Ett gäng sossepampar skriver på SvD Brännpunkt idag hur vi måste ”värna demokratin”. Det är tydligen galningen Breiviks idiotattentat på Utöya som fått socialdemokraterna att ”vakna” och inse att något behövs göras. Uppenbarligen anser de att demokratin stärks genom att ytterligare politisera utbildningen:
Förändra lagstiftningen så att skolorna släpper in politiken och debatten i klassrummen. Genomför samtidigt en nationell satsning för delaktighet och demokrati, där skolor i hela landet deltar.
Som vanligt är lösningen mer diktat från ovan snarare än att låta människor utvecklas i egen takt och riktning. På något sätt tror artikelskrivarna att lagar som tvingar lärare att stå för vissa åsikter i klassrummen leder till ökad respekt mellan människor, respekt och acceptans för olikheter. Man ska alltså fastställa en mer ”tolerant” form i vilken samtliga medborgare ska gjutas. Och det måste göras med än fastare handlag, för den förväntade omstöpningen av Svensken genom den nationella skolplanen har visat sig inte fungera. Detta är inget annat än social ingenjörskonst på hög nivå.
Men en rimligare tolkning än artikelförfattarna ger är att den nationella skolformen faktiskt har fungerat – kanske bättre än väntat. Genom att uttryckligen sträva efter att skapa en ”demokratisk medborgare” under åtminstone nio års skolgång (med tillägg på senare tid av ekonomiskt sett obligatoriskt dagis och gymnasieutbildning), har man skapat en befolkning som i stora stycken slutat tänka själv – och därför är högst lättpåverkad av allehanda åsiktsströmningar. Ju lättare förklaringsmodeller, desto fler icketänkande kommer att finna den attraktiv och ”rimlig”.
Är inte detta en långt bättre och mer logisk förklaring om man nu anser att medborgare kan stöpas och ”rätt” åsikter skapas genom utbildning, utbredd politisk korrekthet och politiska diktat? Jo, men hit vill inte artikelförfattarna gå. Anledningen är förstås att de anser att människors åsikter ska skapas av staten, men att man egentligen befriar människor genom att tvinga dem till ”rätt” åsikter, ”rätt” tankar och ”rätt” sorts liv. Och dessa damer och herrar i partitoppen (avdankade, framtida eller nutida) vet precis vad vi ska tycka.
Och de har mage att klä sina herrefasoner i termer av omsorg för människor och solidaritet för offren i en sentida tragedi. Vidrigt!
Den verkliga lösningen på intolerans och orättvisor, liksom klassamhälle och makt, är lika uppenbar som den är gammal. Men den går stick i stäv med alla försök till centralplanering av ekonomi och samhälle, social ingenjörskonst och kränkande försök att med politiska medel skapa en bättre människa.
Människan är långt bättre än det vi ser idag, men har tvingats ned i smutsen och avväpnats intellektuellt av den politiska makten. En människa växer i frihet där hon kan lära av sina egna och andras misstag, göra egna upptäckter, samt vinna respekt genom samverkan, ömsesidig hjälp och fredlig, frivillig handel mellan likar. Men en människa tynar bort och barbariseras när hon tvingas, straffas och fjättras av dem som anser sig ha rätt att omskapa henne.
Man kan fråga sig vad artikelförfattarnas egentliga syfte är. Antingen är de förstående människor och har för avsikt att förstöra, förgöra och ödelägga. Eller också är de offer för sin egen politik och saknar således förmågan till klarsynthet, logik och medkännande.
