Demokrati och fred

Ibland snubblar man på citat som på ett mycket tydligt sätt visar på skillnaden i syn på demokrati under de senaste 50 åren, och vad upplysta individer tyckte i frågan innan dess.

Förutom de vars kamp för överlevnad var så pass påfrestande att ingen tid eller önskan om självbedrägeri fanns, blev världen en fråga om skådespel och hitte-på, som förfalskade alla värderingar och gav oärliga perspektiv till varje händelse, och när den största tragedin i mänsklighetens historia inträffade var varje nation lika förvånad och oförberedd, trots att de alla i själva verket inte hade gjort något annat än att förbereda sig för det, medvetet eller omedvetet, i ett halvt århundrade. Kriget var sannerligen systemets slutgiltiga triumf. Varje man, världen över, tvingades kämpa för att göra världen säker för Demokratin, oavsett om han trodde på det eller ej – trots att kriget utan tvivel var en konsekvens av den form av statsskick som han nu uppmanades kämpa, och därtill ett [styrelseskick] synnerligen olämpligt för ett korrekt genomförande av ett krig….Varje lands befolkning lät de mest brutala och hycklande av sina landsmän klättra till toppen och regera över dem, och bevisade därmed hur mycket de hade vunnit med utbildning och övriga välsignelser vilka systemet hade givit dem.

– Sir Osbert Sitwell, citerad i ”The Conservative Mind”, Russell Kirk, 7th ed (sid. 410)

Utöver det faktum att författare för snart 100 år sedan hade en förkärlek för bisatser får man konstatera att det var mindre teologisk dimma kring demokrati som styrelseskick och dess konsekvenser på den tiden. För den som inte dykt allt för mycket i historien är det självklart första världskriget som det refereras till, ett krig så brutalt och vansinnigt att det skakade hela den västerländska civilisationen i sina grundvalar. Drygt 20 år senare, efter demokratiska reformer och konsekvent nedmonterande av den historiska västerländska civilisationen, utkämpades ett ännu vansinnigare krig, där alla illusioner om civilisation upphörde och civilbefolkningen, likt under tidigare barbariska perioder, återigen blev måltavla för att tvinga fiende-nationer till reträtt. Som avslutning avrättades under loppet av en mikrosekund hundratusentals civila japaner för brottet att de bodde på fel ställe på jorden, medelst atomvapen.

Det är mycket vi inte får lära oss om i skolan, som skulle kunna få oss att tvivla på att demokrati är garanten för fred, frihet och eviga framsteg. Jag rekommenderar att de som har tid ser till att lära sig vad som egentligen hände.

13 reaktioner på ”Demokrati och fred”

  1. Objektivister/Rand-följare tenderar att tro att man får skylla sig själv om man lever under fel statsmakt. Jag håller inte med. Majoriteten av alla människor har aldrig haft något som helst att göra med att besluta hur statsmakten skall bete sig, och det är därför orimligt att hålla dem ansvariga.

    Som noterat ovan – oförmågan att göra distinktioner mellan krigande statsmakt och civilbefolkning är en återgång till barbari.

  2. Fri handel mellan länder är mer givande än ekonomiska blockader:
    http://www.lewrockwell.com/2012/12/robert-higgs/how-u-s-economic-warfare-provoked-japans-attack-on-pearlharbor/

    Det är värt att notera att dessa ekonomiska blockader typ Iran, tidigare i Irak, Syrien, Nordkorea etc etc knappast har lyckats bryta regimerna. Endast stärka dom.

    Japan har byggt mer värdefulla varor än de flesta demokratier gjort tillsammans. Dess tankar om produktutveckling börjar nu filtrera igenom i bolagen. Lite sent och med svagt fokus på vår sida kan tyckas. Men det är helt klart att dom på 1920 talet hade en hel del ideer på gång om att fungera i en ekonomiskt tight situation.Ta bort allt som inte ger en bättre möjligtheter att skapa för kunden det han vll ha och ta direkt betalt.

    Sedan finns det alltid stolta statsdyrkare som ska vifta flaggan och få någon annan att gå ut i strid av stolthet eller rädsla för reprisalier. Business my friend, business is the key :-). Business, building and trade.

