Det fanns inga bås, inga chefssviter och inga synliga makthierarkier. Det var bara ett stort öppet rum med datorer och arbetsbänkar, och på varje sådan stod en monitor formad som ett medeltida altarskåp; en stor skärm i mitten och två till på varsin sida om den.
”Programmerare gillar att ha flera skärmar på samtidigt,” förklarade min guide.
Min rundtur varade inte så värst länge, eftersom kontoret är förvånansvärt litet.
Trots utseendeintrycken är det här ett rum som för historien framåt på sätt som ingen trodde var möjligt för bara två år sedan. Detta är BitPay Inc:s nya kontorslokaler i Atlanta, Georgia. Jag var där för att delta i ett möte sponsrat av Data Science Atlanta. Just det här mötet råkade ha BitPay Inc. som värd, en av det hetaste nykomlingarna i kryptovalutavärlden.
En imponerande folkmassa på 150 personer närvarade under händelsen, mest bestående av dataloger och kodare, men också människor ifrån finansvärlden i Atlanta. De var intresserade intellektuella och studenter. Till och med en ekonom ifrån centralbanken kom dit. Samtidigt som mötets viktiga händelser ägde rum bevakades allt detta med digitala enheter som i realtid publicerade bilder över hela nätet.
Presentationen började med en sammanfattning av Bitcoin och företagets historia (det grundades så sent som 2011), sedan gick det över till framtidsspekulationer, för att därefter avslutas med frågor och svar. Atmosfären var ganska hetsig eftersom utvecklingstakten de senaste veckorna har skickat signaler om att det inte finns någonting som stoppar den här revolutionen.
BitPay specialiserar sig på att göra det möjligt för vilken handlare på nätet som helst att acceptera Bitcoin utan att behöva bli expert. Det har dragit nytta av nya villiga investerare av riskkapital, men också en global breddning av klientbasen.
Medgrundare och VD Tony Gallippi jämförde deras tjänster med att låta experter installera hemutrustning istället för gör-det-själv-projekt som tar avsevärt mycket mer tid och ändå inte fungerar korrekt när allt är klart.
En speciell egenskap för Bitcoin – och en anledning varför många människor har svårt att förstå det – är att det både är ett betalningssystem och en ny form av pengar. Dessa två egenskaper är vanligtvis separata.
Betalningsaspekten är där detta företag lägger sitt huvudsakliga fokus. Som Stephen Pair, en medgrundare och teknisk direktör, pekade ut, så är Bitcoin unikt passande för en digital tidsålder. Äkta egendom blir utbytt, inte bara ett betalningslöfte, och det görs ifrån person till person utan att behöva gå igenom banker och stora institutioner. Detta är avgörande för att få stopp på identitetsstölden som förpestar internet. Faktum är att innan jag såg siffrorna som presenterades på den här konferensen hade jag inte fullt grepp om hur stor förändring detta är.
Vad beträffar betalningar så kanske det inte verkar som att det är så jätteviktigt i förenta staterna, men om man breddar perspektivet till global handel blir det mycket lättare att förstå. Det finns enorma stråk runt planeten däri man inte alls kan använda kreditkort. Till och med nuförtiden så kan en transaktion vägras om man försöker köpa någonting på Amazon med en hemadress i ett land och en destinationsadress i ett annat. Åtgärderna för att bekämpa bedrägerier har varit nödvändiga, men de har frustrerat utvecklingen på den globala marknaden.
Det var vid denna punkt det till slut slog mig: Detta är inte en valuta enbart, eller ens i huvudsak, för den rika teknikvärlden; detta är en valuta för världens fattiga, som desperat försöker bli en del av den globala arbetsfördelningen. Det tillåter vem som helst, att varhelst ifrån köpa eller sälja vad som helst säkert, privat och tillförlitligt.
Det började plötsligt bli logiskt för mig varför Bitcoin är så populärt i Afrika, Latinamerika och de yttre delarna av det ryska riket.
Men även på hemmaplan är det tydligt att marknaden expanderar. Gällande sedan några få veckor tillbaka har man kunnat betala för det mesta med hjälp av hundratals etablerade bitcoin-handlare. Detta är tack vare en överenskommelse som BitPay gjorde med en smartphone-applikation som kallas Gyft. Man köper ett presentkort från Gyft med Bitcoin, vilket köpmannen sedan skannar. Förfarandet tar mindre än en minut.
Personligen är det fascinerande att se detta hända. Det var bara några månader sen folk sa, ”ja men detta kan inte vara riktiga pengar eftersom jag inte kan spendera det på stormarknaden.” Tja, fast nu kan man det. Var är tvivlarna nu? Tar de tillbaka sina tidigare grymtningar?
Fördelarna med Bitcoins betalningssystem är tydliga nog, men det finns en mycket bredare vision verkande här, en som går till botten med pengars utveckling i sig.
Mr. Pair lade alla korten på bordet under en presentation om pengars historia.
Mänskligheten behöver pengar för att underlätta byten. Många varor har tjänat detta syfte. Vid det moderna samhällets gryning, under senare medeltid, ansågs dyrbara metaller vara det bästa verktyget för detta.
Men det fanns ett problem med skinande metaller. Nämligen att de är väldigt tunga och inte särskilt bärbara vad beträffar vardagligt bruk. Varför bankinstitutionerna kom med i bilden, och med dem papperspengar. Papperspengar dominerade världsekonomin tills slutet för guldmyntfoten 1971. Sen dess, argumenterade Pair för, så har pengar tagit digital form och backas enbart upp av skuldfodringar.
