Språkets makt vida känt. Historiskt har socialister varit fenomenala på att använda språket till sin fördel. Många gånger har man tagit gamla fina ord med positiv laddning, definierat om dem och sedan använt dem med framgång i kampretoriken. Eller vad sägs om ord som rättvisa, solidaritet, jämlikhet, och högerspöke. På senare tid har flera av de alternativa nyhetssajterna visat prov på samma förmåga och börjat berika språket på sitt eget sätt.
Här på mises.se vill vi inte vara sämre utan vill också bidra till ett levande språk. Därför börjar vi med att idag introducera ordet statsmisslyckande.
En viktig födkrok för akademiska nationalekonomer är något de kallar ”marknadsmisslyckanden”, eller på engelska market failures. Ett marknadsmisslyckande innebär att den fria marknadens allokering av varor och tjänster inte är ”effektiv”. Det vill säga att det finns ett alternativt tillstånd där någon kan få det bättre utan att någon annan får det sämre.
Marknadsmisslyckanden sysselsätter horder av ekonomer som drar över jordens yta med ljus och lykta för att hitta nya områden där statsmakten kan ingripa, där staten med vetenskaplig precision kan fixa det som den dumma marknaden gör fel. Ett populärt exempel på marknadsmisslyckanden är monopol och karteller. Uppsnokandet och krossandet av karteller försörjer en mängd byråkrater på den obskyra myndigheten Konkurrensverket.
Enligt österrikisk ekonomisk syn finns inga marknadsmisslyckanden. Marknaden är samhället, och ingen frisk människa kan väl rimligen hävda att han kan identifiera ”effektiv” allokering. Människor med en suspekt dragning mot centralplanering hävdar det däremot dagligdags.
Dessutom visar det sig att i princip alla exempel på marknadsmisslyckanden i själva verket är statliga misslyckanden. Det vill säga de problem man identifierar kan i själva verket härledas till staten själv om man bara orkar gräva lite djupare.
Därför inför vi nu begreppet statsmisslyckande och vi kommer med stor sannolikhet får mycket glädje av det framöver.
Monopol och karteller är för övrigt lysande exempel på statsmisslyckanden. Alla som spelat Risk vet hur svårt det är att upprätthålla allianser. Om man ska kunna upprätthålla en kartell eller ett monopol någon längre tid på en marknad krävs våld och hot av en extern, icke-marknadsmässig kraft. Denna kraft är mycket oftare statens kaos-skapande lagar och regler än organiserad brottslighet.
Ta till exempel problemet med asfaltskartellerna för några år sedan. En ytlig analys avslöjar att entreprenörerna gör hemliga avtal och riggar priserna. Aha, ett marknadsmisslyckande! Inte alls, om man orkar ta ett spadtag till inser man att problemet istället är att det bara finns en köpare: monopolisten Trafikverket. Om vi istället hade privata konkurrerande vägbolag skulle problemet aldrig uppstå.
Det är värt att nämna att misslyckanden som sker i en fri marknad kan identifieras av aktören (lägre försäljningstal, lägre profit etc) och åtgärdas, och i värsta fall, om aktören struntar i att åtgärda problemen eller inte använder metoder bra nog så går aktören under.
Problem i en stat kan gå oupptäckta av ansvariga makthavare under en lång tid, vem som faktiskt är ansvarig kan vara svårt eller omöjligt att veta (ansvar är inte något politiker är bra på) och felen kan bestå under en lång tid utan att åtgärdas, och makthavarna har svårt att veta om åtgärderna fungerar (om tex polisväsendet fungerar dåligt får inte staten indikationer på att fler överger deras service för en annan leverantör eftersom polisen är ett monopol), och det ”värsta” som kan hända är att en politiker eller regering fälls, staten och hela det byråkrativäsende som existerar inom den består.
Staten är extremt trögflytande och möjligheterna eller motivationen för de styrande att identifiera problem, dess lösningar och sätta dessa i verkan är väldigt små. Ett system byggt på våld och monopolisering kommer aldrig fungera effektivt.
Om man gör en sökning på nätet med följande ord så hittar man nu till mises.se :
Allmänna reklamationsnämnden – Statsmisslyckande
Arbetsmarknadsstyrelsen – Statsmisslyckande
Arbetsmiljöverket – Statsmisslyckande
Banverket – Statsmisslyckande
Barnombudsmannen – Statsmisslyckande
Bilprovningen – Statsmisslyckande
Bolagsverket – Statsmisslyckande
Boverket – Statsmisslyckande
Brottsförebyggande rådet – Statsmisslyckande
Brottsoffermyndigheten – Statsmisslyckande
CSN – Statsmisslyckande
Datainspektionen – Statsmisslyckande
Diskrimineringsombudsmannen – Statsmisslyckande
Djurskyddsmyndigheten – Statsmisslyckande
Energimyndigheten – Statsmisslyckande
Exportkreditnämden – Statsmisslyckande
Exportrådet – Statsmisslyckande
Finansinspektionen – Statsmisslyckande
Folkhälsoinstitutet – Statsmisslyckande
Folktandvården – Statsmisslyckande
Försvarsmakten – Statsmisslyckande
Försäkringskassan – Statsmisslyckande
Högskoleverket – Statsmisslyckande
Invest in Sweden Agency – Statsmisslyckande
Jordbruksverket – Statsmisslyckande
Jämställdhetsombudsmannen – Statsmisslyckande
Kemikalieinspektionen – Statsmisslyckande
Kommerskollegium – Statsmisslyckande
Konkurrensverket – Statsmisslyckande
Konsumentverket – Statsmisslyckande
Krisberedskapsmyndigheten – Statsmisslyckande
Kungliga Hovstaterna – Statsmisslyckande
Lantmäteriet – Statsmisslyckande
Livsmedelsverket – Statsmisslyckande
Luftfartsverket – Statsmisslyckande
Läkemedelsverket – Statsmisslyckande
Länsstyrelsen – Statsmisslyckande
Lärarnas Riksförbund – Statsmisslyckande
Migrationsverket – Statsmisslyckande
Patent- och registreringsverket – Statsmisslyckande
Polisen – Statsmisslyckande
Post- och telestyrelsen – Statsmisslyckande
Pensionsmyndigheten – Statsmisslyckande
Regeringen – Statsmisslyckande
Riksarkivet – Statsmisslyckande
Riksbanken – Statsmisslyckande
Riksdagen – Statsmisslyckande
Riksförsäkringsverket – Statsmisslyckande
Riksåklagaren – Statsmisslyckande
Räddningsverket – Statsmisslyckande
SIDA – Statsmisslyckande
SIFO – Statsmisslyckande
Sjöfartsverket – Statsmisslyckande
Skattebetalarna – Statsmisslyckande
Skatteverket – Statsmisslyckande
Skogsvårdsstyrelsen – Statsmisslyckande
Skolverket – Statsmisslyckande
SMHI – Statsmisslyckande
Smittskyddsinsitutet – Statsmisslyckande
Socialstyrelsen – Statsmisslyckande
SOS Alarm – Statsmisslyckande
Statens Haverikommission – Statsmisslyckande
Statens Konstråd – Statsmisslyckande
Statens Kulturråd – Statsmisslyckande
Strålsäkerhetsmyndigheten – Statsmisslyckande
Statens Veterinärmedicinska Anstalt – Statsmisslyckande
Statistiska Centralbyrån – Statsmisslyckande
Statskontoret – Statsmisslyckande
Svenska Institutet – Statsmisslyckande
Svenska Kyrkan – Statsmisslyckande
Svenskt näringsliv – Statsmisslyckande
Sveriges Advokatsamfund – Statsmisslyckande
Sveriges ambassader & konsulat – Statsmisslyckande
Sveriges Marknadsförbund – Statsmisslyckande
Sweden.se – Statsmisslyckande
Transportstyrelsen – Statsmisslyckande
Tullverket – Statsmisslyckande
Ungdomsstyrelsen – Statsmisslyckande
Utrikesdepartementet – Statsmisslyckande
Vägverket – Statsmisslyckande
Världsnaturfonden – Statsmisslyckande