En kritik av Hayeks syn på samhällets evolution

Denna artikel har delats upp i två delar i enlighet med artikelns två teser. I dag publicerar vi den återstående delen, det vill säga tes 2 (Hayeks syn på samhällets evolution).

Tes två

Den fundamentala kunskapsteoretiska orsaken till Hayeks nonsensteori om staten och tvång står att finna i Hayeks systematiska anti-rationalism.

1)      Denna anti-rationalism tar sig först uttryck i det faktum att Hayek förkastar idén om en kognitiv etik. Hayek är etisk relativist (och menar, vilket vi redan visat, att inte ens en tydlig moralisk distinktion mellan attack och försvar är möjlig).

2)      För det andra – och på ännu mer dramatiskt manér – tar sig Hayeks anti-rationalism uttryck i hans ”teori om samhällelig evolution”, där målmedvetna handlingar, egenintresse, trial-and-error och lärande, våld och frihet, såväl som staten och marknaden (samhället) systematiskt har eliminerats som förklarande faktorer för samhällsförändring och istället ersatts med en obskyr ”spontanitet” och en kollektivistisk-holistisk-organiserande princip om ”kulturellt gruppval”. (Hayeks citering av Carl Menger som föregångare till hans egen teori är falsk. Menger skulle ha förlöjligat Hayeks evolutionsteori som mysticism. Mengers efterföljare är inte Hayek, utan Ludwig von mises och dennes ”samhällsrationalism”).

Läs hela artikeln, av Hans-Hermann Hoppe.

22 reaktioner på ”En kritik av Hayeks syn på samhällets evolution”

  1. Bra val av text att översätta!
    Hoppe gör ju att man förstår varför Hayek fick nobelpriset till Riksbankens minne (eller vad det nu heter). Jag undrar om det är känt vad Mises själv hade att säga om Hayeks kollektivevolutionistiska idéer.

  2. Motiveringen till Hayeks nobelpris:

    http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1974/hayek.html

    Hoppe har på andra ställen hävdat att det enbart är för konjukturcykelteorin Hayek fick nobelpris för vilket är alltså är fel. Hoppe har även hävdat att allt ekonomiskt Hayek skrev av värde var direkt taget från Mises vilket en enkel koll på vad t.ex Rothbard lärt av Hayek vad gäller produktionsteori motbevisar.

    Hoppe är en osaklig och opålitlig kritiker av Hayek. Vill man läsa mer om liknande ståndpunkter i den s.k. Dehomogeniseringslitteraturen rekommenderar jag Hulsmann och Salerno istället som argumenterar sakligt och seriöst.

    1. Jag tycker det ligger mycket i Hoppes kritik av Hayeks teori om samhällets evolution i denna artikel, samt även i hans kritik av Hayeks syn på staten. För de som är intresserade att läsa mer kritik av Hayek från österrikisk håll rekommenderar jag att söka upp följande artiklar:
      Socialism: A property or knowledge problem – Hans-Hermann Hoppe
      Hayek on Government and social evolution – Hans-Hermann Hoppe
      Hayek’s road to serfdom – Walter Block
      The End of Socialism and the Calculation Debate Revisited – Murray Rothbard
      Mises and Hayek dehomogenized – Joseph T. Salerno
      Calculation and the Question of Arithmetic – Jeffrey Herbener
      Ludwig von Mises and the Austrian School of Economics – Jeffrey Herbener
      Wieser, Hayek and Equilibrium Theory – Joseph T. Salerno
      The Place of Human Action in the Development of Modern Economic Thought – Joseph T. Salerno
      A Final Word: Calculation, Knowledge, and Appraisement – Joseph T. Salerno
      Reply to Leland B. Yeager on ‘Mises and Hayek on Calculation and Knowledge – Joseph T. Salerno
      Knowledge, judgment and the use of property – Jörg Guido Hulsmann
      Ludwig von Mises as a social rationalist – Joseph T. Salerno
      Hayek’s Theory of Cultural Group Selection – David Ramsay Steele
      The present state of austrian economics – Murray Rothbard
      Mises as a social rationalist – Joseph T. Salerno

  3. Och vill man läsa på det seriöst rekommenderar jag även att läsa den andra sidan i debatten. Och ännu mer att själv läsa Mises och Hayek. Det är alltid bättre att studera originalen själv.

