Det känns bra att skriva. Det är effektiv terapi. Ett sunt mellanting mellan att knyta handen i fickan och begå meningslösa våldshandlingar.
Alla dessa problem omkring oss. När man befriat sig ur matrisen ser man tydligt att det är STATENS OCH POLITIKENS FEL. Bara för att vara tydlig: samhället är vi, men staten är en gigantisk utsugnings- och hjärntvättningsapparat som styrs av den politiska eliten för sina egna syften. Jag är less på staten.
Här följer en icke fullständig uppräkning av några saker som är statens fel.
Finanskrisen är statens fel. Genom att avskaffa den fria marknadens osentimentala och automatiska järndisciplin av bankväsendet, och införa centralbanker som bankernas socialkontor, har staten möjliggjort och uppmuntrat till ett gigantiskt bankbubbleri som man nu kommer låta samhället betala.
Arbetslöshet är statens fel. Det finns oändligt med arbete i Sverige. Men genom att inte låta arbetare arbeta för vilken lön de vill kommer många aldrig in på arbetsmarknaden, samtidigt som många jobb förblir ogjorda.
Rasism är statens fel. Att locka hit stora mängder människor från andra kulturer med generösa socialbidrag, som till exempel full retroaktiv föräldrapenning för alla medföljande barn, samtidigt som man låter svenskarna betala för kalaset skapar hårda känslor. Samtidigt stoppar man ner en stor visp i grytan, som kallas Integration, och rör om i härligheten och kräver att nu ska alla vara vänner. Fail.
Skolans förfall är statens fel. Genom att inte tillåta helt fri etablering av skolor eller hemskolning, det vill säga sann konkurrens, och genom att subventionera etablerade skolor med generösa skolpengar uppmuntrar staten till medioker kvalité, samt möjliggör enorma vinster på skattepengar i det så kallade friskolesystemet. Svenska skolan är en av de dyraste, men långt ifrån bästa, i världen.
Detsamma gäller vården. Den allt sämre och dyrare vården är också statens fel. Av samma anledningar som skolan.
Krig är statens fel. Det är bara stater som bedriver krig. Dessutom har de flesta stater avväpnat sina undersåtar så de inte kan försvara sig mot krigsherrar och massmördande tyranner.
Moralens förfall, familjens söndring, liksom den försvunna respekten för äldre och brist på artighet är statens fel. Det är i familjen som barn traditionellt lärt sig artighet och omtanke. Statens institutioner har övertagit ”omsorgen” om barnen under större delen av dygnet. Det ger allt mindre tid för barnen med sina familjer, och därmed allt mindre tid för att lära sig civiliserat umgänge.
Västvärldens befolkningskollaps är statens fel. Politikers kortsiktighet och dreglande över BNP och skatteintäkter gör att en allt större del av familjens inkomster konfiskeras. Det ger mindre utrymme till familjerna att ha råd och intresse för barn. Dessutom har staten hjärntvättat framför allt våra kvinnor till att tro att en yrkeskarriär är det viktigaste för personlig utveckling. Följaktligen stiger både BNP och förstföderskornas medelålder, och antalet barn minskar.
Orimliga bonusbelöningar för undermåliga företagsledare är statens fel. På grund av pensionssystemen ägs de stora börsföretagen till stor del av pensionsfonder, det vill säga indirekt istället för direkt av de blivande pensionärerna. Fondernas förvaltare är mer intresserade av att vara vänner med företagsledarna än att sparka ut dem för dåliga prestationer. Och fondernas riktiga ägare kan inte göra sin röst hörd.
Fetmaepidemin är statens fel. Statens normer och allmänfinansierade vägsystem uppmuntrar centralt industriproducerad manipulerad mat på bekostnad av hälsosam lokal produktion. Dessutom leder familjernas tidsbrist till en sämre matkultur.
Pensionssystemens kollaps är statens fel, världsekonomins och världssvältens likaså. Liksom den allmänna fördumningen via genusindustri och andra statssubventionerade pseudovetenskaper. Överutbudet på utbildade inom nonsensämnen som media är också statens fel eftersom den subventionerar skräpet.
Etc. etc. etc. och mycket annat som är statens fel. Ja i stort sett allt elände man kan tänka sig.
För övrigt undrar jag om det är en slump att orden STATEN och SATAN är så snarlika. Någon som vet?
Vad sägs om att införa ett nytt ord? STATAN.
Ah. Det kändes bra. Fyll gärna på i kommentarerna.
Kul skrivet.
Håller med fast man kan ta det lite längre och säga att det är demokratins och därmed röstarens fel för de individer i maktstrukturen som genomför allt detta har folkets stöd. Staten är ett abstrakt begrepp för ett antal sociopater som anser sig ha den moraliska rättigheten att stjäla, skrämma, inspärra och våldföra sig på dom som inte håller med.
Mycket bra sammanfattning. Sedan får man se till att i möjligaste mån skapa frihet i sitt eget liv.
Varje morgon då jag står och hoppas på att statens tåg ska rulla i tid på statens järnvägar påminns jag om varför jag hatar staten, och hur ett vålds- och stöldmonopol inte kan tillgodose bra tjänster, hur mycket som än står på spel och hur mycket pengar som än öses till.
Sen går tågen likt förbaskat 5, 15 försent eller inte alls. Att få en metallvagn som rullar på några bitar metall att gå efter en rimligt uppsatt tidtabell känns inte som det största problemet mänskligheten har stött på, men med planekonomi är det (för Österrikare) inte särskilt förvånande.
Avskaffa våldsmonopolet nu!
”Krig är statens fel. Det är bara stater som bedriver krig.”
Krig förekom innan stater fanns, troligen även i större omfattning (http://en.wikipedia.org/wiki/War_Before_Civilization).
Per, du likställer felaktigt staten med civilisation men stammar och stater är däremot samma best.
Per,
Det är en giltig poäng att krig fanns innan den modern staten, och att dessa krig räknat i % av befolkningen kunde vara precis lika dödliga om inte värre.
Däremot så
1) varför skulle staten som institutionaliserat tvångsbaserat våldsmonopol vara förklaringen till det minskade våldet snarare än civilisationens utveckling? Det senare förklarar även varför vi använder allt mindre våld i underhållningssyfte. Visst ultimate fighting i all ära, men det är inget jämfört med gladiatorspel och dagens hundkamp bedrivs i skymundan medan det liksom offentliga avrättningar var accepterade underhållningsformer förr.
2) man kan kanske identifiera stammarnas ledning med staten såsom den definieras i 1)
3) det skulle finnas våld och krig även utan stat. Finns det anledning att tro att det skulle bli värre än med stat? Tveksamt minst sagt.
Per
Krigen i den förstatliga historien är väl absolut ingenting jämfört med de totala krig vi såg under 1900-talet?
Exakt vad har du för skäl att tro att krig förekom i större omfattning innan staten fanns?
Christian
Visst, förklaringen kan vara en allmän civilisationsutveckling eller nåt annat. Men, det kräver studier av historien, inte apriori historia (som Rothbard varnade för i For A New Liberty).
Christian
Glömde, Fukuyamas senaste bok (The Origins of Political Order) verkar kunna ge en del info om ämnet.
Om Kinas utveckling (av Gene Callahan), http://gene-callahan.blogspot.com/2011/10/liveblogging-origins-of-political-order.html
kajgru,
Som framgår av länken i mitt första inlägg så verkar stamsamhällen som föregick stater varit rätt ”bra” på att kriga, även jämfört med 1900-talet.
Per
Du menar din WP-länk? Du får ursäkta om jag inte ger WP den minsta tyngd överhuvudtaget. Jag har själv redigerat WP-artiklar så jag vet att sanningen är irrelevant för WP. Dess mål är att återge den allmänna uppfattningen om något, även om den uppfattningen bevisligen är fel.
Det är fullkomligt uppenbart att krigen bara blivit värre efter statens uppkomst. Vad människan höll på med för 10,000 år sedan bleknar jämfört med de utrotningskrig som både spanjorer och amerikaner fört mot Amerikas indianer, folkmorden i Afrika och förintelserna under de båda världskrigen. Att ens antyda något annat är rent ut sagt absurt.
Jag vet inte vad jag ska tycka om den här debatten. Den verkar lite tveksam i grundframställningen. Som anarkist är jag givetvis emot staten, men jag är inte ”bara” emot den modernt förekommande, formellt erkända staten – jag är emot tvingande hierarkier (tvingande i betydelsen att det inte finns någon frivillighet, dvs ingen opt-in eller möjlighet att lämna). Så jag är inte säker på om jag skulle se en hierarkisk stam som något annat än en proto-stat. Det var förvisso ingen stat, formellt sett, men jag vet inte om skillnaden nödvändigtvis är så stor. Man behöver inte ett formellt territoriellt monopol för att ändå vara alltigenom som en stat: man kan även utan territorium ha ett frälse, en härskarklass, som ger sig själv monopol på våld, som tar sig makten, som bestämmer och beskattar och beslavar.
I övrigt kan man ju ifrågasätta av vilken anledning stammar krigade – ifall det var för att andra stammar ”inkräktade” på deras territorium så upphör ju den stora skillnaden ovan, som skiljer den mot den moderna, formella staten.
Därmed inte sagt att det finns skillnader. Men jag tror att man gör både sig själv och friheten/frihetsrörelsen en otjänst om man uteslutande talar om den moderna, formella staten. Man måste tala om det staten representerar – och detta fanns även innan nationalstatens era började.
Per,
Håller med om att inte historia ska bedrivas rent à priori utan måste baseras på fakta samt god teori för att förstå fakta. Jag radade angav också några fakta exempel på minskat våld där civilisation är en bättre förklaring än staten som institution.
Per Bylund,
Väl skrivet. Ville indikera något åt det hållet med min utsaga 2)
Hahaha klarsynt artikel. Viljan att inte peka finger (pekfingret) är förvisso bra, och det är viktigt att kunna fundera, samtala, resonera runt frågor där det finns en diskussion kvar. Men det finns inget sådat kvar när det gäller staten. Entiteten har fel. Dom som jobbar där har fel. Dom som beror på den har (även om det gjorts av staten) fel. Frihet bland annat att inse detta och dela med sig på ett sätt som lyser upp sinnen, blickar, leenden.
Kaj Grüssner
Om du inte litar på WP-artikeln som sammanfattar boken så får du väl läsa boken istället,
”Det är fullkomligt uppenbart att krigen bara blivit värre efter statens uppkomst.”.
Vilka artiklar/böcker stödjer du detta på?
De böcker som behandlar WWI och WWII, bland andra.
Rattfylleriolyckor är statens fel – kränkningar av den ekonomiska friheten tvingar folk att ta bilen till närmaste bar med alkoholtillstånd om de vill gå till ett etablissemang som serverar alkohol. Utan dessa kränkningar hade det funnits etablissemang i närheten.
För att inte tala om bilköerna. The calcultion problem strikes again.