Vissa ekonomer som (ofta av politiska skäl) inte har alltför mycket till övers för ekonomiska lagar och sanningar som varit etablerade i sekler uttalar gärna att en ”ny ekonomi” kräver en ”ny ekonomisk teori”. Det är givetvis lika falskt som att säga att vi behöver en ny medicinsk vetenskap bara för att influensan bryter ut. Ekonomiska lagar håller även om ekonomier och marknader förändras – det är liksom det som är anledningen till att kalla dem ”lagar”.
Det intressanta i vår tid är emellertid att den ”nya ekonomin” uppenbarligen praktiskt leder till en gammal ekonomisk praktik. (Men det är kanske detta som ny-ekonomerna egentligen vill se.) Ett exempel på detta är produktionen av musik och film, där en uttjänt och inte längre relevant affärsmodell försvaras med politiska medel – istället för att anpassa affärsmodellen tillverkligheten. Följden blir en himla massa politiska snedsteg och ett skrå- och kastsamhälle precis som vi trodde att vi gjorde oss av med i och med industrialiseringen.
Och nu ser vi hur nästa bransch får smaka på utvecklingen och reagerar som feodalherrar snarare än entreprenörer: telefoni.
Både Aftonbladet och SvD skriver om hur telefonoperatörer nu ska försöka stoppa gratissamtal genom tjänster som Skype. Första frågan borde vara: varför? Jo, helt enkelt för att telefonoperatörerna har fått för sig att deras business är att sälja telefonsamtal. Men med den nya tekniken är ju egentligen det uppenbara att de inte säljer den tjänsten längre – de säljer bandbredd för dataöverföring.
En enormt enkel lösning vore förstås, inte minst i den nya tidsåldern med smarta mobiltelefoner (dvs minimini-datorer), att helt enkelt hantera allting som data också gentemot kund. De allra flesta kunder idag hade utan problem kunnat förstå denna retoriska omställning, inte minst som man redan talar ”dataöverföring”, ”datahastighet” osv. Men istället för att inse att teknikutvecklingen förändrat marknaden och således sluta med dumheterna att ta betalt för ”samtal” (i digitala nät dessutom, där allt är data!), så ska de konfigurera sina nät så att de kan stoppa andra tjänster (som är både bättre och billigare än de själva kan erbjuda).
Sedan när handlar företagande om att stoppa utvecklingen, värna det redan förbisprungna och – i slutänden – kräva politiskt stöd? På en fungerande marknad hade sådant agerande straffats omedelbart, för andra företag hade förstås erbjudit öppna nät utan sådana godtyckliga och förvirrade begränsningar – och vunnit över kunder. Men nu talar vi om branscher som redan är starkt politiserade. Precis som musik- och filmbranschen, som lever gott på godtyckliga statliga regler om kopieringsskydd och annat fuffens, så är telefonmarknaden hårt reglerad. Och därmed blir den ”självklara” lösningen mer av samma medicin.
Så vitt jag vet kan man fortfarande skicka flaskpost ganska fritt. Det kanske kan vara ett alternativ till Skype eller e-post?
