Funderingar om ekonomin och sociologin bakom Bitcoin

bitcoin-logo-3dBitcoin är nytt, häftigt och revolutionerande. Som med alla omvälvande tekniker uppfattas det nya som helt annorlunda från vad som kunnat föreställas tidigare, och någonting som måste betraktas från ett helt nytt och revolutionerande perspektiv. De gamla tankarna har helt plötsligt blivit utdaterade, nu gäller det att börja om från början förstår vi. Låt oss uppfinna hjulet på nytt!

Men för oss som gärna undviker detta företag måste vi först göra oss väck med vår samtidsprestige. Vi måste lämna tanken om att Bitcoin bara kan förstås av någon som lever nu och som hört själva ordet.

I stark motsats till detta så skrevs de bästa böckerna om Bitcoin före Bitcoin var känt. Eftersom insikter i ekonomisk vetenskap är tidslösa är teorier om pengar lika relevanta oavsett om de kom före Bitcoin eller om de kom efter. I denna serie inlägg ska jag därför försöka förstå Bitcoin genom att använda mig av böcker och tankar som kom innan Bitcoin uppfanns.

Låt oss börja med att svara på frågan: vad är Bitcoin?

Bitcoin är en digital valuta där konsensus om vem som äger vilka bitar uppnås på ett decentraliserat sätt. Varje gång en bitcointransaktion sker sparas denna i en offentlig bok. Detta sker genom en process där datorkraft används för att lösa matematiska problem, boken underhålls alltså av “grävare”. De som deltar i denna process belönas med ett antal bitcoins om de är de som knäcker det matematiska problemet först. Man kan beskriva det som en omröstning där vem som helst kan delta och får sin röstningskraft baserat på sin datorkraft.

Förhoppningen är att detta ska åstadkomma en knapp valuta där bitcoins bara kan spenderas en gång. Det finns goda incitament för grävarna, de som röstar, att säkerställa detta, eftersom annars kommer nätverkets värde kommer att falla och därmed blir deras belöning mindre.

Vad är det som gör detta så intressant?

Det är av två helt olika skäl. Den första är att Bitcoin är knappa, vilket är en av förutsättningarna för att det ska kunna användas som ett bytesmedel [1]. Eftersom pengar varken är en produktionsvara eller konsumtionsvara, som Karl Knies noterade, så ger en ökning av pengautbudet inget ökat socialt välstånd [2].

Men detta är inte nytt. Det har varit fullt möjligt att åstadkomma knapphet i en digital miljö under många år. När jag i början av 2000-talet spelade dataspel på internet rådde knapphet, om jag spenderade mina mynt på att köpa nya vapen eller verktyg försvann dem.

Det andra som är intressant med Bitcoin är inte heller nytt. Det handlar om det faktum att det är decentraliserat. Det finns inget högkvarter som bestämmer vem som äger vilka bitcoins.

Det som är nytt med Bitcoin är kombinationen av dessa två egenskaper. Helt plötsligt har vi en digital miljö som inte kontrolleras av en central enhet men som samtidigt har förmågan att upprätthålla knapphet. Denna uppfinning är av monumental betydelse.

Men om många av historiens största uppfinningar hjälpt människan att överlista naturen och överkomma fattigdomen så är Bitcoin annorlunda. Genom sin decentrala konstruktion överlistar Bitcoin staten. Staten är som mest effektiv när det gäller fasta objekt där det är enkelt att lista ut vem som äger vad och hur det stjäls. Fastigheter, inkomster och pengar i bankvalv är goda exempel. Men staten har det väldigt svårt när det gäller decentraliserade system där vem som helst kan ansluta sig till det olagliga till väldigt låga kostnader. När dessa system innehar några egenskaper som gör det bekvämt för vanliga människor har de potential att rubba staten rejält, eftersom du helt plötsligt får en folkmassa som agerar för att skada staten även om de inte behöver ogilla staten på ett intellektuellt plan.


[1] Se Jörg Guido Hülsmanns Ethics of Money Production s. 23 för en uppräkning av andra fördelaktiga egenskaper för att något ska bli pengar.

[2] Mig veterligen förklarades detta först av Ludwig von Mises i hans bok Theorie der geldes und umlaufsmittel.

5 reaktioner på ”Funderingar om ekonomin och sociologin bakom Bitcoin”

  1. Jag såg en video där en person redogjorde för hur flygplatskontrollanter i USA ville undersöka hur mycket pengar han hade på sig och motiverade det genom att de hade sett att han hade Bitcoins i sin ryggsäck.

    1. Yes, såg det också. Men detta är egentligen inget problem eftersom att man lätt kan förvara sina bitcoins krypterade utan någon chans att någon ens fattar att det är bitcoins man har på datorn.

  2. This is capitalism at work, folks. But reading the commentary in the papers it appears that, all those Sunday speeches in praise of innovation and creativity notwithstanding, people can really deal only with ‘markets’ that have already been neatly regulated into stagnation or are carefully ‘managed’ by the central bank.

    Those who are lamenting the new – and yet tiny – currency’s volatility and occasional hic-ups are either naïve or malicious. Do they expect a new currency to spring up fully formed, liquid, stable, with a fully developed infrastructure overnight?
    http://detlevschlichter.com/2014/02/bitcoin-has-theory-and-history-on-its-side/

    Banks started hawking credit cards to the masses in the mid 1960s. They actually sent people preapproved credit cards in the trusty U.S. mail. In fact, millions of cards were sent out in the late 1960s. Of course, they were stolen and people started getting bills for cards they never used. Congress, thankfully, put a stop to this go-to-market strategy.

    The credit card industry was almost strangled to death in the 1970s – usury laws capped interest rates in a lot of states. When interest rates skyrocketed in the late 1970s and early1980s, that made the credit part of credit cards just about useless. As Evans and Schmalensee point out in Paying with Plastic, the credit card industry didn’t really take off until the 1980s. Then, there was no looking back.

    Yep, you did the math right. That was 30 years after the whole idea of the general-purpose card was invented, and two decades after Bank of America mailed out the first batch of unsolicited cards in California in 1958.

    So the moral of the story is, when it comes to new financial services products, it can take a long, long, long time to work out the kinks and truly go mainstream. We’re all living that right now with the move to mobile payments, too.
    http://www.pymnts.com/briefing-room/issuers/virtual-currency/2014/the-big-bitcoin-debate-is-bitcoin-more-than-money

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *