En ockrare har få förespråkare och ses sällan som något ett ”civiliserat” samhälle behöver. Tvärtom stiftas lagar mot ocker och ockrare hängs ut som omoraliska och som dåliga för samhället och dess individer. Som så ofta med vedertagna sanningar och det så kallade sunda förnuftet så är det väl värt att lägga ner tid att undersöka fenomenet med ocker och hur det påverkar individer.
Först kan det vara bra att definiera ocker genom lagtext och det hittar man i brottsbalken, paragraf 5:
Den som vid avtal eller någon annan rättshandling begagnar sig av någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning till att bereda sig förmån, som står i uppenbart missförhållande till vederlaget eller för vilken vederlag inte skall utgå […]För ocker döms också den som vid kreditgivning i näringsverksamhet eller i annan verksamhet, som bedrivs vanemässigt eller annars i större omfattning, bereder sig ränta eller annan ekonomisk förmån, som står i uppenbart missförhållande till motprestationen.
Om man bara läser lagen eller googlar order ocker, antingen i vardagligt tal eller lagtextligt sammanhang, och former av det så är det lätt att begå misstaget att fördöma det på grund av de skador ocker orsakar men jag ska försöka mig på att visa på ocker och dess positiva egenskaper. Ocker kan förenklat definieras vid två tillfällen; vid vanliga omständigheter och ovanliga omständigheter.
Ocker vid ovanliga omständigheter är den form av ocker som många oftast reagerar mot och förbannar ockraren vid. Ett bra exempel på en ovanlig omständighet som kan skapa möjligheter för ocker är väderförhållandena vi sett i Småland under den regniga sommaren vi haft. Översvämningar av åkrar, marker och källare hörde till normen för vissa samhällen och med detta trångmål följde att efterfrågan på olika produkter går upp från ”normalläget” och en produkt vars efterfrågan ökar är pumpar för att bli av med vatten. Jag ska använda det scenariot för att beskriva ett förenklat fall med ocker och med färre aktörer än vad ett verkligt fall involverat. Tänk er att individ A och B båda behöver köpa pumpar för att bli av med vattnet som stiger i deras respektive källare och hotar att förstöra grunden och skapa vattenskador på huset med omfattande kostnader som följd. Individ A beger sig till områdets enda järnhandel för där har A sett pumpar som hade kunnat hjälpa till att stoppa vattenskador säljas för 1500 kronor. A minns rätt och hittar snabbt en pump och tar den till kassan för att betala. I kassan står järnhandelsägaren X och X har stenkoll på situationen och vet att efterfrågan på pumpar är väldigt god. X informerar om att han inte säljer sin pump för det gamla priset utan X ska ha 5000 kronor för pumpen. A och många andra observatörer kallar detta för ockerpriser och anser att X skor sig på pumpen på grund av A:s trångmål. Det viktiga att tänka på i det här exemplet är att A inte har någon som helst skyldighet att köpa pumpen för det högre priset. A tvingas inte till detta utan kan säga nej på grund av ekonomiska problem eller för att A anser sig behöva 5000 kronor mer än vad A behöver pumpen för att bli av med vattnet i källaren. A köper pumpen och går hem och påbörjar arbetet med att rädda sin källare från vattnet och X är nöjd över att ha tjänat pengar på pumpen.
B beger sig till samma järnhandel och hittar också en pump men när B får veta vad priset är så inser B att denne inte har råd med pumpen; B har helt enkelt inte pengarna. X vet med sig att det finns fler kunder än B så X vägrar att gå med på att sänka priset till en nivå som B kan betala och B får bege sig från affären utan en pump och får försöka bäst B kan med hjälp av andra medel att skydda sin källare. Hur har B gynnats i det här exemplet av ockerpriser?
Inget sker i ett vakuum och priser är ett utmärkt incitament för aktivitet av olika slag. Handlarna Y och Z som i vanliga fall inte säljer pumpar i sina livsmedelsaffärer har sett hur X tjänar mycket pengar på att sälja pumpar med en vinst som är bra mycket större än vid normala omständigheter. Detta får Y och Z att intressera sig för pumpar och de beger sig iväg mot Malmö som inte drabbats av översvämningar och priset för en pump där ligger på 1500 kronor. De köper på sig flera pumpar och börjar sälja dessa i sina affärer för 5000 kronor, samma som X gör, och de så kallade ockerpriserna kvarstår. Efter ett tag så har de individer som är i behov av pumpar och som är villiga att betala 5000 kronor för pumpar alla köpt sig pumpar men handlarna X, Y och Z har fortfarande priser kvar och för att bli av med de pumpar Z har kvar så bestämmer sig Z för att sänka priset på sina pumpar för att få fler kunder bland de individer som inte haft råd att betala 5000 kronor för en pump. X och Y ser hur Z fortsätter att sälja pumpar och locka till sig fler kunder medan de själva sitter på pumpar som ingen köper och skillnaden i utbud och efterfrågan genom konkurrens skapar ett nytt jämviktspris för stunden som pressas ner i takt med att efterfrågan för pumparna sjunker. B som inte hade råd att köpa sig pumpen för 5000 kronor har tack vare ockerpriserna och dess effekt på konkurrens och incitament för att utöka utbudet i samhället nu råd att köpa sig en pump och lyckas även själv skydda sitt hus från att förstöras av översvämningarna.
Hur skulle utbudet på pumpar se ut om ockerpriserna förbjudits av staten? X som är den enda som har ett lager på pumpar säljer snabbt slut på sina pumpar för 1500 kronor styck. Det är nödvändigtvis inte den som behöver pumpen allra mest som får tag i en pump utan det är helt enkelt de som kommer först till X:s affär som får tag i en pump. A behöver en pump mer desperat än vad B gör då A:s källare är hans urverkstad vilket är det A tjänar sitt levebröd genom. B:s källare är mest fyllt med skrot denne samlat på sig under sitt liv och B anser sig inte vara alltför illa ute om B:s källare vattenskadas men då han hos järnhandlaren hittar sig en pump för 1500 kronor så passar han på och köper den sista. A kommer till affären just efter B och inga pumpar finns kvar hur mycket än A är villig att betala till X. Den extra vinsten som behövs för att locka handlarna Y och Z att åka till Malmö för att köpa fler pumpar och börja konkurrera mot X finns inte då pumparna kostar 1500 kronor och resultatet är att Y och Z fortsätter med sin normala verksamhet.
Andra aktörer i kedjan än handlarna och kunderna påverkas också av ockerpriser och de incitament vinst skapar. X:s leverantör kan till exempel inte se en anledning att prioritera X och dennes relativt lilla behov av pumpar tillsammans med den långa transporten från leverantörens lager i Malmö till det olycksdrabbade området. Leverantören väljer att fortsätta med sina långa ledtider gentemot X och X kan inte göra mycket åt det då X tvingas betala mer för att skynda på leveranserna av pumparna och om X inte kan räkna hem den extra kostnaden genom ett högre pris så är motivationen för X att minska sin vinst inte stor. Om X däremot kan öka sitt pris från 1500 kronor till 5000 kronor så finns det ett större incitament för X att betala sin leverantör av pumparna mer för att korta ner ledtiden till ett minimum och på så sätt kunna erbjuda sina kunder ett bättre utbud. Detta kan givetvis få andra leverantörer av pumpar att se att det finns incitament att leverera pumpar till det olycksdrabbade området och börjar då konkurrera mot X:s leverantör, något som de tidigare sett som olönsamt. Detta blir då ett exempel på hur förbud mot ocker inte rättar till problemen som skapats av översvämningarna, minskat utbud eller ökad efterfrågan på pumpar, utan snarare förvärrar det problemet.
Den största invändning mot ockerpriser i ovan exempel med översvämningarna brukar vara att det är omoraliskt att sko sig på de som drabbats hårt men som man kan se i exemplen så är ett förbud mot ockerpriser något som inte gynnar konkurrens eller något som ökar utbudet och det slår ännu hårdare mot de som verkligen behöver en pump men som saknar pengar för att betala för en pump. Individer som inte drabbats av översvämningen och som ser ockerpriserna och som av altruistiska skäl inte väljer att försöka maximera vinsten genom ockerpriser ser en möjlighet att hjälpa. De som inte har råd att köpa en pump kan genom aktörer i civilsamhället betala ett lägre pris än det pris handlarna i samhället erbjuder då de altruistiska individerna köper sig en pump i ett område som har ett bra utbud till ett lägre pris och de kan frivilligt erbjuda pumparna till lägre pris än handlarna, självkostnadspris eller till och med till förlust beroende på aktörens villighet att hjälpa.
Exemplen ovan, med lite omarbetning och anpassning, kan också appliceras på vanliga förhållanden där minskat utbud eller ökad efterfrågan inte beror på katastrofer eller liknande händelser. Vid vanliga omständigheter är ett vanligt exempel på ockerpriser de räntor man får betala vid SMS-lån. Räntorna är höga, 1000-tals procent i ränta är inte alls ovanligt att läsa om, och denna höga ränta kallas för ocker och i vissa fall så dömer rättsväsendet mot företag med hjälp av lagstiftningen för ocker som presenterades tidigare i artikeln. Det finns i det här fallet tre aspekter man behöver ta hänsyn till.
Det första är kunden och informationen till kunden. En kund som tar sig ett SMS-lån är alltför ofta inte medveten om vilka räntor som lånet faktiskt innebär och detta resulterar i problem när lånet skall betalas tillbaka. Denna fråga handlar givetvis om utbildning och ett stärkt kritiskt tänkande för kunderna och detta går att lösa på flera sätt men jag lämnar den aspekten utanför denna artikel.
Det andra man bör tänka på gällande SMS-lånen och andra vanliga exempel på ocker är att SMS-lånen är frivilliga på samma sätt i de tidigare exemplen vid ovanliga omständigheter. Som potentiell låntagare så kan inte företagen som sysslar med SMS-lån tvinga dig att ta lånet med hög ränta. En individ som bestämmer sig för att ta ett lån gör det frivilligt och med motiveringen att pengarna man får tillgång till direkt via SMS-lånet överväger den premie, den höga räntan, individen måste betala när lånet förfaller. Anledningen till varför denna motivering gäller är givetvis olika från fall till fall. Låt oss igen ta B i Småland som exempel. B:s ekonomiska situation är som bekant inte den bästa utan B lever från lön till lön och utan en ekonomisk buffert. B:s bil som för B är absolut nödvändig för att kunna utföra sitt arbete går en dag sönder och delarna B behöver för att laga sin bil kostar 3000 kronor. B har inte tillgång till 3000 kronor och vänder sig då till ett företag som erbjuder ett SMS-lån på det beloppet och med en ränta på 600 %. B vet att B kommer att ha råd att betala tillbaka lånet plus ockerräntan när nästa lön väl kommer om två veckor om han drar in på några av sina kostnader så B bestämmer sig för att ta lånet trots räntan. B får sin bil lagad och när lönen kommer i slutet av månaden betalar B tillbaka lånet och räntan.
Låt oss istället säga att välmenande politiker sett och förfasats över räntor på 600 % och inför en lag som förbjuder sådana räntor för SMS-lån samtidigt som de klappar varandra på ryggen och skriver debattartiklar som proklamerar vilket gott arbete de gjort. B går till ett SMS-företag under den nya lagen för att låna det belopp B behöver för att reparera sin bil. Låneföretaget har på grund av den nya lagen sett över sin verksamhet och finner det inte ekonomiskt försvarbart att låna ut 3000 kronor till den lagliga räntan 100 % och säger nej till B:s låneförfrågan. B går till konkurrent efter konkurrent men de har alla drabbats av den nya lagen och de säger alla nej till B och B blir utan ett lån. B har inte råd att betala för delarna till sin bil och B:s firma går i konkurs med betydande påföljder för B:s situation.
Exemplen här ovan är teoretiska exempel men det finns exempel i verkliga livet på hur ockrare och ockerpriser gynnar individer och samhället i stort. Det som beskrivs som omoraliskt, emot sunt förnuft och civiliserat vid första anblick är sällan så svart eller vitt som det utmålas, oftast av politiker som inte förstår sig på ekonomi eller mänskligt agerande. Det är därför exempel och tillhörande förklaringar som ocker bör lyftas fram för att visa på de felaktigheter vi möter varje dag.
