Frågor du inte bör ställa om staten och ekonomin

Frihetens logik är väldigt enkel, men tyvärr brukar det ändå krävas att man läser tunga verk inom nationalekonomi och filosofi för att bli övertygad om frihetens fördelar. Detta är något vi på Mises.se försöker ändra på. Man behöver alls inte läsa tjocka böcker för att få upp ögonen för frihet – det räcker med att ställa några enkla (svåra) frågor som träffar roten av problemet. Vi har därför kompilerat en lista med just sådana frågor – kniviga, kluriga, roliga frågor som man med fördel kan ställa till statsförsvarare. Inte ens den mest erfarne politikern hade kunnat slingra sig ur dem i en TV-debatt, och det kan vara skälet till varför de heller aldrig ställs – förutom här på Mise.se, förstås

Mycket nöje!

Läs hela artikeln, av Mises.se

16 reaktioner på ”Frågor du inte bör ställa om staten och ekonomin”

  1. Fler frågor:

    När privata företag säljer produkter och tjänster till privatpersoner är det förbjudet för företagen att organisera sig och bestämma sig för att inte sälja under ett minsta pris. Då kallas det kartellverksamhet och är straffbart. När privatpersoner säljer tjänster i form av arbetskraft så är det ofta påtvingat att organisera sig och inte sälja tjänsten under ett visst minsta pris. Då är det lagligt och kallas fackverksamhet. Vad är skillnaden?

    Varför behöver inte en arbetstagare som väljer att avsluta en fast tjänst motivera sitt beslut precis som ett företag måste det? Varför måste företag ofta fortsätta betala ut löner långt efter att personen har slutat, samtidigt som en arbetstagare inte behöver jobba gratis en period efter att lön har upphört?

    Om människan är girig och självisk till naturen och aldrig skulle hjälpa någon frivilligt, varför tillåts då politiker (som också är människor och besitter dessa hemska egenskaper) ta våra pengar och göra som de önskar med dem?

  2. Om demokrati är lösningen betyder det att minoritetsstyre är orättvist och att en majoritet alltid vet bättre…och i så fall; varför styrs våra liv då av en minoritet?

    Om vi ska värna om minoriteter varför värnas det så inte om individen? En minoritet kan väl knappast bli mindre…eller?

  3. Om stora företag måste regleras för att deras makt är för stor och därför ett problem för alla individer och samhället, varför reglerar vi inte staten utan ger staten rätt att reglera?

    Om våld och tvång är fel, hur kan våld och tvång vara en väg att reglera detta?

    Om höjda löner är bättre för alla, varför nöja sig med att bara höja dem lite grand?

    Om konkurrens ger lägre pris och bättre produkter, varför har vi bara en stat? (Fast det naturliga svaret för etatister kanske inte faller oss i smaken…)

  4. Vi kan skicka med en fråga till allas vår vän herr Björklund också när vi ändå är i farten.

    Om nu skolans syfte är att ge ungarna kunskaper, varför ska man då bestraffa de ungar som inte behöver skolan för att skaffa sig dessa kunskaper (gäller både skolk och hemskolning)?

  5. ”Om din lön betalas med skattemedel, är du då en skattebetalare?” Murray Rothbard hade följande att säga om det:

    ”If a bureaucrat receives a salary of $5,000 a year and pays $1,000 in ‘taxes’ to the government, it is quite obvious that he is simply receiving a salary of $4,000 and pays no taxes at all. The heads of the government have simply chosen a complex and misleading accounting device to make it appear that he pays taxes in the same way as any other men making the same income.” — Murray Rothbard (Power and Market, 1970).

  6. Klockrent, det bästa jag läst här på länge.

    ”Om din lön betalas med skattemedel, är du då en skattebetalare?”

    Den där behöver jag få klargjord för att förstå vad som menas, förmodligen är det all indoktrinering som blockerar mig.

    Låt oss ta en byggarbetare anställd av kommunen som exempel. Visst hela hennes lön finansieras via skatten, men hon producerar ju samtidigt något. Hon skapar ett värde som går tillbaka in i ekonomin. När hon spenderar lönen på diverse saker betalar hon alla möjliga sorters skatter, moms är ett uppenbart exempel.

    Det kanske är endast inkomstskatt som syftas på? Hon betalar ingen inkomstskatt?

