En rubrik på SvD.se får mig att studsa: Billigare och säkrare pass. De flesta är nog så pass hjärntvättade i vardagsetatismen att de inte över huvud taget reflekterar över rubriksättningen. Att alla förstår ”billigare” är inte så konstigt. Men vad betyder egentligen att passet är ”säkrare”? Är det någon som på allvar kan säga att någon av de tidigare versionerna av den svenska statens livegenskapsbevis (dvs ”pass”) på något sätt känts ”osäkra”? Knappast. Det är ju ett litet häfte att ha i fickan och som välbeväpnade, uniformerade och ofta väldigt otrevliga typer bakom skottsäkert glas kräver att få se. Att häftet är ”säkert” betyder faktiskt ingenting för mig.
Däremot kan det kännas jobbigt och eventuellt lite ”osäkert” om man tappar bort sitt pass. Framför allt om man är utomlands. Så betyder ”säkrare” pass att de är svårare att tappa bort? Nej, de nya passen kommer inte med en GPS och iPhone-app som hjälper till att hitta den lilla lila rackaren. Inte heller spelar det nya passet en truddelutt när man visslar. Så det är minst lika lätt att tappa bort som de tidigare versionerna.
Eller är det så att passet automatiskt uppdaterar fotot så att bilden automatiskt justeras för ändrat utseende, nya frisyrer och äldre anletsdrag automatiskt? Det kan ju kännas lite osäkert när man står inför De Uniformerade och inte riktigt ser ut som på bilden. Så det hade ju känts säkrare om bilden varit ständigt uppdaterad. Nähä? Inte det heller.
Det etatistiska sinnet tänker inte ens så långt, men givetvis är det så att passet är säkrare – för staten. ”Säkerheten” handlar nämligen om att det ska vara svårare att göra pass om man inte är staten. Och passet ska innehålla ännu mer information om dig – att spridas till byråkrater och databaser i varje land du reser in i. Det ”säkra” har alltså inte ett dugg med dig som bärare av passet att göra, utan har allt att göra med att staten, i sin iver att kontrollera, kan känna sig trygg med att du verkligen är så naken inför deras ögon som de vill. För om du döljer något, då får de panik.
Det är precis samma panik som de får om du får reda på någonting som de gör eller som de vet. För dem gäller nämligen raka motsatsen – du har inte rätt att ens fråga vad de vet om dig. Och i de fall du får möjlighet fråga, så behöver de inte svara. För din säkerhets skull får du inte reda på vad de vet om dig. (Vari skadan att du vet något om dig själv ligger, det har jag försökt förstå i många år – men politisk logik är inte särdeles logisk.)
Det nya passet är mycket säkrare. Men det betyder inte att du kan känna dig trygg – snarare tvärtom.
Väldigt bra observationer, Per. Instämmer helt.
Dessutom bör man förstå att detta dokument som gör oss livegna till en enskild regions våldsmonopol är absolut inte säkrare om man ser det från användarens perspektiv. Enligt rapporter så kan vem som helst köpa en batteridriven scanner för de RFID chips som används i passen för en väldigt billig peng och dina personliga detaljer kan avläsas utan att du ens har en aning om det. Eller om man har lite tålamod och lust kan man bygga en själv: http://blog.makezine.com/archive/2006/08/build-a-rfid-readercaptur.html
Det finns tydligen fodral till passen som gör scanning svårare men jag vet inte hurpass effektivt dessa är. Ett effektivt sätt att neutralisera ett sånt här RFID chip (som jag inte kan rekommendera) ska vara om det utsätts för trubbigt, yttre våld med t.ex. en hammare (med liten bit tyg eller lite papper imellan så inte pappret i själva dokumentet tar skada). Jag har vidare hört att såna här chips kan ha malfunktioner och det underlättar knappast den högst tvivelaktiga informations hungern hos våra byråkratiska bevakare.
Är det helt konstigt att man förväntar sig att statstjänstemän kanske bör överväga liknande finansiella utsvävningar mer noggrannt i framtiden? Nej förresten, det vore konstigt. För det är inte deras egna pengar de spenderar och dessutom gäller det som vanligt att anpassa sig till andra stater…Våra härskare har själva sina härskare.
Apropå pass.
De nya, ofattbara passreglerna är så stränga att för Svenskar bosatta utomlands måste man infinna sig personligen på närmaste ambassad (Konsulat räcker inte) två gånger med 6 veckors mellanrum för att ”få” rättigheten att resa i 4 år och 6månader (passet måste ha minst 6mån giltighet för att komma in i de flesta länder). Jag befinner mig 3 flygresor och en påtvingad övernattning från närmsta ambassad och med 4 barn och mig själv kommer det kosta mer än 60,000kr bara för att få rättigheten att resa…. (förlorad inkomst ej inräknad). Väldigt få saker har gjort mig så fly förbannad som detta och när jag beklagade mig hos nämnda ambassad kan dom bara hålla med. ”Vi kan bara göra som det är skrivet”.