Den stora uppfinningen som är Bitcoin – vilken Mr. Pair betraktar, inte uteslutande som en digital valuta, utan snarare som en kryptovaluta – tog 20 år att ta fram. Det fanns många försök att göra en ny valuta, men de fallerade upprepade gånger på grund av problem med dubbelspendering. En valuta bör bete sig precis som på riktigt, alltså som guld och silver.
Under en frågestund togs det upp att Bitcoin implicit är deflationistiskt. VD Tony Gallippi förstod genast vad saken gällde. Vanligtvis tror folk att en valuta som stiger i värde uppmuntrar hamstrande och omöjliggör affärer. Han tvivlade på att detta var sant eftersom att hans erfarenheter hittills är att användare spenderar mer när växelkursen ökar.
För min del så frågade jag varför Apples operativsystem har varit så långsamt med att integrera Bitcoin i sina betalningsappar, och de visste precis vad jag menade. I rummet, fyllt av programmerare, ljöd ett vidsträckt stön vid nämnandet av Apple. Dess tendens att rulla ut nära perfekt mjukvara trots att det är utdaterat lämnar mycket övrigt att önska för ett sällskap som verkar vid utvecklingens utkanter.
Därnäst frågade jag om någonting jag själv funnit märkvärdigt när jag använt Bitcoin. Jag började tänka i termer av ett nytt prissättningssystem och kände en psykologisk förändring. Finansdirektören ställde sig upp och kommenterade skämtsamt över hur han såg fram emot när alla företag kan göra sin bokföring i Bitcoin.
Det är något alldeles speciellt att vara kring pionjärerna i denna industri, entreprenörer som får saker gjort, Mr. Gallippi gav insikter om utmaningarna de står inför. Han sa att de jobbade på koden för deras plug-in under en väldigt lång tid före release. De kunde vara säkra på att de bästa funktionerna i deras plug-in omedelbart skulle kopieras av konkurrenter när det släpptes.
Så valde de att snabba på utvecklingsarbetet så mycket som möjligt precis före release. Att vara först ute på marknaden är ju förstås en fördel, men inte en som håller. Det är bara ”köra, köra, köra”, som Mr. Gallippi uttryckte det, så fort produkten är ute.
Den här insikten säger intressanta saker för de som påstår att patent är nödvändiga för företagande. Faktiskt är det snarare så att patent, och andra former av ”intellektuella rättigheter”, tjänar som en latmasks licens. I branscher med superhög konkurrens vet företagen att de inte kan förlita sig på dem, eller i det långa loppet göra sig beroende av dem, att det enda sättet att lyckas på en marknad är att jobba hårdare, smartare och mer obevekligt än någon annan.
Vad är det de jobbar för? Målet är tydligt: att bygga en bättre valuta som ett medel för en bättre värld. Det är en vacker idealism som verkar här, en sådan som folk letar efter att se i välgörenhetsorganisationer eller universitet. Faktum är att den kommersiella världen på den här nivån förkroppsligar detta ideal.
Vansinnigt? Ja, vansinnigt nog att förändra världen.
Originalartikeln översattes av Fredrik Dietrichson
Intressant artikel. Nu är det uppenbart att alla stater kommer jobba kollektivt att försöka stoppa bitcoin.
I och med att bitcoin är helt värdeneutral, en viktig egenskap i en valuta, så är det viktigt att framställa alla som använder valutan som suspekta.
Taktiken är att gå på alla banker som accepterar bitcoin och anklaga dem för
peningtvätt. Det är extra intressant hur man med en liten tvist kan dekodera vad de menar.
Här är ett exempel från swedbank:
http://www.swedbank.se/foretag/sakerhet/sakerhet-och-vanliga-bedragerier/peningtvatt/
”Det kan handla om pengar från skattefusk, rån, stöld, narkotikabrott, trafficking, människosmuggling, vapenhandel med mera.”
Dekoderat:
”Det kan handla om pengar från skattefusk(att man behåller sitt eget produktionsresultat), rån(skatt), stöld(skatt), narkotikabrott(fri handel med varor), trafficking(frihandel med tjänster), människosmuggling(fri rörlighet), vapenhandel(rätten att bära vapen) med mera.”
Intressant att Bitcoin automatiskt skyddar individen mot statens försök att begränsa de liberalistitska mänskliga rättigheterna:
1) Rätten att behålla sitt produktionsresultat
2) Rätten till fri handel av varor och tjänster
3) Rätten till fri rörlighet för individen
4) Rätten att bära vapen
Den största nyttiga idioten politikerna har lyckats skapa under senare tid är terrorism. Under förespegling att skydda oss mot terrorister så kan de införa vilka lagar de vill mer eller mindre. Att utsättas för en terrorist är som att få huvudet avhugget i ett hugg. Att utsättas för statens lagar är som att bli långsamt strypt under åratal.
I dagsläget blir kanske statens största skydd terrorism. Det gäller således att hålla liv i terrorism. Hur det går till förstår säkert var och en av er.
Så till Bitcoin. En paranoid prick som jag undrar naturligtvis vad staten kommer att ta till för att stoppa Bitcoin? Terrorism, ser jag som största hotet, det hot som vanliga människor legitimerar. Därav min utläggning av att hålla grytan kokande ovan.
Går Bitcoin att stoppa? Lokalt ser det ut som om det skulle gå. USA skulle kunna stoppa handel med Bitcoin som betalningsmedel. Men hur skulle det se ut i en massa utvecklingsländer och i de länder som misstror USA?
Finns det någon brytpunkt där det inte längre går att stoppa Bitcoin? Sker en stor del av ett lands utbyte av varor och tjänster med Bitcoin blir det ekonomiskt omöjligt att stoppa Bitcoin utan stora ekonomiska konsekvenser, t.ex. arbetslöshet, och var går den gränsen, eller?