Tänkte skriva något om den här obeskrivligt dumma artikeln i SvD: Tyskland som eurokrisens moder av Per Lindvall.
Men jag pallar inte. Vet liksom inte var jag ska börja. Saknar ord.
Tänk att man för många år sedan BETALADE för att få hem den där tidningen. Känns genant så här i efterhand. Nästan lika pinsamt som när jag skulle köpa Aftonbladet i kiosken åt min mormor.
Per tycker Tyskland är för bra. Har gjort sig rikt på grannländernas bekostnad. Nu tycker Per att de ska dela med sig och sluta spara. Göra sin plikt. Minsann. Socialism mellan länder alltså.
Orkar inte. Less. Hopplöst.
Artikeln är skitbra. Den är nämligen så fel och utpekar sådana uppenbara orimligheter som orsak att den faktiskt är riktigt informativ.
Översatt så skriver han ju: pga att Tyskland ständigt vässat sin konkurrenskraft genom att hålla inflationen (dvs löneökningarna) och statsutgifterna på rimlig nivå men Medelhavsländerna inte gjort det så har de lånat för sin dagliga konsumtion. Slutsatsen av det är enkel: vässa er konkurrenskraft och balansera era budgetar.
Det var väldigt länge sedan SvD producerade något sådant kvalitativt! 🙂
@Klaus
Du får läsa kommentarerna till artikeln så kanske du får tillbaka lite hopp.
Man undrar ju hur journalister som Per kan vara så ute och cykla när så många i kommentarsfälten förstår bättre. Han är ju definitivt inte ensam, speciellt inte om man lägger till gruppen politiker. Märkligt och skrämmande samtidigt.
En annan fråga som väcks när jag läser kommentarsfälten är hur representativa kommentarsskribenterna är för Svd läsare. Om de är representativa så undrar man ju hur desperata läsarna är när de fortsätter med Svd som går så i otakt med sina läsare.
Kanske handskriva ett kort kärnfullt brev till Per Lindwall? (adresserat till hans arbetsplats på SvD, man ska inte bli för personlig, han gör ju trots allt bara sitt jobb)
Ur Atlas Shrugged-perspektiv kanske man kan beskylla tyskarna ändå. Hur går det när man drar stickproppen ur vägguttaget? En mycket viktig del av de maskiner som skapar mänsklighetens välstånd, finns och verkar i Tyskland. Om de stannar så slocknar snart ljuset även hemma hos dig och mig.
Han bör få sparken från Svd och kan börja skriva i aftonbladet.
För oss som tagit det röda pillret framstår det naturligtvis bara som trams att beskylla ekonomisk framgång för krisen.
Men faktum är att det är ju så här som de flesta nationalekonomer tänker. De tänker i termer av stater och bytesbalans och så vidare, koncept som är helt irrelevanta i sammanhanget. Eftersom det i slutändan inte är stater som handlar med varandra, utan individer.
En konstant negativ bytesbalans kan bara erhållas genom en ständigt ökande skuldsättning (för pengarna som är i ”obalans” måste ju lagras någonstans). Så bytesbalansen är inte orsaken till skuldsättningen, utan tvärtom.
Jag undrar hur många som tolkade inläggets rubrik som att Klaus skrev om mig… 😉
Har skrivit om denne Per Lindvall tidigare. Han är ett nöt utan dess like; att han får betalt för att skriva om ”ekonomi” (och, än värre, ”ekonomisk analys”!) är sannerligen en av historiens stora förundelser. Jungfrufödsel framstår som ganska rimligt i jämförelse…
Samtidigt är det en oerhört intressant ”fallstudie”: hur kommer det sig att en sådan oerhörd ignoramus som ”Per Imbecill” betalas för att sprida okunnigheter i en av Sverige största dagstidningar samtidigt som samma dagstidning tenderar att alltid refusera artiklar och kommentarer av kunniga österrikare? Visst är världen upp-och-ned, men vad är det bakomliggande syftet med sådan kapitalförstöring? Är det baserat på ideologiska hänsyn eller är det bara ren och skär okunnighet?
Det är trots allt ganska uppenbart att denne Lindvall inte ens välkomnas i dum-keynesianska kretsar. Hans analyser är liksom inte tillräckligt seriösa ens för dessa pseudo-ekonomer. Det är bara policy-snack och politiska uttalanden utan vare sig rim eller reson eller grund i fakta. Hela disciplinen suckar djupt varje gång en av hans kommentarer publiceras…
Ja länge har man retat sig på Tyskland relativt sett har varit försiktigare med att trycka pengar. Bagus skriver om det bra i sin Euro-bok. Det finns dokument på att Tyskland fick lova att gå med i Euron som ett krav för att de skulle få återförenas.
Det är snarare Tyskland som ska få upprättelse med tanke på hur de har behandlats efter andra världskriget: http://chronicle.com/article/The-European-Atrocity-You/132123
Joakim, har du någon artikel eller bok som beskriver kopplingen återförening-euro medlemskap?
Mikael, Philipp Bagus bok ”Tragedy of the Euro” tar upp lite om det har jag för mig.
Han bygger sin artikel på den här rapporten från Levy Institute http://www.levyinstitute.org/pubs/wp_721.pdf
som man förstår att denna sida ser som en helt otillförlitlig avsändare – här står ju ”objektiviteten” i högsätet av det pubertetsfinniga ordvalet att döma: ”Per Imbecill” – vilken imponerande nivå visar inte det prov på, så säg.
Och varför hade Klaus fel om att Per är en imbecill, Nemokrati?
Bra då kan man kan göra en mini research av detta
1) ”Per Imbecill
2) http://www.levyinstitute.org/
3) President Dimitri B. Papadimitriou
Dimitri B. Papadimitriou was born in Thessaloniki, Greece, in 1946.
En grekisk ekonom har kommit fram att Tysklands enorma produktivitet är Greklands problem.