  3. I senaste Hardcore History har Dan Carlin en intressant diskussion om vad som ledde upp till första världskriget, och om meritokrati contra monarki.

    http://www.dancarlin.com//disp.php/hharchive/Show-50—Blueprint-for-Armageddon-I/First%20World%20War-World%20War%20One-Great%20War

    Ta bara en sådan sak som att före WWI skulle i Tyska Riket traditionellt den sida som var under befäl av kejsaren automatiskt vinna, och hur Wilhelm II måste övertygas av sin general att detta innebar fara för den nationella säkerheten.

    Dan Carlin påpekar också att det är nästan obegripligt hur den tyska militären fortfarande kunde hålla sig till denna tradition även i början av 1900-talet.

    1. Förr ansågs kunskap komma av börd automatiskt. Därav kunde t.ex. en amiral sättas att leda en flotta utan att personen aldrig varit ombord på ett fartyg.

      En reflexion av mig efter att ha skrivit ovan. Det finns en viss likhet med hur vi sätter folk att leda ett land i dagens värld.

  4. Apropå att civilbefolkningen blev måltavla, förundrar det mig förresten att så många som t.ex. Dan Carlin hävdar, att man tidigare utkämpade ”gentlemannakrig” som följde krigets lagar, vilka föreskrev att kriget skulle utföras av soldater, och inte riktas mot civila?

    http://en.wikipedia.org/wiki/Laws_of_war

    Men bara för att ta ett näraliggande exempel, ödelade ju svenskarna t.ex. under Nordiska sjuårskriget systematiskt Blekinge, för att man sade sig hellre vilja ha ett ödelandskap syd om sin gräns, än ett fientligt, det vill säga danskt. Bl.a. mördades samtliga tvåtusen (2000) barn, kvinnor och män i staden Ronneby.

    Nordens historia är full av sådana fasansfulla episoder.

    Är inte det där med att civilbefolkningen tidigare förskonats, mest en myt?

    1. Du har förmodligen rätt. Går vi ännu längre bak i historien blev civilbefolkningen ofta slavar eller trälar. Civilbefolkningen har betraktats som handelsvaror och även ett sätt att finansiera krig.

    2. Intressant historia om Ronneby. Av någon anledning så fick jag bara lära mig Stockholkmblodbad med 100 avrättade adelsmän och biskopar. Den statliga skolan glömde att informera om Ronneby blodbad med 2000 barn och kvinnor mördade.

      Nåja den ena gången så var det riktat mot statens elit och den andra gången så var det den svenska staten som mördade. Då kan man lätt glömma de 1900 extra mördade i historien.

    1. Det är påfallande ofta den svenska historien läggs till rätta, för att skyla över statens nattsvarta gärningar.

      Historieundervisningen i Sverige grundar sig fortfarande till viss del på en statsnationalistisk och totalitär tradition med rötter i 1800-talet, vilket inte borde vara acceptabelt i ett modernt västerländskt samhälle.

      1. Läsa om kungar i skolan gav inte speciellt mycket. Som vuxen har jag hittat böcker som skildrar hur det var för för vanligt folk. En bok jag hittade för 5 kr utanför en antikhandel som handlade om svenska kvinnor som krigsfångar i Ryssland. Förbaskat intressant och gav en bra överblick över hur det kunde vara för dessa stackare. Långt tuffare än för männen. I skolan nämndes inte ens med ett ord att svenskar ens varit krigsfångar i Ryssland.

  5. @ Göran

    Vad var författaren och titeln på den boken?

    Samtidigt betraktades såvitt jag vet tvångsutskrivningarna till svenska armen på andra sidan Östersjön väl som dödsdomar – något få kom hem levande från?

    På stormaktstiden var det inte så mycket fråga om värnplikt som deportation av farliga befolkningselement. Likt kreatur eller slavar fjättrade till händer och fötter fördes de under militärbevakning till utskeppningshamnarna.

    Naturligtvis var de opålitliga. De fick sättas under bevakning av andra trupper och man måste låta dem vara obeväpnade osv. Gavs tillfälle rymde de eller gjorde gemensam sak med den lede fienden.

    Vill minnas att en sådan episod utspelade sig t ex i Nyens skans (nuvarande St Petersburg)?

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *