Enligt en artikel i SvD tryckte svenska staten upp en ”krigskassa” med sedlar för 4,3 miljarder kronor i beredskapssedlar. I dagens penningvärde sägs det motsvara 55 miljarder kronor. Beredskapssedlarna trycktes upp i London under stort hemlighetsmakeri år 1952-53 för den händelse Sovjet skulle invadera Sverige.
Artikeln bjuder på lättsmält monetär humor och underhållande självmotsägelser. Några utvalda citat.
Vid kriser och krigsfara tömmer allmänheten sina bankkonton. För att undvika sedelbrist sparades även tryckplåtar för att trycka ännu mer av krigskassan.
Om det blir orostider hämtar folk ut sedlarna från banken. Visst. Men vad gör de med dem? Gräver ner dem så de försvinner ur omlopp? Eller cirkulerar de pengarna i sina dagliga affärer? Folk slutar inte handla mat i orostider, däremot vill de ha sina tillgångar nära kroppen och inte på bank.
1950 startade Koreakriget. Sverige fruktade ett snabbt sovjetiskt angrepp och byggde upp en hemlig motståndsrörelse ihop med Nato-landet Storbritannien.
Inför kriser och krigsfara gällde det att ha svenska sedlar i beredskap – sedlar som en motståndare eller ockupationsmakt inte känt till och därför inte kunnat förfalska.
Att Sverige tillverkade en krigskassa berodde på att förfalskade sedlar lätt kan destabilisera ekonomin.
Tänkte man sig att snabbt byta ut alla pengar i omlopp mot en ny sort som inte förfalskats? Mot pengar som folket inte kände till och därför förmodligen skulle rata?
–Sedlarna påminner lite om Monopolpengar – det enkla utförandet gjorde det möjligt att trycka fler på mindre tryckerier runtom i Sverige
Så hur svårt skulle det vara för ”fienden” att förfalska ”monopolpengar”?
Om delar av Sverige ockuperades kunde den lagliga svenska regeringen även använda sedlarna i de fria delarna av landet.
Att finna komiken i detta lämnas som övning åt läsaren.
