Intervju med Hans-Hermann Hoppe om Hayek

[Hans-Hermann Hoppe: Intervjuad av Mateusz Machaj, svensk version av Socjaldemokratyczny Hayek i Najwyższy czas, september 2004]
1. Vad är Hayeks bidrag till den ekonomiska vetenskapen?
Som ung, under inflytande av sin mentor Ludwig von Mises, som 1927 hade inrättat ett institut för konjunkturcykelforskning i Wien och anställt Hayek som dess första chef, gjorde Hayek ett oerhört viktigt arbete med att utarbeta och bygga vidare på
Mises lysande konjunkturcykel teori (som först beskrevs i boken Theory of Money and Credit). Detta arbete visade att boom-bust cykler inte orsakas av några ”inneboende motsättningar” i kapitalismen, utan genom inflatoriska bankers kreditexpansion – injektion av förtroendekredit i form av papperspengar som inte är täckt av genuint sparande i kreditmarknaden – framkallad av regeringens centralbank.

Läs hela artikeln av Hans-Hermann Hoppe.

19 reaktioner på ”Intervju med Hans-Hermann Hoppe om Hayek”

  1. Förutom då att den centralplanerande företagaren VISST ställs inför samma problem som den centralplanerande byråkraten. Om än i lägre skala. Dock att det marknadsmässiga gränssnitten gentemot omvärlden (andra företag och andra länder) skapar den nödvändiga marknadsförhandlingen som ger information och återkoppling om priser och värden.

    I en stor centralplanerad ekonomi blir följderna naturligtvis värre än i en liten ekonomi (ett litet land eller ett stort företag); och i synnerhet om man inte tillåts lämna företaget eller landet för att söka lyckan någon annanstans.

    Men omöjligheten att planera är lika. Ser faktiskt inte någon större skillnad mellan Hayeks och Mises argument faktiskt. Prisförhandling handlar om information.

  2. Jag håller med – och det gör även Rothbard (se MES, sid. 16). Det finns ett ”centralplanerarens problem” inom ett företag eftersom att det inte finns någon marknad för de processer som integrerats i ett företag. Som Rothbard nämner, så kan en företagare visserligen förlita sig på externa marknadspriser – men dessa säger egentligen ingenting alls om effektiviteten i företagets interna processer, så man kan egentligen (i alla fall teoretiskt) använda vilka siffror som helst.

    Rothbards hantering av företaget och hans snabba diskussion om theory of the firm som om det egentligen är ganska oviktigt är högst olycklig. Det finns mycket att göra här.

    En stor skillnad mellan ett företag och socialistiska samhällen är att ett företag förvisso är planerat, men att existensen av ett företag i en marknad där det inte är skyddat som statligt monopol fortfarande utsätts för konkurrens – i delarna. Ett företag som gör vinst gör så i blindo – samtliga integrerade processer är skapade av entreprenören i ett vakuum där kalkyleringsproblemet fortfarande gäller. Men så fort ett företag gör vinst och imiterande företag försöker ta del av vinsten, så skapas indirekt marknader för företagets interna processer och dess resurser (personal, maskiner osv). Det är denna marknadsskapande process som ”räddar” entreprenören genom att avlägsna en stor osäkerhet från verksamheten.

    Jag har skrivit om detta, om än i ett väldigt primitivt paper (som jag ska jobba mer på), här: http://ssrn.com/abstract=1749515

  3. Hoppe får frågan om det finns en skillnad mellan Hayek och Mises argument mot socialismen? Och svaret på detta är glasklart, Mises hävdar att det är frånvaron av privat egendom och Hayek att det är kunskapsproblemet. För mig en tydlig skillnad i varje fall.

    Visst ställs både centralplaneraren och företagaren till _viss_ del inför samma problem (i t.ex. Pers exempel), jag har mycket svårt att tro att Hoppe skulle motsäga sig detta. Men Hoppe skriver:
    ”Om socialismens centrala problem är den praktiska omöjligheten att koncentrera decentraliserad kunskap i en enda centralplanerares sinne blir det svårt att förklara varför det finns företag och varför ägaren av ett företag inte ställs inför exakt samma problem som centralaplaneraren under socialismen.”
    Alltså ställs de inför _exakt_ samma problem? Nej inte exakt samma problem, för i det ena fallet finns det åtminstone externa marknadspriser. Så om vi ska vara petiga, till viss del ja, exakt nej.

    Men poängen kvarstår att Hayeks argument är ett tandlöst icke argument och det är en stor skillnad på Hayek och Mises argument. Sen kan man undra varför Hayek bemödade sig om att kritisera socialism vid huvudtaget med tanke på hans andra uttalanden.

  4. Externa marknadspriser har ju funnits även för alla existerande socialistekonomier i verkligheten, så det i sig (i isolation) förklarar inte varför företag i allmänhet fungerar bättre än Sovjet gjorde.

  5. Nu är jag bara en lekman, men såvitt jag har förstått Mises och Hayeks respektive argument, tycker jag inte att de är så olika. De har visserligen olika betoning, men det är en gradskillnad, inte artskillnad.

    Såsom jag resonerar (rätta mig gärna om jag har fel) är priser en sorts information. Priser innehåller information om människors intertemporala preferenser och avspeglar de realiteter som Mises talar om. Vad dessa priser innehåller är ju då ”kunskapen om specifika omständigheter i tid och rum” som Hayek talar om. Priser måste avspegla de realiteter människorna befinner sig inom, deras kunskaper och uppfattningar.

    Om privat äganderätt förbjuds finns det ingen (decentraliserad) mekanism för att sprida kunskap mellan olika aktörer. Om det inte finns någon mekanism för att sprida information kan man ej heller göra rationella ekonomiska beräkningar. Sådant, är inte de två argumenten två olika sidor av samma mynt?

    Mvh

  6. Olle, problemet är inte huruvida information sprids utan hur man kan förvissa sig om att den metod och de medel man använder i produktionen är effektiva med tanke på konsumenters önskemål. Hayek diskuterar förvisso hur priser inkluderar kunskap om specifika omständigheter, vilket innebär en förenkling eftersom aktörer inte behöver veta *vad* som hänt utan kan endast reagera på priset. Men detta innebär att om en centralplanerare har möjlighet att sätta priser, så kan (som i Hayeks exempel) en brist på en vara avhjälpas genom höjda priser.

    Faktum är att Mises medger centralplaneraren den makten, men det betyder ändå att socialism inte fungerar – för även med ett högre pris på tenn (som i Hayeks exempel) så kan entreprenörer inte ställa om produktionen för att tillgodose konsumenters behov. Anledningen till detta är att priset på input endast är en del av entreprenörens kalkyleringsproblem. Priset på kapital(varor) imputeras genom entreprenörers ”budgivning” baserat på deras förväntade avsättning för produkter. Så det är privat egendom i produktionsmedlen som är det centrala i hur en kapitalistisk ekonomi fungerar: endast genom privat ägande av produktionsmedlen kan det finnas marknadsvärde (och således prissättning) på dessa intermediära steg i produktionen, vilket vägleder entreprenörer i produktion för att tillgodose konsumenters behov och önskemål.

    Jag hänvisar till den Hülsmann-artikel som JK länkade till tidigare. Den visar tydligt distinktionen mellan egendom och kunskap, dvs mellan Mises och Hayeks syn.

  7. Jag ser inte vari den stora skillnaden mellan företag och marknad ligger. Ett företag är ju också en marknad mellan individer med äganderätt som har ingått avtal med varandra om att sälja tjänster för pris. Var går t.ex. gränsen i följande fall:
    1) Jag anställer en advokat för månadslön som sköter det juridiska i mitt företag. Han har 3 månaders uppsägningstid.
    2) Jag anlitar en bemanningsfirma som tillhandahåller en advokat. De tar betalt per arbetsdag utan uppsägningstid.
    3) Jag betalar olika advokatbyråer för att lösa olika juridiska problem när de uppstår. De får betalt per uppdrag enligt specifikation.

    Den anställde är ju lika mycket entreprenör som jag i att tillhandahålla sina tjänster till mig som sin ”kund” mot betalning. Enda skillnaden är avtalsformen, men en försäljare med provisionslön eller en montör med ackordslön eller en VD med bonuslön skiljer sig inte ens avtalsmässigt eller incitamentsmässigt mycket från vanliga typer av kontrakt företag emellan.

    Entreprenören skapar en plan för hur han vill avtala med andra självägande individer. Men även den som ingår anställningsavtal följer ju sin egen plan för hur att utveckla sin karriär. Entreprenören måste marknadsmässigt anpassa sig till andras prissättning när han försöker orkestrera relationer med andra individer som har olika resurser som kan tillfredsställa behov hos kunder med pengar. Med somliga individer ingår entreprenören leverantörskontrakt, med andra anställningskontrakt, med andra återigen olika mellanformer. Entreprenören är inte ”mer central” än någon annan inblandad individ. Vid vilken typ av kontrakt anses entreprenören ”planera” åt andra?

  8. Jag måste säga att jag tycker Hans-Hermann Hoppe målar med den stora penseln och selektivt väljer ut passager som antyder att Hayek skulle vara ”svensk socialdemokrat”. Vägen till Träldom har många passager som på ett logiskt och övertygande sätt förklarar varför just en socialdemokratisk position blir problematisk. Med det förvisso inte sagt att han inte kan ha ändrat sig efter det.

    Det här texten kändes mer som bibeluttolkning, dvs. ta lite från här och där.
    Tyvärr är den här typen av retorik inte helt ovanlig i en rörelse som kännetecknas av en otrolig renhetsiver där minst avvikelse, även uttagen ur sin kontext, förstoras oproportionerligt mycket.

    1. JohnGalt,

      Vi kan väl titta vad som faktiskt sägs i till och med Hayeks, Vägen till träldom, genom att titta på Walter Blocks artikel Hayeks road to serfdom, och se vilka eftergifter han gör redan i denna bok. I denna artikel ser vi att Hayek, redan i Vägen till Träldom, ger staten en mängd olika uppgifter, som att reglera arbetstimmar, styra ”informationskanaler”, socialförsäkring, etc.

      Du kan kalla det renhetsiver om du vill, men jag ser inte problemet med att poängtera att Hayek låg närmare socialismen än den klassiska liberalismen, även om han hävdade att han var klassisk liberal. Men bara för att han inte är det betyder det inte att han inte har bidragit med mycket bra, eller att Vägen till träldom har fått många människor att öppna ögonen.

  9. @JohnGalt: Och vad av ovanstående citat av Hayek menar du ska tolkas annorlunda? Vi pratar inte om några obskyra svårtolkade passage av Hayek. Jag kunde inte utläsa ett enda argument i det du skrev.

    Vad Hoppe skriver är glasklart. Hayek ska ha cred för sitt tidiga arbete och det var detta som han fick nobelpris. Likaså ska han kritiseras för det han skrev senare. Vi pratar inte om små avvikelser utan ren och skär socialism.

  10. Tack för era svar,

    @ Joakim Fagerström: Jag har ej heller hävdat att något av ovanstående citat ska tolkas annorlunda utan jag påpekar bara att jag med hjälp av lösryckta citat kan framställa Hayek som klassiskt liberal om jag så önskar. Jag ska dock säga att jag inte är så bekant med Hayeks senare verk.

    @ Joakim Kämpe: Jag håller verkligen inte med om att Hayek låg närmare socialismen än den klassiska liberalismen. Det är en falsk dikotomi att hävda att alla som inte är klassiskt liberala ligger nära socialismen (relativt ligger de förstås närmare, men det är även ett ”absolut” avstånd till socialismen). Frågan är också hur tungt vissa ställningstagande väger (socialförsärkringar osv.). Kanske vore det lämpligt att införa någon sorts skala (likt Dawkins gjort inom religionen) för hur auktoritär och frihetliga man är. Jag tycker i vilket fall att det är fel att kalla Hayek socialist.

  11. @JohnGalt: Nej tyvärr är det just så att det här sidorna av Hayek inte är så kända och det beror på okunskap. Hoppe kallar inte Hayek socialist det var jag som gjorde det 🙂 Även Mises gjorde så åtminstone en gång. Däremot så ställer Hoppe en relevant fråga, vad skiljer honom ifrån en svensk socialdemokrat? Själv tycker jag att detta är det största felet med Hayek: Kan man kallas österrikare om man inte håller med om det grundläggande axiomet i praxeologi?

    Som tur är så finns Ludwig von Mises och nu är det dags att han får det erkännande han förtjänat, inte Hayek som hängav sig åt positivistisk relativism och öppnade dörren för alla möjliga statliga ingrepp. Det är även anledningen till att vi hyllar Mises och de som fortsätter i hans tradition.

    De mest flagranta delarna av Hayek ovan är att statens volym inte spelar någon roll bara dess karaktär, samt att bara den är förutsägbar så är den statliga interventionen inte något problem. Snacka om ett sluttande plan och en moralisk relativism utan dess like.

    Angående Hayeks ”absoluta” avstånd till socialismen, vad är det för statligt ingrepp du saknar ovan, det känns som att han fick med det mesta? De flesta klassiska liberaler skulle nog bli ledsna om de förknippades med hela den sörjan av statliga ingrepp. Angående hur tungt diverse ställningstagande väger, hur mycket pengar tror du själv att du måste driva in med hot och våld för att finansiera ovanstående? En hel del tror jag.

    Ur denna aspekt så är de ”jag älskar Hayek”-videos som sprids bara pinsamma, Hayek var på flera punkter moståndare till den fria marknaden. För mig är frihet absolut och inte relativ, antingen är man det eller inte, det finns ingen skala.

  12. JohnGalt,

    Det är ju omöjligt att väga hur tungt ett ställningstagande väger hos en författare som varit död i många år, och även om han var vid liv är det ju omöjligt att fråga honom (eftersom han mycket väl kan ljuga). Det man kan se är vad han de facto skrev, klart och tydligt, och sen får man tolka det. Hayek kanske inte var socialist, visst, men han var knappast någon radikalliberal, eller klassisk liberal heller. Snarare en bra bit därifrån.

    Men återigen, detta är inte samma sak som att säga att han inte bidragit med mycket gott, eller att Vägen till träldom inte fått många att öppna ögonen. Så du kan kalla det renhetsiver om du vill, men jag tycker man ska kalla saker för vad de är.

    Så, till texten ovan och Hayeks bok, anser du att detta är representativt för en klassisk liberal? (jag översätter dessa fritt från den engelska texten)

    I Vägen till träldom hävdar Hayek att inget ” har förmodligen varit så skadligt för liberalismen som insisterandet på vissa tumregler, och speciellt laissez-faire-principen”.

    Han varnar mot en ”dogmatisk laissez-faire attityd” och ger staten rollen ”att minska arbetstimmarna”.

    Han skriver att ”bevarandet av konkurrens är kompatibelt med en omfattande socialförsäkring”, och att ett ”givet minimi-uppehälle kan garanteras till alla utan att riskera den generella friheten”. Att det inte ”kan finnas något skäl till att viss miniminivå av mat, husrum och kläder kan garanteras till alla”.

    Han menar att staten skall sköta informationskanaler, men vad är informationskanaler? TV, radio och tidningar? Bibliotek? Utbildning?

    Han likställer bedrägeri med ”utnyttjande av okunskap”.

    Han skriver att ”argumentet för att staten ska hjälpa till att organisera ett omfattande socialförsäkringssystem är väldigt starkt”.

    Vidare, och detta är med i artikeln ovan, kan vi se vad han sa nästan 50 år senare.

    Enlight Hayek kräver konkurrens ”en hel del statlig aktivitet för att göra det effektivt, och där det inte är effektivt ska staten ersätta det”.

    Och, ”i den mån staten planerar konkurrensen eller kliver in där konkurrensen helt enkelt inte kan göra jobbet, finns det inget att invända”.

    I en intervju förklarar han senare att han är för en ”minimi-inkomst som alla kan falla tillbaka på”, vilket han menar ”till stor del är arbetslöshetsförsäkringen”.

    Han förklarar också att en lag om en ”generell, platt, minimilön för alla industrier är tillåten”.

    Jag håller med Walter Block när han säger att detta inte är åsikter som hör hemma hos en försvarare av den fria marknaden.

    Och han avslutar:
    ”Det finns lite tvivel att Hayek förjänar sitt rykte som en försvarare av ekonomisk frihet – men bara om vi jämför honom med folk från den tiden som, med enbart ett få undantag, var nästan totalt försjunkna i den interventionistiska filosofin. Men om vi jämför honom med antingen en ideal standard eller otaliga moderna personer, är det uppenbart att Hayek visar sig otillräcklig som en tydlig, otvetydig, förespråkare för den fria marknaden”.

    Återigen, jag säger inte att Hayek inte har gjort mycket gott, eller att det inte finns mycket gott i Vägen till träldom, men det är direkt kontraproduktivt att hävda att hans åsikter ligger i linje med klassisk liberalism, eller libertarianism.

  13. Tack återigen för era svar,

    Jag läste er svar när de postades men har inte haft tid att svara förrän nu.

    @ Fagerström:
    Jag håller med dig om att ord inte bör ”exploateras”, se bara vad som har hänt med termer som ”demokrati”, ”liberal”, ”rasism” som har kommit att betyda lite allt möjligt beroende på hur det passar in i situationen.
    Angående ”renhet” så var jag lite otydlig, den termen kommer från en diskussionstråd på forumet Flashback och kräver en ganska lång förklaring. I stora drag handlade den om skillnader mellan AnKor – Libertarianer – Övriga , där man diskuterade klassisk liberalism utifrån en sluttande plan teori. Diskussionen blev minst sagt ganska absurd och det blev uppenbart att det förelåg en gränsdragningsproblematik

    @ Kämpe:
    Jag får återigen ödmjukt påpeka att jag tycks vara för dåligt insatt i Hayeks fullständiga tänkande för att ge stöd åt min uppfattning. Kanske kommer det finnas tillfälle att återkomma till frågan när jag fördjupat mig ännu mer i hans olika verk. Jag uppskattar också att du återkommande påpekar att det finns mycket bra från Hayek, främst i Vägen till träldom (som var en väldigt viktig bok för mig och som satte igång min fortsatta förkovran inom klassisk liberalism och österrikisk ekonomi). Jag passar alltid på att rekommendera den boken till min omgivning, vilket förvisso delvis beror på att den till skillnad från Mises, Reisman och Rothbard inte är tjock som en tegelsten.

  14. Hej JohnGalt,

    Om du vill läsa om skillnaderna mellan Hayeks och Mises argument mot socialism, har jag precis skrivit en artikel i ämnet, som kan hittas här.

    Angående Vägen till träldom blev min flickvän också övertygad av den boken, så jag förstår den vägledande effekt den kan ha. Personligen brukar jag rekommendera Mises ”Liberalism”, och Rothbards ”What has government done to our money” och ”For a new liberty”. De är korta, välskrivna och engagerande.

  15. Anders Johansson

    Jag tycker diskussionen om att stora företag blir ineffektiva när de vuxit under längre tid är intressant. När Hayek talar om att endast ett fritt samhälle kan ta tillvara den utspridda kunskapen om hur man skapar välstånd så tycker jag att det verkar vara en rimlig uppfattning. Sedan är det förstås så att alla människor inte lyckas lika bra och det leder förstås till att vissa företagare blir en slags centralplanerare över de stora företag som de lyckats skapa. Naturligtvis är det så att ju mer kapital en individ äger desto svårare blir det för denna person att se över hur hela detta kapital kan användas effektivt. Samma sak gäller när en stat innehar stora mängder kapital. Det har socialistiska stater som lagt beslag på allt kapital i samhället bittert fått erfara precis så som Hayek förklarat.
    Det finns all anledning att vara motståndare till att staten innehar stora mängder kapital som den inte kan hantera och investera effektivt.
    Men att företagare äger stora mängder kapital som de har problem att hantera och investera effektivt ska man inte vara motståndare till eftersom denna kapitalmängd på en fri marknad har intjänats hederligt. Vi vet ju alla att om vi på något sätt lägger beslag på företagares kapital så försvinner incitamenten för företagarna att skapa välstånd i samhället.
    Att Hayek anser att fördelen med frihet är att den skapar ett decentraliserat samhälle där människor får större möjlighet att använda sin kunskap är i sin ordning och en klok slutsats tycker jag. Hur mycket företag än tillåts växa i den fria marknadsekonomin så hindrar ju detta inte andra människor från att vara fria att använda sin kunskap. Faktum är att det är fri individer som utifrån sin kunskap valt att samarbeta och ingå i ett företag hur stort och planekonomiskt det än företer sig. Men i ett socialistiskt samälle är människor inte fria att använda sin kunskap och utifrån den välja hur de ska associera sig med andra. Det är just detta att socialistiska planekonomer styr människors liv som gör att dessa människor inte kan ta till vara sin kunskap så som de faktiskt kan i en fri marknadsekonomi även när de väljer att inordna sig som byggstenar i gigantiska storföretag.
    Jag är absolut ingen expert på nationalekonomi och jag tycker Mises ekonomiska teorier är imponerande. Men jag ser inget fel i Hayeks kritik mot socialismen. Jag tycker att Mises fångar kärnan i socialismens problem men att Hayek ser problemet i ett mer omfattande perspektiv även om jag tycker det är beklagligt att Hayek till skillnad från Mises ofta bejakade statliga ingrepp i ekonomin.

    1. Jag skulle vilja påstå att stora företag i många fall blir stora tack vare staten. Med hjälp av kompisar i staten fixar de till lagar som hjälper dem att växa. På en fri marknad skulle det inte gå.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *