Kapitalismen – ett ideal

På senare tid har kapitalism och globalisering allt oftare nämnts i media–sällan i positiva ordalag. Ständigt kommer anti-kapitalister, anti-globalister och protektionister till tals och definierar begreppen och sätter ingångsvärdet i samhällsdebatten. Debatten har i och med med detta fått slagsida och har i det väsentligaste näst intill kantrat. Den allmänna debatten kring kapitalism och globalisering–centrala begrepp i vårt moderna samhälle–behöver en motpol till de element som hittills haft monopol på problemformuleringen.

Den metod kapitalismens fiender haft har varit högst påtaglig i de våldsamma upplopp som ägt rum vid världshandelsorganisationen WTOs möten i Genua, Göteborg och Seattle. En våldsam strategi, som i media fått mycken uppmärksamhet och på nytt gett bränsle till debatten om kapitalismens egenskaper. Dessvärre har vänstern här fått stå oemotsagd, vilket lett till att anti-kapitalisters definition av begreppet kapitalism har blivit rådande.

Den snedvridna debatten har kommit att omvärdera felaktiga påståenden och halvsanningar till näst intill fakta, och med vissa mediers hjälp har de repeterats tills de blivit sanningar. Det krävs en kraftsamling för att återigen lyfta debatten och föra en konstruktiv argumentation om kapitalismens fördelar och brister.

Kapitalismen har oförtjänt fått stå syndabock för världens orättvisor och förtryck, medan dess kvaliteter gömts undan, medvetet förbisetts och glömts. Kapitalismens kärna är respekten för varje människas val, hennes okränkbara rätt att själv välja riktning och mål för livets långa vandring. Det är detta som gör kapitalismen unik: att det inte finns en styrande kraft, utan att varje människa själv har rätt att välja, ta ställning och agera.

Marknaden, samlingsbegreppet för alla krafter och viljor inom kapitalismen, består av just detta. Fenomenet marknaden är människors önskningar, viljor och preferenser sammantaget–där möjlighet finns för den som önskar hjälpa medmänniskor uppnå sina mål. Varje människa styr själv sitt agerande och vägleder därmed dem som önskar tillfredsställa hennes behov.

Den som är idérik, kunnig, förutseende och presterande har möjlighet att bli rik genom att tillfredsställa sina medmänniskors behov och uppfylla deras önskningar. Den som lurar, bedrar, utnyttjar och tvingar finner att han inte får avsättning för sina produkter och tjänster och blir tvungen att välja en vänligare väg.

Kapitalismen belönar på marknaden den som gör gott, genom att låta denne få avsättning för produkten av sitt arbete. Denna egenskap att belöna den som gör gott för andra, som producerar vad andra har användning för, som väljer fredliga, produktiva lösningar framför våld, gör kapitalismen till en vän och ledstjärna för alla hederliga människor–inte en motståndare och fiende. Den som önskar att med andras samtycke skapa sig ett bättre liv väljer kapitalismen. Den som önskar gjuta sitt och andras liv mot deras vilja i endast en form enligt egna preferenser väljer en annan väg.

Globaliseringen är en breddad och fördjupad kapitalism, där interaktionen mellan människor flyttats från den lokala marknaden, snabbköpet, loppisen, marknadsplatsen, till en internationell eller global arena. Detta ger stora möjligheter till att öka rikedomen i världen, men gör samtidigt marknaden svårare att överblicka och kontrollera. Kanske är den internationella marknadens komplexitet en av grunderna till varför anti-kapitalisterna på senare tid gått till hårt angrepp mot globalisering och företagande.

Den öppna möjligheten att själv få besluta över sitt liv och välja sin framtid överskuggas alltjämt av de som önskar kontrollera, styra, reglera, förhindra, beskatta och censurera. Om vi vill bevara vårt demokratiska och öppna samhälle bör vi stå emot dessa krafter och låta andra följa vårt goda exempel. Varje människa har rätt att välja sitt liv och har rätt att vara sin egen lyckas smed.

Den utveckling vi ser i globaliseringen ger den fattiga delen av världen en enorm möjlighet att ta steget från fattigdom till välstånd. Detta kräver dock att västvärlden med öppna armar tar emot dem och går deras vilja att själva skapa sig en framtid till mötes. Det krävs att väst öppnar gränserna och handlar med hela världen på lika villkor–för freden och välståndet globalt. Det krävs att vi river murarna.

Kapitalism bygger på öppenhet och hederlighet, och frukterna av den kan inte åtnjutas om den regleras och begränsas till den grad att den inte längre har möjlighet att följa marknadens behov och önskemål. Vårt välstånd är skapat av tidigare generationers tro på öppenhet och deras hederliga, idoga arbete. Att inte ta vara på deras arv, deras tro på varje människas möjlighet att skapa ett värdigt liv, är ett hån mot svenskar, européer och värlsdmedborgare genom sekler.

Vi har en unik chans att genom globaliseringen göra världen öppnare och fredligare, och låta fattiga länder skapa ett varaktigt tillstånd av välstånd och frihet. Om vi fruktar globalisering och frihandel, fruktar vi också välstånd i tredje världen.

Det ligger i vår makt att kunna bestämma den fattiga världens framtid. Önskar vi se en värld fortsatt uppdelad i rik och fattig, eller önskar vi se en hel värld som blomstrar?

Originalartikeln publicerades ursprungligen i Sourze

Kommentera på bloggen.