  4. Hoppe är en osaklig och opålitlig kritiker av Hayek

    Christian mer specifikt vad är det som är osakligt och opålitligt? Den typen av argument blir bara oseriösa i sig.

    Hoppe har som bekant studerat både Hayek och Mises ingående. Vidare så ger Hoppe tydligt Hayek I cred medan han han kallar Hayek II precis för av det är: socialistiskt snömos.

    Angående nobelpriset så tror jag att det är denna intervjun du hänvisar till:
    http://www.mises.se/2011/10/13/intervju-med-hans-hermann-hoppe-om-hayek/
    Vad anser du själv då var den viktiga orsaken till att Hayek fick nobelpriset?

    Angående Hülsmann så är han inte mer förlåtande mot Hayek. Han räknar inte ens in Hayek in Österrikisk ekonomis huvudlinje (Menger-Bawerk-Mises-Rothbard). Vidare påpekar han även att Hayek aldrig skrev något heltäckande ekonomiskt verk som Human Action och MES och det senaste ekonomiska verket 1941.

    Hayek har även väldigt tydligt sagt vad han tycker om Mises viktigaste idéer i förordet till hans memoarer vilket inte kan anses som något annat än en förolämpning:
    http://www.mises.se/2011/09/03/hayek-om-mises/

    Själv klarar jag mig utan Hayeks positivistiska socialistiska trams som citeras utförligt i Hoppes, Blocks http://mises.org/journals/jls/12_2/12_2_6.pdf och andra artiklar. Är det något specifikt citat som du tycker är felaktigt och ”oseriöst”?

    Till och med Krugman har använt Hayek för att försvara välfärdsstaten:

    In the past, conservatives accepted the need for a government-provided safety net on humanitarian grounds. Don’t take it from me, take it from Friedrich Hayek, the conservative intellectual hero, who specifically declared in “The Road to Serfdom” his support for “a comprehensive system of social insurance” to protect citizens against “the common hazards of life,” and singled out health in particular.

    Det finns en anledning till att Mises kallade Hayek för socialist och är det någon som är oseriös och ignorant så är det Hayek.

    Mises was the man, inte Hayek. Det handlar inte om några ”små” skillnader mellan Hayek och Mises, om man nu inte tycker att epistemologi och socialism är småsaker.

  5. Joakim F,

    Jag gav belägg för två enkla saker som Hoppe ger felaktig info om.

    1) Hoppe ger en felaktig bild av varför Nobelpriset tilldelades. Det står uttryckligen även för institutionella och sociala insikter vilket syftar på senare arbete.

    2) Hoppe hävdar att hela Hayeks ekonomiska bidrag härstammar från Mises. Detta är fel för Hayek utvecklade Mises teorier på ett originellt och oerhört viktigt sätt, t.ex. Produktionsteorin. Mer så än Rothbard som även han var en framstående ekonom som gick vidare jämfört med Mises.

    Hoppe uttrycker sig vilseledande och dubiöst om två så enkla saker. Det är helt oacceptabelt för en seriös tänkare och kritiker. Jag tolerarar inte sånt från en person som hävdar sig vara rigorös.

    Sen är dina angrepp på Hayek irrelevant, för Hoppes kompetens och moral som kritiker av Hayek är oberoende av hur berättigad dehomogeniseringssidans kritik mot Hayek är eller inte är i allmänhet.

    Japp Mises är the man. Inte Hayek, inte Rothbard, inte Hulsmann och allra minst av alla Hoppe.

  6. Ok Christian låt oss säga att du har rätt om dess två ”enkla saker”. Då har du klargjort din definitionen för vad det innebär att vara opålitlig, vilseledande, oacceptabelt för en seriös tänkare och kritiker, vad någons moral och kompetens är samt osaklig.

    Angående punkt 1, ja det är många som tror att Hayek framförallt fick nobelpriset för det, det är ju trots att nobelpriset i ekonomi och inte nobelpriset i socialistisk snömos. Men om man läser i pressreleasen så har du antagligen rätt http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1974/press.html. Det är ju bra så vi slipper gå runt och vara oseriösa och omoraliska. Är detta verkligen det enda faktafel du har hittat i Hoppes omfattande kritik av Hayek och som rättfärdigar alla de epitet du kastar ur dig?

    Angående punkt 2, ja ska vi titta på vad Hoppe säger istället för din tolkning av det (min fetstil)?

    I följande uppsats tar jag inte hänsyns till Hayeks bedrifter som ekonom. Beträffande dessa förtjänar Hayek stort beröm. Men Hayeks ekonomi är i stort sett den han antog från sin lärare och mentor Ludwig von mises, och är således inte originell med honom. Det som gör Hayek unik, och det som fundamentalt skiljer honom från Mises, är hans politiska och samhälleliga filosofi. Det är denna del av hans arbete, inte hans arbete till ekonomisk teori, som har gjort Hayek känd. Tyvärr, vilket kommer att demonstreras i det följande verket, är denna originella del av Hayeks arbete helt och hållet falsk.

    Så Hoppe är nog mycket väl medveten om att Hayek inte tagit allt ifrån Mises. Då skulle ha knappast säga att: ”I följande uppsats tar jag inte hänsyns till Hayeks bedrifter som ekonom. Beträffande dessa förtjänar Hayek stort beröm. Men Hayeks ekonomi ” ifall han ansåg att Hayek kopierat allt av Mises. Så punkt 2 ifrån din sida faller. Innebär det att dina epitet nu kan användas på dig? Jag tror att du själv inser det orimliga i det.

    Mina angrepp på Hayek är i högsta grad relevant, däremot är dina angrepp på Hoppes kompetens och moral helt irrelevanta då du inte har kommit med några belägg för det, och då du knappast har någon kunskap om Hoppes kompetens och moral.

    Men i det som du antagligen har rätt i (punkt 1 vad jag kan se) så har vi då lärt oss att då är man opålitlig, vilseledande, oacceptabel som en seriös tänkare och kritiker, omoralisk, inte kompetent samt osaklig.

  7. Hej igen Joakim,

    Det var känsligt att vara kritisk mot Hoppe märker jag…

    Men visst, jag hade fel om punkt 2. Jag kan inte beslå Hoppe med faktafel, däremot tycker jag han uttrycker sig retoriskt för att mimimera Hayels ekonomiska förtjänster. Men visst ” i stort sett ” gör ju att han är såpass vag att jag inte kan beslå honom med faktafel.

    Huruvida jag är osaklig eller intellektuellt omoralisk må andra döma om. Jag har dock ingen fanbase vad jag vet som hävdar att jag är Mises arvtagare. Rimligen kan man ställa högre krav på en person där andra gör det anspåket som är fallet med Hoppe.

    Tycker för övrigt inte att Hoppe generellt är en värdelös tänkare, han är ofta intressant och provocerande på ett bra sätt. Lånar dock gärna formuleringen han använder om sitt omdöme om Hayek, att där han är originell så har han fel. Det är ett svepande påstående och det får jag belägga en annan gång. Men jag tycker att Hoppe generellt är läsvärd och att han gett ett bra bidrag till liverteriansk filosofi. Både där han har rätt och där han har fel är det i regel intressant att läsa honom.

    Är allt Hayek skrev efter 1941 socialistiskt socialistiskt snömos? Då är nog tyvärr min artikel om socialism som ni publicerat socialistisk eftersom den är delvis inspirerad av Hayeks senare tänkande. Likaså hayeks insikt om hur de värsta tar sig till toppen som Rothbard prisade, eller Hayeks högkvalitativa skrifter om frimarknadsvalutor från sjuttiotalet som Hoppe och även Rothbard på annan plats summariskt avvisar som förvirrade i en enda fras.

    Problemet är i grunden kanske inte Hoppe som sådan, menade inte att förkasta honom som helhet även om jag som sagt inte tycker hans kritik av Hayek är bra eller rättvis. Därmed inte sagt att inte kritik av Hayek är viktig. Jag gav exempel på Salerno t.ex. Som jag tycker är en bättre kritiker av Hayek.

    Mises.se gör anspråk på att vara ett centrum för österrikisk ekonomi. Då tycker jag det är ensidigt att bara publicera de mest hätska angreppen på Hayek som är den kanske viktigaste österrikiska ekonomen efter Mises både på de sätt han hade rätt och där han hade fel, och aldrig ta in något från andra sidan (vilket det amerikanska mises institutet gör även om de flesta där håller med er och Hoppe) eller ens de mer noggranna kritikerna som Salerno.

    Jag tycker Bylund skriver en del artiklar som är föredömliga t.ex. Om lag. Där är han starkt kritisk mot Hayek utan att för den skull förneka hans insats.

    Andra moderna österrikare som tar in delar av senare Hayekianskt material på ett förtjänstfullt och ingaunda okritiskt sätt är De Soto och Butler Shaffer.

    1. Angående Hayeks ekonomiska bidrag stämmer det, iaf. enligt mig, att det allra mest är ”taget” från Mises. Det som Hayek har gjort är att i mer detalj utveckla de teorier som Mises förde fram, och det skall man helt klart ge honom credit för. Detta betyder dock inte nödvändigtvis att det är något extremt originellt (men det behöver givetvis inte ligga något egenvärde i originalitet).

      Ex. boken ”Prices and Production” är en genomgång av kapital- och produktionsstrukturen och ABCT, och den är till stor del en djupare detaljbeskrivning av det som redan fanns hos Böhm-Bawerk och Mises. Dock inte sagt att det inte finns någon originalitet där, eller att det är värdelösa bidrag. Tvärtom! (det enda som i min mening är värdelöst är Hayeks sätt att skriva på, men det är väl en smaksak 🙂 ). Men som sagt, gällande Hayeks ekonomiska bedrifter förtjänar han beröm. Dock övergav Hayek mer eller mindre ekonomi efter 1941 och den kryptiska ”Pure Theory of Capital”, som innehåller diagram i 4 dimensioner! (vilket ex. även Garrison håller med om är smått obegripligt). Gällande ”De-nationalization of money” kan jag hålla med om att Hoppes avfärdande är märkligt, då jag läste texten för ett tag sedan och tyckte den var helt ok.

      Och visst är det sant att Hayek inte skrev någon ekonomisk avhandling av samma slag som MES eller Human Action, och det är även intressant att spekulera i varför han inte lyckades med att, trots många år på många olika ställen, skapa en ”skola” i samma bemärkelse som Mises/Rothbard gjorde. En förklaring till detta kan eventuellt stå att finna i Hayeks egen uppsats, med titeln ”Two Types Of Minds” (om du inte har den redan kan jag skicka den till dig, för iom. att Library.nu har lagt ner går den inte att få tag på. Skicka ett mail till mig så slänger jag iväg den till dig i PDF direkt), där han skiljer på Masters och Puzzlers/Muddlers (och han klassar sig själv som en puzzler/muddler).

      Beträffande hans andra bidrag är det mycket fluff och i min mening lite substans (har dock varken läst LLL eller ”Constitution…” så kan inte uttala mig om dem), dessutom högst inkonsekvent. Var Hayek socialist, eller socialdemokrat, ”på riktigt”? Vem vet. Det man kan säga om Hayek är väl att han var inkonsekvent och ofta motsade sig själv. Sade han saker som var väldigt liberala? Visst, men samtidigt sade han de saker som Hoppe tar upp, och som även finns beskrivna av Walter Block i artikeln Hayeks Road To Serfdom där han visar alla de avsteg Hayek gör till fördel för socialismen, till och med i boken Vägen till träldom. Se här för denna artikel: http://mises.org/journals/jls/12_2/12_2_6.pdf

      Finns det, trots Hayek inkonsekvens och periodvisa ”socialism”, relevanta saker i hans teorier? Absolut, men det är ingen som förnekar det heller. Även Hoppe säger det i en föreläsningsserie, där han citerar Hayek gillande och säger att detta är ett exempel på att man kan lära sig saker även av förvirrade tänkare. Det finns till och med de som hävdar att Hayek borde varit anarkist om han följt sin egen teori till dess logiska slutpunkt, se ex. här (har dock inte haft tid att läsa hela denna än): http://www.law.gmu.edu/assets/files/publications/working_papers/1106HayekianAnarchismR20110121.pdf

      Hursomhelst tycker iaf. jag att det är viktigt att visa på att Mises och Hayek inte var samma person, att de hade olika teorier, samt att visa var Hayek hade fel i sina teorier. Återigen är inte detta något negativt utan enbart en del i den vetenskapliga diskursen. Visst kan man ha synpunkter på Hoppes sätt att skriva och uttrycka sig på. Språket kan te sig hårt och avfärdande där det ex. för mig ter sig mestadels komiskt och underhållande. Vill man undvika det är sannolikt Salerno och Hülsmann som du nämner klart bättre alternativ.

      Jag tycker dessutom det är viktigt att göra det tydligt att Hayek inte är den radikala frimarknadsförespråkare som man vill utge honom för att vara, precis på samma sätt som vi skall kritisera Friedman där han har fel och visa att hans rykte som radikal frimarknadsförespåkare är klart överskattat. Sa de båda saker till fördel för den fria marknaden? Ja, men de var inte konsekventa och kom som bekant ut vid ett flertal tillfällen till fördel för staten och riksbanken (iaf. Friedman).

      Gällande orsaken till att just denna artikel översattes, och inte annat, har det att göra med att jag läste denna artikel för en uppsats som jag skriver härnere och tyckte den var såpass bra att jag ville översätta den. Det är dock, likt alla de andra artiklarna i ”dehomogeniserings-serien”, en lång artikel som tar tid att översätta. Det är möjligt att det dyker upp andra artiklar från denna serie vid ett senare tillfälle (nu är jag dock på tok för nerkörd i skolarbete). Dessutom är Hoppe den enda av ovanstående, så vitt jag vet, som har skrivit artiklar om Hayek som är av det kortare slaget och som således är enklare och snabbare att översätta.

      Som avslutning vill jag bara nämna att jag tycker att Huerta de Sotos förkärlek för Hayek stundtals är lite märklig, och verkar emellanåt leda honom fel (även om han för det mesta landar rätt). Dock är hans tolkning av Hayek den anarkistiska tolkningen, sannolikt i stil med artikeln jag länkade ovan, och han gjorde det klart för oss att ”Hayek digs it” (gällande anarko-kapitalism) 🙂

  8. Christian, jag har inga problem med kritik av mot varken den ena eller andra personen så länge det är underbyggt. Du tog till ord som opålitlig, vilseledande, oacceptabelt för en seriös tänkare och kritiker, vad någons moral och kompetens är samt osaklig. Det enda belägg du hade för detta var punkt 1, den kritiken är inte så saklig när man tar till den typen av uttryck.

    Det är snarare så att seriös kritik av Hayek ger upphov till dina kommentarer där du istället går i en ad hominem på Hoppe.

    Återigen upprepar jag att Hoppe ger cred till Hayek för hans arbete inom ekonomisk teori, så jag ser inte riktigt problemet. Om man sedan gillar Salernos och andras kritik bättre så har jag inget att säga om det, det är en smaksak och inget kontroversiellt.

    Nej allt som Hayek skrev efter 1941 var socialistisk snömos, detta är ditt eget påstående. Då tittar vi på vad jag skrev igen:

    Angående Hülsmann så är han inte mer förlåtande mot Hayek. Han räknar inte ens in Hayek in Österrikisk ekonomis huvudlinje (Menger-Bawerk-Mises-Rothbard). Vidare påpekar han även att Hayek aldrig skrev något heltäckande ekonomiskt verk som Human Action och MES och det senaste ekonomiska verket 1941.

    Däremot vidhåller jag att Hayek var utan någon grundprincip etiskt eller inom metodik vilket gav upphov till hans socialistiska tenderser som uppstår när vi överger principerna.

    Nu menar jag att Hayek inte är den viktigaste österrikiska ekonomen efter Mises så då kanske vi har rett ut det missförståndet, men om du tycker det så har jag väl inga större problem med det. Jag håller även med Hülsman om att Hayek inte tillhör huvudlinjen inom Österrikisk ekonomi. En av anledningarna till att Mises-Institutet startade var att Hayek fått oförtjänt mycket uppmärksamhet. Det är som bekant Mises-Institutet och inte Hayek-institutet så jag har inga större samvetskval över att vi marknadsför Mises framför Hayek, annars vore det väl lite märkligt.

    När du skriver: ”Jag tycker Bylund skriver en del artiklar som är föredömliga t.ex. Om lag. Där är han starkt kritisk mot Hayek utan att för den skull förneka hans insats.” så läser du återigen selektivt. Hoppe förnekar inte Hayeks insats, det är tydligt. Sen är det tydligt att han föredrar Mises framför Hayek.

    Ja anledningen till att de Soto tar in Hayek är för att han är mer Hayekian än Misean, så inget konstigt i det. De Soto har dock en annan syn på Hayek att han i själva verket har anarkistiska inslag, Kämpe kan berätta mer om det.

  9. Joakim F,

    Lovar att belägga ev. Framtida kritik av Hoppe mer och vara lite mer försiktig i ordvalen. Dock förutsätter jag att det gäller kritik i allmänhet av olika österrikare inklusive Hayek, då ni annars gör Hoppe till en helig ko.

    Är medveten om Hulsmanns åsikter. Det är mest en defi itionsfråga vad man tycker är essentiellt. För att nå sin slutsats utgår Hulsmann från vissa kritier och struntar i andra, t.ex. Att Hayeks hela forskningsprogram, vad man nu än tycker om det, är inspirerat av Mises. Vilka kriterier som är rätt kan diskuteras. För min del är man österrikare om man ingår i Mengers tradition, och det är meningslöst att tala om en huvudfåra i någon objektiv mening.

    Antar att du tycker Rothbard är Mises främste efterföljare.

    Angående nedlåtenhet mot Mises, vad säger du om Hoppes utsaga att Rothbard ”corrected Mises on monopoly theory and ethics”? Utan vidare motivation, i förordet till ethics of liberty.

  10. Joakim K,

    Kände Huerta de soto Hayek?

    Hayek var vad jag vet inte någon anarkist, men jag tror man kan göra ett case från hans teorier att han borde varit det. Ska bli intressant att läsa artikeln.

    Tror att Hayek i grund och botten låg ganska nära Mises typ av minarkism, med en inkonsekvent benägenhet att acceptera interventionism av olika slag. Tror att han i grunden skulle fördragit väldigt litte intervention och låg nära nattväktarstatsidealet, men då han var en muddler och ganska osäker över vad som var bäst, och dessutom hade en mycket mer kompromissinriktad pragmatisk stil så skapar det många citat som kan tolkas som stöd för rätt mycket intervention. Vilket kan ses som olyckligt. Även om han hade en hel del karaktär så hade han inte riktigt Mises ryggrad och definitivt inte dennes principafasthet.

    Tycker Hayek I är i stort sett klockren, medan Hayek II är mer rörigmen även där har en hel del goda och insatser man får sålla ut.

    Hans sena skrifter om pengar är som sagt också mycket bra, och Salerno kallar det också en återkomst för Hayek I.

    1. Ja, Hayek och de Soto var iaf. såpass bekanta att Hayek besökte de Soto i Madrid i hans hem någon gång i slutet av sitt liv. De Soto frågade tydligen något om ABCT, varpå Hayek svarade att det var så länge sedan och han kom inte längre ihåg, men han bad sin sekreterare att skicka några böcker.

      Angående Hayeks kompromissinriktade prgagmatism samt avsaknad av den Misesianska ryggraden och principfastheten kan jag bara instämma 🙂 Vem vet vad han egentligen tyckte, men mycket saker han skriver är till fördel för en klart större stat än en nattväktarstat. Som sagt, gällande staten och aggression/våld etc. var han mestadels förvirrad och inte konsekvent.

      Håller också med om att Hayek I är bra och intressant (hans ”ekonomiska era”), medan Hayek II mindre så, även om det är klart att han stundtals landade rätt.

  11. Nej det finns väl inga heliga kor på det sättet, och idéer utvecklas hela tiden. Hoppe kritiseras ofta i libertarianska kretsar så han får sin beskärda del, det är dock sällan Hayek kritiseras. Det är snarare så att folk i allmänhet inte känner till att han skrev de sakerna. Du har ju framfört din kritik här och det du skrev i punkt 1 är antagligen sant.

    Nej jag har heller ingen objektiv definition av vad en ”riktig” österrikare är, däremot så skulle man kunna tycka att just epistemologin och metodiken borde vara ett kriterium tillsammans med axiomet om mänsklig handling, detta tyckte Hayek var en kraftig överdrift.

    Jag vet inte riktigt om jag anser någon vara Mises främsta efterträdare, en svår roll att axla, men om jag skulle välja någon så skulle det vara Rothbard ja.

    Att inte hålla med någon eller att utveckla idéer vidare är inget som jag klassar som nedlåtenhet. Mises vidareutvecklade Menger och jag anser inte att Mises var nedlåtande mot Menger för det.

    Angående: ”Angående nedlåtenhet mot Mises, vad säger du om Hoppes utsaga att Rothbard ”corrected Mises on monopoly theory and ethics”? Utan vidare motivation, i förordet till ethics of liberty.”
    Jag vet inte riktigt vad du vill komma med det, men ja Rothbard ansåg att Mises hade fel där och han utvecklar det i över 100 sidor i MES (kapitel 10). Är det en utsaga av Hoppe? Det är väl mer ett faktum att Rothbard hade en annan syn än Mises på monopoly theory?

  12. Joakim F,

    Det jag menade med det sista var bara att om man vill kan man uppfatta det som att Hoppe är nedlåtande mot Mises när han skriver att Rothbard rätt upp och ner korrigerade Mises när det gäller etik och monopolteori. Särskilt etiken var något Mises tog ganska stark ställning för och man kan tänka sig att det vore mer respektfullt att säga att Rothbard och Mises har olika uppfattningar där Hoppe föredrar Rothbard.

    Nu tycker jag inte att man ska läsa det så, och jag tycker inte det är förolämpande. Men jag tycker inte heller att man ska tolka Hayeks förord till Mises memoarer som en förolämpning. De var gamla vänner och visste med all säkerhet var de hade varandra åsiktsmässigt i den frågan. Det är knappast frpgan om någon lömsk dolkstöt och det framgår att det är Hayeks egna åsikt. Jag tycker själv dock att Hayek muddlar till metodologifrågorna, trots att han skrev så bra om dem i Counterrevolution.

  13. Joakim K,

    det var intressant att De Soto och Hayek verkar ha varit ganska nära bekanta. Kul med sådana anekdoter.. Så den gamle skröplige Hayke ska ha gillat att man drog anarkistiska implikationer ur hans arbete. Intressant att veta. 🙂

  14. Christian, Hoppe skriver i förordet till Ethics of Liberty:

    and repairing the few remaining inconsistencies in the Misesian system (such as his theory of monopoly prices and of government and governmental security production).

    Du hävdar att citatet är:

    corrected Mises on monopoly theory and ethics

    Hur fick du ihop det?
    För de som vill kontrollera själva:
    http://mises.org/rothbard/ethics/hoppeintro.asp.

    Men för sakens skull så kan vi låtsas att ditt fabricerade citat är sant. På vilket sätt är det nedlåtande kontra Hayek som skriver i förordet till Mises memoarer att en av hans viktigaste bidrag var en överdrift? Personligen skulle jag se det som en förolämpning om någon ”vän” skrev detta i förordet till mina memoarer: ”Ja Joakim var bra men han överdrev”. Jag ser inte alls den koppling du försöker göra så det får stå för dig.

    Hoppe anser (och vilket knappast är unikt för honom) att Rothbard förbättrade Mises teori om monopol och kring produktionen av säkerhet. De har motiverat det i hur många artiklar och böcker som helst. Vi är alla medvetna om skillnaderna, det var Mises också som t.ex. tyckte att MES var en fantastisk bok.

  15. Jag mindes helt enkelt fel, dock kan man tolka även det korrekta citatet på motsvarande sätt då det utan minsta argument hävdar att en central position (tänker då mer på säkerhetsproduktion än monopol) hållen av Mises är felaktig och reparerades av Rothbard.

    Men skippa exemplet, låt oss köra Joakim analogin istället. Antag att person x skriver följande:

    ”Joakim hade nästan alltid rätt, även när jag och andra hade svårt att hänga med i början gradvis, så insåg vi i regel att han hade rätt. Jag kunde inte hänga med joakim hela vägen till anarkismen men jag förstår varför joakim gick så långt, givet hur staten fungerade då. Att de hade en av de verkligt stora tänkarna hos sig förstod aldrig stockholmarna”

    Är detta fruktansvärt förolämpande enligt dig? Har X utfört ett lömskt personangrepp på dig? Tycker du det har vi olika åsikter om vad som är tillåtet i intellektuell diskurs i ett förord. Jag för min del skulle gärna få ett förord av någon som inte höll med mig i allt men ändå är så imponerad att han känner sig tvungen att rekommendera det jag skriver ändå. Antar att du inte tycker det är bra, och då det bara att konstatera att vi tycker olika om detta.

  16. I och med att du använde citationstecknen och hänvisar till en källa så blir det lätt vilseledande. Det kan lätt uppfattas som att du försökte spetsa till det men jag förstår nu att så inte var fallet. Att man inte kommer ihåg något direkt ur minnet är en annan sak.

    Fast han skrev inte så som du gör i ditt exempel nu heller, det finns ordagrant återgivet ovan så du behöver inte förvanska det för att runda av andemeningen. Och svaret är fortfarande ja jag anser det vara en förolämpning att kalla det överdrifter och det hör inte hemma i förordet. Ja jag har förstått att du inte tycker att det var en förolämpning. Jag vet inte vad du anser är tillåtet i en intellektuell diskurs men med tanke på den här tråden så börjar jag undra. I en intellektuell diskurs brukar man väl komma med några relevanta argument istället för att vänta tills någon är död och skriva det i förordet. Men om du någon gång skriver mitt förord så vet du vad jag skulle vara tacksam över om du utelämnade 🙂 Enligt mig bör hela förordet tas bort i nästa utgåva.

    Om jag anser att det är ett ”lömskt personangrepp”? Återigen dina formuleringar och påstående Christian, inte mina. Jag måste säga att jag är lite förvånad. Du inleder tråden med att ge en definitionen för vad det innebär att vara opålitlig, vilseledande, oacceptabelt för en seriös tänkare och kritiker, vad någons moral och kompetens är samt osaklig. Ganska hårda ord. Alla dessa epitet grundar du dels på ett faktafel som du hade rätt i och en omskrivning och ditt egen tolkning av ett citat ifrån Hoppe. Du fortsätter med att felcitera mig och hävda att jag sagt något annat. Sen försöker du gripa ett halmstrå genom att återigen använda ett felaktigt citat ifrån Ethics of Liberty. Med tanke på din inledande kritik så blir fortsättningen lite märklig.

    Jag ser heller inga större skillnader i vår syn på Hayek I och Hayek II och jag har läst igenom den här tråden flera gånger utan att riktigt förstå vad du är ute efter eller vad diskussionen handlar om egentligen ifrån din sida. Just nu tycker jag att hela diskussionen är tämligen onödig.

  17. Christian skrev att ”Hoppes kompetens och moral som kritiker av Hayek är oberoende av hur berättigad dehomogeniseringssidans kritik mot Hayek är”. Strikt tolkat uttrycker meningen bara en åsikt om vad man bör basera omdömen om någons moraliska halt och kompetens på, och innehåller inte i sig något uttalande om vare sig någons moral eller kompetens.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *