Den ekonomiska ignoransen är såväl välmående som utbredd. Men något jag stört mig på personligen under de senaste åren är hur lätt ekonomiskt kunniga och förstående slänger sin ekonomiska kunskap överbord i sökandet efter bekräftelse av sina egna val. Detta är oerhört tydligt i den så kallade sektfrågan om huruvida man använder Microsofts mjukvaror eller Apples produkter. Även österrikare och libertarianer verkar här förlita sig mer på skrock och ryktesbildning än på ekonomiskt resonemang.
Många uttrycker slentrianmässigt att de ”aldrig” skulle köpa en ”Windowsdator” (dvs en IBM-kompatibel PC med operativsystemet Windows förinstallerat) för Apple har så mycket bättre produkter och Microsoft ”aldrig” fungerar. Man kan diskutera detta på många sätt och för dem av oss som har lång erfarenhet i IT-branschen och dessutom ekonomiskt kunnande kan det vara ganska kul (på ett smått masokistiskt sätt) att ställa några enkla frågor snarare än påpeka diverse för frågan relevanta faktum.
Detta har jag gjort på senare tid, vilket gjort en och annan vän och bekantskap heligt förbannad. Man får visst inte ifrågasätta appleanvändandet. Eller ens ställa frågor om det.
Argumentet jag ofta stött på är det ovanstående, nämligen att Apples produkter alltid funkar (det är aldrig något fel på dem) medan Microsofts produkter aldrig funkar. Dessutom är de förra snyggare också.
Detta stämmer givetvis inte, vilket den som var med vid lanseringen av den första generationens iPhone minns. Här lanserades en stor och klumpig telefon som bara var en skärm – den hade inga knappar och gick knappt att ringa på. Den var faktiskt väldigt dålig som telefon: samtal bröts, ljudet var uruselt, batteritiden var kass, osv. Men historien har sedan dess skrivits om helt och hållet.
Men det intressanta är egentligen inte huruvida konsumenter som kommit att bli applefantaster blivit sekteristiska och skaffat sig selektivt minne. Frågan är var deras ekonomiska sinne tagit vägen – och detta gäller framför allt synen på konkurrenten Microsoft. För hur kommer det sig att österrikare och libertarianer inte har några som helst problem att uttala att världens största mjukvaruföretag ”bara” gör – och alltid gjort – produkter (alltså mjukvaror) som ”aldrig” fungerar.
Sådana uttalanden gör ju vissa frågor ganska uppenbara: Hur säljer man i längden produkter som ”aldrig” fungerar? Som uppenbarligen skapar mer problem än de löser? Och hur blir man med hjälp av dessa undermåliga produkter världens största? Och hur behåller man sedan den placeringen över årtionden?
Den som ägnar en sekund åt att reflektera över sådana påståenden inser snart att det är falskt. Det är inget fel med att ”älska” en viss produkt (även om det inte automatiskt också måste betyda att man ”hatar” en annan), men att hävda sådana uppenbara omöjligheter som försvar framstår endast som hjärntvättat/religiöst. Tro det eller ej, men det finns en hel del bra saker i Microsofts mjukvaror (inte minst under huven och vad gäller integration) – precis som det finns brister i Apples produkter. Men att säga detta verkar vara värre än att svära i kyrkan.
Det intressanta är förstås inte huruvida man ”valt sida” i den smått dumma stridigheten mellan producenter av mjukvara eller om man gillar det ena bättre än det andra. Det intressanta är varför ekonomiskt kunniga, marknadsförespråkande libertarianer på största allvar (jo, faktiskt!) hävdar sådana uppenbara dumheter som ”försvar” och logisk grund för ett personligt val.
Och dessutom verkar de inte ha något problem med att riskera mångårig vänskap för att med näbbar och klor attackera den som inte till 110% sluter upp bakom… deras val av mobiltelefon…?
Dra en linje i sanden och få folk att strida över den. Jag tror att detta är ett mer subtilt resultat av fractional reserve banking. Stark marknadsföring, lånefinansierat, via media även den lånefinansierat (samt via press stöd i Sverige).
Bolagen beskrivs i artikel efter artikel och blir en del av hur man ser på sin omgivning.
Utan denna lånekarusell samt property rights hade man inte kunnat konsolidera utvecklingsresurserna in i ett fåtal bolag med massiva patent portföljer.
Det är tragiskt att människor är så enkla att manipulera att dom investerar personlig prestige i något som är riggat. Knappast en summa av mäniskans förmåga att skapa.
Jag skulle vilja nämna ubuntu som är ett lysande skall till linuxkärnan i detta sammanhang. Snyggt, lätt hanterligt, och man kan använda vi i prompten direkt.