@HQ
Jepp – absolut, blev sjaelv saa hoegt flygande foerbannad paa dessa regler foer utlandssvenskar att jag numera har blivit brittisk medborgare.
Inte nog med att diplomatjaevlarna aer saa foerbannat lata att dom inte ens kan ta *en* loerdag per maanad foer saadana som mig, som ej bor i London (daer ambassaden finns, alltsaa), att kunna fixa nytt pass utanfoer arbetstid: p.g.a. alla dessa fantastiska nya saekerhetsdetaljer som svenska myndigheter infoert saa har ny, dyr utrustning installerats vid samtliga ambassader –> och saaledes skall nu ett pass, om man aer utlandssvensk, kosta SEK 1400 (!!!!) istaellet foer SEK 400 (foer naagon maaste ju betala foer kalaset…).
Ambassaden rekommenderar att man med foerdel saaledes boer resa ’hem’ till Sverige och fixa pass istaellet – vilket ju aer fullstaendigt barockt!
Som salt paa saaret: om nu dom nya passen aer saa foerbannat saekra och har en massa biometrisk information i dom: jaha, daa borde dom vael haalla livet ut, eller hur?!!
Jag emailade faktiskt UD om detta ifjol, och fick svaret att giltighetstiden aendrats fraan 10 till 5 aar p.g.a. ’nya EU-bestaemmelser’ – jaha, sa jag, daa kan ni kanske leta fram var dom nya bestaemmelserna skulle finnas dokumenterade paa eur-lex.europa.eu –> fick svaret: ’vi vet ej – fraaga istaellet justititedepartementet…’. JD svarade aldrig paa mitt email…
Och samtidigt saeger baade kung, regering och naeringslivet att dom gaerna ser att svenskar reser mera och bosaetter sig en tid utomlands – saa att sverige kan gynnas av nya erfarenheter som svenskar kan ta med sig ’hem’.
Funderar paa att kontakta Diskrimineringsombudsmannen i Sverige om detta, i det att, i princip, alla utlandssvenskar nu foer tiden lider av diskriminering: jmfr SEK400 foer ett pass foer ’riktiga’ svenskar med SEK1400 foer oss i utlandet. Men vete fan om jag orkar: mottog idag – via ordinare postgaang, utan naagra konstigheter – mitt nya brittiska pass.
Detta gaar ut i januari 2022. Kaenns skoent.
Jag har ingenting emot svenskar eller Sverige – tycker det aer ett vaeldigt vackert land, med mycket som folk utanifraan kan laera sig och ta vaerde paa. Svenska myndigheter och den svenska staten dock, kan hoegtidligen fara aat helvete (!) – jag taenker aldrig mer, om jag kan undvika det, ha naagonting med dom att goera…
Gott Nytt Aar!
Den bittra verkligheten är denna:
http://www.youtube.com/watch?v=VcxK1Z_L4xE
Vi inser att det inte är lönt att ”bråka”. Att slippa svensk medborgarskap ger många förmåner utöver passeländet.
Att skaffa nytt pass är inte så enkelt som man kan tro. Låt vara att det är inga konstigheter med att fylla i ett formulär MEN, i England, Australien och Nya Zeeland måste man även stå upp och offentligt svära tillhörighet och lydnad till den Brittiska Tronen. Det klart att var och en tycker att svära lydnad till en gammal luddig dam med pippi på kortbenta hundar är höjden av fjanteri men som en principiell människa så kan jag omöjligen förlika mig med detta tvång… Jag här därför blivit föranledd att underrätta min lokala, privatägda tvättinrättning ”The Clean” att jag ämnar svära min tilltro till deras etablissemang i en framtida ceremoni. Jag tror och hoppas att ett litet talfel, om det eventuellt upptäcks, kommer att förlåtas… 🙂 …Återkommer med rapport om hur det gick.
En sak till – Jag känner flera som sagt upp sina Svenska Medborgarskap (deras livegenhet till Staten) och när deras medborgarskap upphävdes fick dom ett brev där det står att de nu är ”befriade” från Svensk statstillhörighet….Sant som det är sagt och dessa brev bör ramas in och hänga på hemmets hedersplats. Det föranleder även en liten undran. Vad skulle hända om människor i Sverige skulle göra detta ’en masse’? Är inte det ett steg bättre än att sluta rösta? Jag börjar inse att det finns finns mycket vi kan göra och Agorism handlar om att leva som vi lär.
Vi har några byråkratiska hinder på vägen i så fall:
http://www.migrationsverket.se/info/314.html
Vill du inte längre vara svensk medborgare, kan du ansöka om att bli befriad från det.
För att du ska kunna bli befriad måste du:
vara medborgare i något annat land eller
ha för avsikt att söka medborgarskap i något annat land.
I det senare fallet befrias du från ditt svenska medborgarskap om du får ett annat medborgarskap inom ett år.
hinder, schminder…
Det är svårt att tro att det enda som byråkrater lyckats med till 100% är att begränsa vår frihet…
Ja jag kommer aldrig gå ur eftersom jag har aldrig gått med 🙂