktigt tillväxt och hälsa hos fiskbeståndet då det finns mer att tjäna på att fiska upp allt man ser fort-som-f*n, innan någon annan gör det.

    Peak-oil ÄR inte knepigt – det har enbart att göra med hur vi utvinner resurser (bästa källorna först). Det vi inte kan förutspå är i vilken utsträckning vi kommer väga upp för det med ny teknik. Att vi inte kommer kunna väga upp för det helt ser jag som sannolikt – en viss effekt kommer det att få. Däremot tror jag inte heller på katastrof-scenarier, av anledningar jag nämnde – t.ex. att vi kan syntetisera oljeprodukter, det är bara mycket dyrare än att borra upp dem ur berget (i dagsläget).

    Konsekvensen, enligt de simpla ekonomiska resonemang jag lutar mig på, blir att saker som är mycket oljeberoende (bilism, flygturism) kommer bli dyrare, någonstans mellan lite dyrare till markant dyrare, men inte försvinna. Godsfrakt kan komma att bli mer järnvägsbunden och mindre vägburen.

    Det stora problemet, som alltid, är och förblir statliga ”åtgärder”, samt risken för att arabstaterna har varit så kortsiktiga så att de har ljugit om sina reserver och det finns mycket mindre lätt-tillgänglig olja än vi tror kvar. Där finns det också teorier, men jag tvivlar på att någon sanning går att utröna där förrän det faktiskt inträffar att arabstaterna minskar sin försäljning.

    Får se om jag orkar hamra ut en ny artikel i ämnet, blev visst en halv här i kommentarsfältet…

  10. Ärkekängan Mikael

    Hej på er! Tack för ännu ett jättebra avsnitt.

    Jag skulle väldigt gärna vilja höra era funderingar kring vad föräldrastaten gör med människorna och kulturen?

    Väldigt ofta ser och hör man människor ropa att staten ska ta ansvar, skicka mer pengar och resurser, och så vidare och så vidare. Tänk hur fantastiskt det vore om vi själva förstod att vi kan göra något åt saker och ting och inte behöver staten till allt.

    Är något trasigt, exempelvis nån gammal parkbänk utanför lägenhetshuset, då går det väl alldeles utmärkt att ge sig ut på egen hand och spendera 20 minuter på att reparera den! Är det något som kräver mer jobb, då kanske man kan gå och knacka på hos grannar och fråga om de kan eller vill hjälpa till. Det är en ganska fin tanke tycker jag, och det vore faktiskt roligt och gemytligt om det fungerade på det viset. Jag tror att människor mår bra av att sköta om sin närmaste omgivning själva.

    Dessutom, om människor själva fixar och donar och reparerar i sitt bostadsområde, då jävlar kan ni lita på att man inte ser med blida ögon på vandaler som kommer och förstör!

    Hur som helst vore det roligt om ni kunde föra något längre resonemang om hur det skulle fungera och hur människorna och kulturen skulle påverkas och se ut om vi inte fick eller helt enkelt inte mottog hjälp från staten.

    Tack!

    1. Vi har mycket att säga om vad välfärdsstaten gör mot människor. Vi råkar tycka väldigt illa om det. Den korta versionen är att välfärdsstaten, genom omvända incitament och skattebörda stryper civilsamhället, och får människor att sluta engagera sig för gemensamma mål.

      Vi tar ett avsnitt om det vad det lider, vi lovar.

      // H

  11. Det finns faktiskt ekonomiska själ att reparera parkbänken själv. Om kommunen ska göra det så behöver de beskatta mig så pass mycket att jag måste tillbringa 4-8 timmar med ett lönearbete. Om jag i stället tar en hel dag ledigt och ägnar 1-2 timmar åt att laga parkbänken och resten del av tiden kan jag vara ledig eller göra vad jag vill med.

    Slutsatsen är att om vi gör mycket själva så skulle vi få väldigt mycket tid över till att, t.ex. lära barnen lite mer av livet än den indoktrinering de får i skolan som mer kan liknas vid en broms än en gaspedal.

    Lustigt nog läste jag i dagens Metro att väljare lämnad KD för S för S anses ha en lite bättre familjepolitik. Skrik! Är folk helt okunniga? S ungdomsparti vill ha obligatorisk (tvångsplacering) daghem för alla barn från tre år ålder.

    1. Hitler var mycket för att staten ska uppfostra barnen och speciellt att de ska få rätt tankar. Två länder förbjuder hemskolning: Sverige och Tyskland och det var Hitler som införde det i Tyskland. Sverige var lite segare och införde det på 2000-talet.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *