003: Pengar

Vari vi spekulerar kring moderna betalningsmedel som BitCoin, LiteCoin, FeatherCoin, MegaCoin, InfiniteCoin. Samt drar lärdomar av gamla betalningsmedel, diskuterar Sveriges första mynt penningen, rikets första finanskris år 1350 under konung Magnus Eriksson. Dessutom börjar vi nu våga oss på att vara lite politiskt inkorrekta.

Cornucopia: Bitcoin, fiatpengar och pyramidspel
Numismatiska föreningen: Penningar
Fäderneslandets historia: Magnus Eriksson
Hülsmann: The Ethics of Money Production

Silverinnehåll i penningar

25 reaktioner på ”003: Pengar”

  1. Ingen respons på den här sändningen?! Det här är suveränt lärorikt, inte konstigt att man inte fått lära sig sådant här i skolan. För då hade vi insett att vi behöver ingen stat.

  2. Välgjort, tack. Angående bitcoin och mining så vill jag säga att en av de stora poängerna med det är att skapa incitament för att ägna sig åt validering av transaktioner. Miners fyller en viktig funktion i nätverket. Det är de som ser till att en och samma bitcoin bara kan vara på ett ”konto” åt gången.

  3. Angående Georg Heinrich von Görtz, så omnämns han så här på Wikipedia:

    ”Görtz, som faktiskt fått ordning på rikets finanser, blev en tacksam syndabock och efter Karl XII:s död arresterades han på order av Ulrika Eleonora och blev avrättad.”

  4. Blandekonomi. Det är ett neutralt och fint påhittat ord för att dölja tvång och våld. Vi hade inte kallat en man som våldtar sin fru regelbundet för blandäktenskap. Hälften kärlek, hälften våld, blandäktenskap. Eller en förgiftad drink, hälften gin och tonic, hälften gift, blanddryck…

  5. Blev en smula beklämd av att höra er på Misesinstitutet som annars är välvilliga till secession, upprepa statspropagandan som kan spåras tillbaka till Gustav Vasas tid, om att Östdanmark ”blev svenskar” 1332.

    Det var en personalunion.

    Följdriktigt ändrade Magnus sin titel till kung av Sverige och Skåneland.

    Iövrigt var Sverige vid denna tid ännu ett landskapsförbund snarare än nationalstat.

    1. Tack för påpekandet. Visst har du rätt i det.

      Poängen var egentligen bara att visa vilket dyr affär Skåne blev för kung Magnus och för att snabbt komma till skott gjorde vi historiska förenklingar.

      Självklart blev inte Skåneländernas invånare ”svenskar” genom att skicka skatten till en annan kung under 30 år. Vad det nu ens skulle betyda att vara ”svensk” på 1300-talet då landskapen ännu var hyfsat fristående.

      Hoppas din beklämdhet är av det övergående slaget.

      Vår ståndpunkt är och förbliver att alla har rätt till utträde, alltid. Ända ner på personlig nivå.

    2. Bra beskrivet i Nordisk familjebok

      Under de oroliga tiderna efter Valdemar Sejrs död (1241) var S. skådeplats för åtskilliga strider; ett uppror utbröt 1249 mot Erik Plogpenning på grund af hans skattepåbud, och de svåra tvisterna mellan konungamakt och ärkebiskopsmakt, särskildt mellan Kristofer I och Jakob Erlandsön, vållade oroligheter, t. ex. ett bondeuppror 1262. Under Danmarks deltagande i striderna mellan Folkungaättlingarna i Sverige blef S. flera gånger hemsökt genom anfall från svenska härar, värst 1318. Under senare delen af sin regering såg sig Erik Menved nödsakad att pantsätta delar af S., och 1332 befann sig hela S. i händerna på den holsteinske grefve Johan af Wagrien. Mot hans förtryck reste sig befolkningen och gaf sig därpå under svenske konungen Magnus Eriksson; Blekinge och ön Hven följde med S., och då Magnus genom andra förhållanden var herre äfven öfver Halland, var öfver hufvud det östansundska Danmark nu för första gången förenadt med Sverige. Magnus måste dock med dryga penningsummor ersätta Johans anspråk. S:s förbindelse med Sverige var närmast ett slags personalunion. Magnus kallade sig Sveriges, Norges och Skånes konung, men i det svenska riksrådet sutto inga skåningar, och i kulturellt afseende blef S. fortfarande en del af Danmark; ärkebiskopen i Lund förblef den danska kyrkans primas. 1360 bemäktigade sig Valdemar Atterdag åter S.

  6. Jag intresserar mig för libertariansk etik; skulle ni kunna göra en podcast om det? Jag tycker att det är ett litet krångligt ämne, och jag har problem med att hitta på artiklar/böcker att läsa.

      1. Frihetlig etik är något jag intresserar mig mycket för, ni som har varit uppmärksamma har säkert sett att jag ofta har diskuterat detta i kommentarerna här på mises.se.

        Jag håller på med en text med ämnet ”Brott och straff” med utgångspunkt i Rothbard, Hoppe och Kinsellas försök att rättfärdiga bestraffning och tänkte även få med en blänkare till Dostojevskij (kanske främst på grund av ämnet).

        Hoppas kunna publicera den innan året är slut och jag publicerar den gärna på mises.se om ni är intresserade.

        Frågorna är alltså: vad är brott? vad är straff? och finns det någon situation där straff är moraliskt rätt?

      2. Tja, jag är intresserad av det mest grundläggande; alltså det som man brukar kalla ”natural law”, eller naturrätt. Typ det som Rothbard, Rand, Hoppe, och Stephan Molyneux argumenterar för.

        Sedan om man vill gå in på mer specifika saker så är jag intresserad av om djur har rättigheter.

      1. Jag är inte speciellt förtjust i sådana där livbåtsscenarier. Främsta anledningen är för att de aldrig uppkommer i verkliga livet och tar fokus från de situationer som faktiskt uppkommer där det inte är speciellt svårt att veta vad som är rätt och fel och människor trots det hela tiden gör omoraliska val.

        I en situation av extrem utsatthet är inte moral speciellt intressant. Det är i ”normala” situationer som vi måste vara moraliska så att vi inte alla hamnar i de utsatta situationerna.

      2. Nej Norpan jag har full förståelse att du inte är förtjust i


        One of the Most Popular Courses in Harvard’s History
        Nearly one thousand students pack Harvard’s historic Sanders Theatre to hear Michael Sandel talk about justice, equality, democracy, and citizenship.

        Jag har ju debatterat med dig och vet att Harvard och Norpan inte passar ihop.

  7. Angående bitcoin hade igår Ben ”Bad Quaker” Stone en bra kommentar på Gary Norths artikel på LewRockwell.com, där denne bl.a. skrev:

    ”I hereby make a prediction: Bitcoins will go down in history as the most spectacular private Ponzi scheme in history. It will dwarf anything dreamed of by Bernard Madoff.”

    Ben Stones kommentar:

    http://www.badquaker.com/archives/2914

  8. norpan 31 minuter sedan:
    Nej det kan jag nog tro att vi inte gör, men vad har det med sakfrågan att göra? 🙂

    Svar:
    Att livbåtsscenarier har debatterats för att de har en viktig filosofisk poäng.
    Om man inte förstår filsofi så förstår man inte livbåtsscenarier.

    Man kan dela upp jordens befolkinge i två delar:
    De som kan resonera filosofiskt och de som inte kan resonera filosofiskt.

    Jag tillhör den minoritet som kan resonera filosofiskt och du tillhör den majoritet som inte kan resonera filosofiskt.

    Comprende?

    1. Jag förstår nog allt livbåtsscenarierna, men jag tycker inte att de är så intressanta.

      Jag studerar filosofi för att jag anser att det har en praktisk inverkan på hur man bör leva sitt liv. Livbåtsscenarier har inte det, och jag ser heller inte hur overkliga situationer skulle kunna ge några verkliga insikter i hur man bör leva sitt liv.

      Som jag ser det så tar de fokus från de viktiga frågorna om hur man bör agera i vardagliga situationer och därmed skymmer de sikten istället för att blåsa bort dimman.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *