Nu när bankerna i Sverige och Europa närmar sig fläktarna efter alla sina vidlyftiga affärer i fastigheter och statsobligationer kan det vara lämpligt att förbereda sig intellektuellt genom att lära sig hur man bör hantera det oundvikliga. Det kommer att behövas som skydd för alla rökridåer och propaganda.
I Sverige finns det sedlar och mynt i omlopp till en summa av 100 miljarder kronor. Dessa fysiska pengar har skapats av Riksbanken. Men summerar man alla saldon på alla konton i de kommersiella bankerna i Sverige får man på en summa som är mer än 15 gånger så stor. Det stora överskottet av elektroniska pengar har skapats av de kommersiella bankerna själva.
Läs hela artikeln, av Klaus Bernpaintner
Förövrigt vore det en bra idé att avskaffa riksbanken ;).
Kan ni lägga denna artikel på något ställe som sparas till tiden tar slut och allt mänsligt liv upphör? Det är en väldigt bra beskrivning av det Svenska banksystemet. Man måste kunna skicka länken om 1,2,5,10 år.
Så rätt, så rätt. Hur kunde jag glömma det. Jag lägger till det 😉
Jag vet inte om jag håller med om att det är ”vansinnesinvesteringar” som sker, utan det är snarare investeringar som ex post visat sig vara dåliga. Förvisso tar entreprenörer större risker när det finns gott om kapital, inte minst under en boom, men det är helt normalt. Ett samhälle där konsumenter sparar i stor utsträckning kommer också att se en rejäl ökning i framtida efterfrågan – så det är rationellt för entreprenörer att sikta lite ”högre” vad gäller avkastning, produktion osv. Problemet är att under en boom skapad av pengatillverkning så finns ingen framtida efterfrågeökning – för pengarna är inte ökat sparande, utan nya (mindre värda) pengar!
Entreprenörer har ingen möjlighet att se vari ökningen av tillgängligt kapital (dvs ”billigare” pengar i form av lån osv) ligger: det kan ju ske ökat sparande med framtida efterfrågeökningar i vissa sektorer medan det i andra helt och hållet består endast av kreditökningar. Man kan inte veta – österrikisk ekonom eller ej – i vilken utsträckning ökningen i en viss sektor av marknaden beror på kreditexpansion eller ekonomisk tillväxt.
Det är därför Mises m fl talar om ”malinvestment” snarare än att det handlar om någon slags fylleri som övergår i baksmälla. Marknadens signaler är felaktiga pga kreditexpansionen, vilket för med sig att vissa av investeringarna kommer att visa sig felaktiga. Och entreprenörer kan se vilka som är fel lika lite som vi andra, vilket betyder att när den framtida efterfrågeökningen uteblir så blir vissa av dem stående med investeringar som i efterhand verkar fullkomligt orimliga.
Visst kan man säga att det är ”orimligt” att bartenders osv i t ex Las Vegas slutade på sina jobb och tog höga lån för att köpa ett dussintal nyproducerade villor – som hela tiden stiger i värde. Men faktum är att det *kan* ske förändringar i ekonomin som gör att det blir en enorm brist på bostäder, så man kan inte helt avfärda investeringar på förhand. I *efterhand* framstår det som orimligt när bubblan slutligen spricker, men det kunde mycket väl vara så att konsumenters preferenser en masse förändrats så att efterfrågan på arbetskraft i just Las Vegas ökade enormt (och det kunde t o m vara en stabil, hållbar utveckling), vilket ledde till ökad bostadsproduktion – och där efterfrågan på fler investerare likaledes ökade. (Även om det givetvis verkar lite orimligt så här i efterhand).
Så jag tycker inte att det måste vara något ”vansinnigt” i investeringarna under en boom. Det vansinniga föreligger i *mängden* investeringar, som sker med påhittade pengar. Med andra ord är det vansinnigt att entreprenörer investerar sådana enorma summor i en mängd projekt utan att det finns möjlighet till sådan framtida efterfrågeökning att den ökade produktionen faktiskt tillfredsställer behov och önskemål. Men vi kan inte veta *vilken* produktion som kommer att sakna efterfrågan bara *att* efterfrågan kommer att saknas pga att det sparkapital som man tror finns bara är fantasipengar.
Däremot kan man möjligen identifiera att en kreditexpansion sker/skett och att vissa sektorer verkar ha fått fullkomligt fnatt (i betydelsen: enorm investeringsökning) och därmed kan vi gissa att det kommer att bli problem just där. Vilket var fallet med bostadsbubblan, inte minst genom att det gick att peka på att staten dirigerade kapital till att finansiera husköp för en mängd människor utan inkomster, att staten subventionerade bolån, osv.
Men jag håller helt och hållet med om analysen av bankväsendet. Det här med att ”skapa pengar” är helt orimligt. Det är dessutom bluff och bedrägeri på hög nivå, som i slutänden bara för med sig att vi blir fattigare (men bankerna och staten blir rikare).