    Men även då har jag problem att förstå. Ja, det stämmer att det är någon annan som från första början skapat värdet som pengarna representerar (eller som måste göra det i framtiden i fallet med fiat) och som möjliggör hennes lön. Men hon lägger ju faktiskt i och med sitt arbete till ett värde som gör att pengarna hon får blir värda mer. På det sättet skapar hon lönen (och indirekt skatten).

    Om kommunen skulle betalat ut lön och hon inte utförde något arbete överhuvudtaget skulle inflationen blivit större, det bevisar att hon har skapat åtminstone ett visst värde.

    Jag förstår att statliga arbeten är ineffektiva i allmänhet och kanske inte heller ens som regel outputtar större värde än vad som inputtas. Men de betalar fortfarande skatt i och med att de producerar ett värde som i exemplet ovan.

    Undantaget de mest uppenbara extrema exempel som rena rama pappersknuffare där man tydligt kan se att denna producerar 0% värde. Om jag till exempel fick 20 tkr i månaden för att gräva gropar och sedan fylla dem och skatt sedan drogs från min lön har jag inte betalar någon skatt det är jag med på. Har bara gjort det på en teknisk nivå.

    Menar författaren att hon inte betalar skatt i den meningen att hon inte skapar mer värde än vad som lades ned på henne?

    I så fall kommer här en follow up:

    Om jag ärver 10 000 kr från någon som frivilligt testamenterat dem till mig, utan att jag utfört en motprestation, och sedan köper en produkt som det dras moms på, eller betalar arvsskat, är jag då en skattebetalare?

  7. Haha, strålande sammanställning!

    Per Bylund,:
    ”Om våld och tvång är fel, hur kan våld och tvång vara en väg att reglera detta?”

    Fel som vanligt. Vad kan man annars vänta sig av personen som hatar, och ansträngt sig för att kampanja mot, att frihetens idéer konsekvent tillämpas av parlamentariker? Det är skillnad på aggression och försvar/vedergällning. Försvarsvåld mot aggressionsvåld är rätt.

    Eftersom du är kategorisk motståndare mot att frihetens principer tillämpas i praktiken, så är jag extremt misstänksam mot allt du säger och gör. Och det borde alla vara. Vad har du för motiv för att smussla in såna trojanska hästar här, som att libertarianism vore pacifism???

  8. Det är va ju bland det bästa jag läst. Har nu läst texten ca 7ggr, med ett brett leende varje gång.

    Men samtidigt tragiskt att så många människor är indoktrinerade att vara etatister

  9. Har ett par frågor om finanskrisen på 30-talet:

    1. Vad, anser ni, orsakade börskraschen 1929?

    2. Man får ju lära sig att det var Keynes och New Deal som löste problemen. Själv är jag tveksam, men har inga bra argument för det. Hur anser ni att den löstes?

  10. Angående punkt 2 så har även Robert Higgs forskat en del om det. Googla på hans namn eller ”regime uncertainty”. Finns mycket av honom online.

  11. Bradley Rimbléus skriver:
    ”… hela hennes lön finansieras via skatten, men hon producerar ju samtidigt något. Hon skapar ett värde…”
    Hur vet du att det som hon skapar har ett värde för någon – det kanske är tvärtom – om det hon gör bara utgår från fixa ideer från någon som har övertygat tillräckligt många andra om att dessa ideer är berättigade?

    Hennes arbete består kanske i att sätta upp trafikljus på helt fel ställen!

    http://www.mises.se/2010/11/06/trafikljus-praxeologi-och-etik/

  12. Förtydligande av ovanstående kommentar:

    Citat: ”… ingenting styr utvecklingen så hänsynslöst som en uppbyggd infrastruktur och människoskapade produkter. Om artefaktuppsättningen ändras, ändras också relationer, upplevelser och välfärd!..”

    ”… Jag känner inget av människa byggt system som fungerar utan återkoppling. Samhällsutvecklingen är förbluffande lite inriktad på att skapa återkopplingssystem…”
    http://www.certec.lth.se/dok/tankaromoptik/

  13. Om människor i gemen som biologiska varelser har en naturlig benägenhet till, behov av, och spontan drift till att samarbeta och bete sig altruistiskt, varför ska man då använda våld och tvång för att få dem till det?

  14. Har toapapper och statliga monopolpengar något mer gemensamt än att det inte finns någon hejd på dess tillverkning och att dess värde drastiskt reduceras vid användning?

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *